Kroppviktens betydelse

Kroppsviktens betydelse

Snart premiär och ev tunnisåkning, sitter och funderar på om man ska köra en svältkur inför premiären ;-)

Väger c:a 95 modiga kilon och under 90 skulle väl vara ett rimligt mål men vad vinner mitt skridskoåkande på det? (Tänker främst på nya isar att beträda) Har själv varit med om att just jag har plurrat när jag åkt med tunnisar på tunnis.

Vid iskonferensen i Eskilstuna i vintras slogs jag av att många av våra "topp" åkare är små. En tvärhand höga och små tunna kroppar. Ett naturligt urval som har spelat in? Nu fanns det som tur var även en del fullvuxna personer med i församlingen.

Så ska man fylla ryggsäcken med helium köra en svältkur eller hålla sig till bottenfryst is...
 
ajn; sa:
Snart premiär och ev tunnisåkning, sitter och funderar på om man ska köra en svältkur inför premiären ;-)

Så ska man fylla ryggsäcken med helium köra en svältkur eller hålla sig till bottenfryst is...
Samma problematik för mig ;)

Men man kan se det från andra sidor också:

1) som "extra isolerad" är inte besöket i vaken så kallt.

2) de som åker efter mig kan oftast känna sig trygga: "håller det för honom så håller det för mig".

/staffan
 
Skridskokula

I motvind borde det vara bra med lite pondus. En kompakt kroppsbyggnad ger mer rörelsemängdsmoment i förhållande till vindmotståndet. Även glidet borde förbättras med mer tryck på skridskorna. Man kanske skulle äta upp sig lite inför skridskosäsongen...
 
Re: Kroppsviktens betydelse

ajn; sa:
Väger c:a 95 modiga kilon och under 90 skulle väl vara ett rimligt mål men vad vinner mitt skridskoåkande på det?

Vägde 100 pannor för ett knappt år sedan, väger 83-84 nu. Är 190 cm lång. Kan bara säga att vad du än tar dig för att göra, knyta skorna, åka skriller, gå eller bara leva så vinner du massor genom att vara lättare. Om du inte ska syssla med saker som att välta träd eller nåt men troligen då också ;)
 
Re: Kroppsviktens betydelse

Tveklöst har kroppsvikten betydelse. Jag väger för närvarande en 2-3 kg för mycket, det märks tydligt när jag ska springa 5 km "så snabbt jag bara kan".

Extra fett är däremot bra om man ska ut på mycket krävande expeditioner, förmodligen är det då bäst att äta upp sig från att vara "tunnis". Att "banta bort" sig till en vikt man hade för decennier sedan känns värre...
 
Ja men vad har vikten för betydelse inom långfärdskridsko om vi jämför vältränade personer med olika kroppsform.

Inom cykel så kan en tyngre åkare hävda sig bra på slätetapper och i spurter men är chanslös i bergen. Har verkar inte extra styrka kunna kompensera att extra kilon ska förflyttas i höjdled.

Inom längdskidorna finns det både tyngre och lättare åkare som slåss i världstoppen så här verkar extra styrka kunna kompensera att fler kilon ska uppför backarna.

För långfärdskridsko/skridsko finns inga berg att besegra men en större åkare tar mer vind. Så för åkhastigheten borde inte vikten spela någon roll.

Vad gäller isens hållfasthet vid tunnisåkning kan en tyngre åkare kompensera genom att åka mer bredbent, dubbelstaka när en lättare person kan åka vanligt?

Hur många cm is (söt nyis, kärnis) mer behöver en 100 kg åkare jämfört med en 70 kg åkare.
 
Vikten inte så viktig

Med den gängse formeln för statisk ishållfasthet. P = A X H X H där P är bärigheten och A för sötkärnis ca 10 och H lika med tjockleken, inses att något kg hit eller dit inte har så stor betydelse. Men 20 kg skillnad spelar helt klart roll.

Enligt formeln skulle 3 cm is bära 90 kg medan 3,3 cn skulle bära 108,9 kg och 3,5 cm is skulle bära 122,5 kg.

Dynamiken har stor betydelse. Åker man fort så blir bärigheten betydlig sämre. En liten åkare kan åka fortare utan att knäcka isen.

Mer om detta finns på Krister Valtonens isbedömningssidor http://w1.131.telia.com/~u13106411/langfard/isbedomning/kansel/ där han också länkar vidare till Ishandboken av Lennart Fransson LTH http://www.luth.se/depts/lib/coldtech/ct94-1.html

Här berörs bland annat hastigheten och resonansfart.

Thure
 
Första rapporten om åkbar is från LLK löd ett år (ungefär):
-Nu ligger Fyrsjön, i.a.f. för oss under 65kg. Över 80kg fungerar inte, vilket är empiriskt bevisat.

Så visst har vikten betydelse ibland...
 
SirLance; sa:
Första rapporten om åkbar is från LLK löd ett år (ungefär):
-Nu ligger Fyrsjön, i.a.f. för oss under 65kg. Över 80kg fungerar inte, vilket är empiriskt bevisat.

Så visst har vikten betydelse ibland...

Tog med min chef professor PH på långfärdsskridskotur Nämndöfjärden för ca 20 år sedan.

Det var ganska tunt vid land och jag smög ut och poängterade att sprida ut belastningen med pikarna. Min vän litade på att hans 15 kg lättare lekamen skulle klara detta så han stövlade ut lite för häftigt varpå isen brast.

Thure
 
Inte alltid säkert att åka efter

Stadan; sa:
...
2) de som åker efter mig kan oftast känna sig trygga: "håller det för honom så håller det för mig".
thureb; sa:
...
Det var ganska tunt vid land och jag smög ut och poängterade att sprida ut belastningen med pikarna. Min vän litade på att hans 15 kg lättare lekamen skulle klara detta så han stövlade ut lite för häftigt varpå isen brast.
Jag har varit med om många gånger där den som åker bakom plurrat, trots att de inte varit tyngre än de som åkt före. Tunn is kan ofta mattas ut.

"Is är färskvara" brukar man säga.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
ett_och_noll Hur stor betydelse har längden på löshälsskridkor? Långfärdskridsko 6

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg