Hej!
Jag började fjällvandra 2016 och har på varenda vandring sedan dess problem med skavsårsblåsor. Problemområdena är alltid undersidan av främst lill- och ringtån. Det blir först som en förhårdnad och får sen blåsor som växer sig nästan lika stora som tårna när de väl börjat uppstå någonstans kring dag 2 på vandringen. Det blir så stora problem att jag har svårt att gå minst halva vandringen pga smärtan och det tar verkligen ner upplevelsen trots att jag älskar att vara ute på tur.
Har försökt undvika skav enligt konstens alla regler; har alltid dubbla strumpor i ull-/syntetblandning, tar av skor vid varje rast och byter strumpor vid lunchen för att ha torra till eftermiddagen etc. Har även försökt tejpa i förebyggande syfte, dock inte med just Leukoplast som jag sett förespråkas, men liknande tejp utan särskilt mycket förbättring (kunde möjligen fördröja blåsorna något dygn men de blev fortfarande lika rejäla när de väl kom).
En del av problemet tror jag är mina tår, de ligger väldigt tätt och liksom lite inåtriktat när jag går och har med åren därför nästan blivit "spetsiga" undertill. Märker av att jag får samma tendens till skav och blåsor av att gå promenader i vardagsskor som sneakers eller gympaskor, främst under sommarhalvåret men även övrig tid. Har dock aldrig fått såna här blåsor när jag gått långa sträckor i sandaler på varma resor (även om det ju är dåligt på andra sätt). Har därför börjat fundera på om det kan vara värmen som är problemet, att kängorna ventilerar dåligt så att jag lättare får skav. Har ett par Salomon Ultra mid GTX. Sista året har dessutom ett nytt problem uppstått där kängan klämmer åt över stortåleden och ger blåsor där när jag snörar ordentligt, snörar jag lättare glider fötterna runt istället vilket säkert också förvärrar skavet. Känner därför att jag måste försöka hitta nya kängor och hoppas att det är där felet ligger. Salomon är mina första vandringskängor, men har även ett par 10+ år gamla nästan helt utslitna Timberland liknande dessa: https://www.timberland.se/shop/en/t...il-gore-tex-hiker-for-women-in-brown-15631242
De har jag aldrig vandrat i men haft som vardagskängor höst/vinter och gått oräkneliga promenader i. Efter långa dagar kan jag känna en begynnande irritation, men inte alls på samma sätt som i vandringskängorna (med reservation för att jag ju aldrig gått med packning). Funderar därför på om vandringskängor i läder kan vara värt att testa? Tänker att det kanske kan vara lädrets förmåga att forma sig som är det som skyddat mig i mina Timberland i alla år, eftersom i princip alla andra täckta skor ger mig problem? Eller är jag helt ute och cyklar?
Skulle gärna ta emot tips från någon som har lite mer koll. Hur tänker man när man inte kommer från grava skoskav vad man än tar sig till?
Tacksam för hjälp!
Jag började fjällvandra 2016 och har på varenda vandring sedan dess problem med skavsårsblåsor. Problemområdena är alltid undersidan av främst lill- och ringtån. Det blir först som en förhårdnad och får sen blåsor som växer sig nästan lika stora som tårna när de väl börjat uppstå någonstans kring dag 2 på vandringen. Det blir så stora problem att jag har svårt att gå minst halva vandringen pga smärtan och det tar verkligen ner upplevelsen trots att jag älskar att vara ute på tur.
Har försökt undvika skav enligt konstens alla regler; har alltid dubbla strumpor i ull-/syntetblandning, tar av skor vid varje rast och byter strumpor vid lunchen för att ha torra till eftermiddagen etc. Har även försökt tejpa i förebyggande syfte, dock inte med just Leukoplast som jag sett förespråkas, men liknande tejp utan särskilt mycket förbättring (kunde möjligen fördröja blåsorna något dygn men de blev fortfarande lika rejäla när de väl kom).
En del av problemet tror jag är mina tår, de ligger väldigt tätt och liksom lite inåtriktat när jag går och har med åren därför nästan blivit "spetsiga" undertill. Märker av att jag får samma tendens till skav och blåsor av att gå promenader i vardagsskor som sneakers eller gympaskor, främst under sommarhalvåret men även övrig tid. Har dock aldrig fått såna här blåsor när jag gått långa sträckor i sandaler på varma resor (även om det ju är dåligt på andra sätt). Har därför börjat fundera på om det kan vara värmen som är problemet, att kängorna ventilerar dåligt så att jag lättare får skav. Har ett par Salomon Ultra mid GTX. Sista året har dessutom ett nytt problem uppstått där kängan klämmer åt över stortåleden och ger blåsor där när jag snörar ordentligt, snörar jag lättare glider fötterna runt istället vilket säkert också förvärrar skavet. Känner därför att jag måste försöka hitta nya kängor och hoppas att det är där felet ligger. Salomon är mina första vandringskängor, men har även ett par 10+ år gamla nästan helt utslitna Timberland liknande dessa: https://www.timberland.se/shop/en/t...il-gore-tex-hiker-for-women-in-brown-15631242
De har jag aldrig vandrat i men haft som vardagskängor höst/vinter och gått oräkneliga promenader i. Efter långa dagar kan jag känna en begynnande irritation, men inte alls på samma sätt som i vandringskängorna (med reservation för att jag ju aldrig gått med packning). Funderar därför på om vandringskängor i läder kan vara värt att testa? Tänker att det kanske kan vara lädrets förmåga att forma sig som är det som skyddat mig i mina Timberland i alla år, eftersom i princip alla andra täckta skor ger mig problem? Eller är jag helt ute och cyklar?
Skulle gärna ta emot tips från någon som har lite mer koll. Hur tänker man när man inte kommer från grava skoskav vad man än tar sig till?
Tacksam för hjälp!
. 
