Vanlig is har ca 333 kjoule/kg i smältvärme och närmast oslagbar som kylbank och det är ytterst få ämnen som har mer smältvärme per kg än just vatten.
sedan kan man labba med olika vatten/saltlösning
Med 5% viktprocent salt i vatten så börja lösningen fälla ut vattenkristaller vid -3.2 grader och ju kallare ju mer iskristaller bildas och det som är kvar blir allt saltare. Vid - 18 grader så är det flytande som är kvar runt ismassan ca 20% salt och vid -21.2 grader C så fryser även kvarvarande saltlaken till fast form - en bildas en salthydrat eller kryohydrat.
Det betyder också att tinandet av en sådan block med 5% salt i vatten startar med mycket kall temperatur så länge frysta koncentrerade saltlaken finns kvar i ismassan och därefter snabbt blir varmare med allt lösare ismassa i och vid -3.2 grader så smälter det sista isen.
Vill man behålla djupryst så kallt som möjligt tills hela isklampen tinat fullständigt så skall man blanda 22.4 vikprocent vattenfri koksaltsalt i vatten (med kristallvatten, som vanlig bordssalt 36.2 viktprocent) och därefter stoppa i en frysbox ställd på minst - 25 grader kyla i något dygn - det fryser långsamt.
En sådan saltisklamp är nu konstant -21.4 grader C vid långsam tining till sista isen har försvunnit.
Nu kanske man inte vill köra så kallt och det finns andra salter tillsammans med vatten ger smältning på annan gradtal men fortfarande ger konstant kyla på samma gradtal till allt is är smält - man kommer inte ifrån att ju kallare man ha i boxen, ju mer värme tränger det in och smälter isklamparna fortare, har man frysvaror så kanske det räcker att hålla det vid -6 - -10 grader istället för -18 grader och därmed kanske dubbla förvaringstiden med samma klylklampmängd
Koksalt:
vattenfritt 22.4%, med kristallvatten 36.2% (vanlig diskmaskin/bordssallt), smättemperatur -21.2 grader C, smältvärme 246 kJoule/kg
Natriumnitrat:
36.9 %, smältemperatur -18.5 grader C, smältvärme 211 kJoule/kg
Ammoniumklorid:
18.7%, smälttemperatur -15,8 grader C , smältvärme 309 kJoule/kg
Kaliumklorid:
19.7%, smättemperatur -11.1 grader C, smältvärme 301 kJoule/kg
Zinksulfat:
vattenfritt 27.2%, kristallvatten 48.5% smälttemperatur -6.55 grader C, smältvärme 213 kJoule/kg
Magnesiumsulfat::
19.0%, smälttemperatur -3.9 grader C, smältvärme 241 kJoule/kg
Natriumkarbonat (kristallsoda, målarsoda):
vattenfritt 5.9%, med kristallvatten (kristallsoda) 15.9%, smälltemperatur -2.1 grader C, smältvärme 321 kJoule/kg
Natriumsulfat:
vattenfritt 3.8%, med kristallvatten 8.6%, smälttemperatur -1.2 grader C, smältvärme 336 kJoule/kg.
Alla värden avser viktprocent - dvs. för kaliumkloridblandning så gör man en blandning med 197 gram salt och 803 gram vatten per kg färdig lösning.
Sedan har vi den riktig kalla blandningen som ingen kan frysa med normal frysboxar utan i princip bara med torris - och då kan man lika gärna använda just torris...
kalciumklorid (vägsalt, innehållet i 'torrbollen'):
vattenfritt 29.8%, med kristallvatten 58.3%, smälttemperatur -55 grader C, smältvärme 155 kJoule/kg.
---
Nu vet jag inte vad som finns i köpta kylklampar förutom vatten (kan innehålla natriumsulfat för -1.2 grader smälttemperatur - går inte åt så mycket salt för tillverkarna då det bara drar 3.8% vattenfritt, 8,6 % med kristallvatten för 336 kJoule/kg i smältvärme)
Men skulle jag labba själv (och inte har småbarn) för kylskåpsgods så skulle jag nog prova med målarsoda-lösning (lättåtkommlig) då kylklampen bör smälta vid ett par minusgrader för att hålla låg temperatur (< 8 grader C) i kylboxen.
För frysvaror @ -18 grader så är det nästa självklar med koksaltlösning enligt ovan, lättåtkomlig och billig salt för alla... men vill man ha varmare men ändå några grader minus kallt för frysvaror så blir det att jaga de lite mera svåråtkommliga salterna.
Och sist men inte minst - kylboxen måste vara av så bra kvalitet som möjligt med riktig isolering om man vill ha längre förvaringstid - tyvärr är det si och så med detta i dom billigare boxarna med på sin höjd ilaggda frigolitskivor med stora genomgående luftglipor i skarvarna mellan inner och ytterskalet - samt att locket ofta inte har någon isolering alls...
Att förstärka isoleringen med sågspån/tidningar mm. och kanske tom. klä in den i aluminiumfolie in eller utvändigt (tar bort värmestrålningen som annars går mer eller mindre rakt igenom isoleringen) är ingen dum ide - men man måste utgå ifrån något som är hjälpligt isolerat ändå... det är tjockleken som räknas här!
