Kosttillskott

Riksidrottsförbundet (RF) avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.

"Det finns idag inget dokumenterat behov av kosttillskott
för hårt tränande idrottare. Ett
kolhydratintag på 55-65 % av kosten ger plats
för en adekvat tillförsel av fett, protein och näringsämnen,
så länge kosten är balanserad och
förnuftigt sammansatt."

http://rf.se/RF-tycker/Kosttillskott/
http://rf.se/ImageVault/Images/id_49/scope_128/ImageVaultHandler.aspx (även tips på kostintag)
_____________________________

Texten ovan är kopierad från Riksidrottsförbundets hemsida. Jag gissar att de har hyfsad koll...
 
Kan i alla fall konstatera att en god vän till mig har lyckats bli svensk, nordisk, europeisk och världsmästare (eller var han möjligen tvåa på VM?) i styrkelyft helt utan kosttillskott.
 
Behov?

Ingen har väl pratat om ett behov av kosttillskott? Men det utesluter inte på något sätt att vissa kosttillskott har en prestationshöjande effekt, tex. kreatin (för vissa sporter). Och ett behov är väldigt subjektivt, för en person som önskar ha ett högt proteinintag så finns det säkert ett både praktiskt och ekonomiskt behov av proteinpulver iställer för ökade mängder mat. Men det är självklart inte samma sak som att personen har ett fysiskt behov av tillskott i någon form.

Det blir väldigt oklart när ni vill prata om kosttillskott som en homogen grupp. De flesta, som har påpekats, har inget vetenskapligt stöd bakom sig. Men vissa få har det, och det var just ett av dessa som denna tråden handlade om.
 
Jag brukar köra med bra husmanskost det är bäst. Tränar jag hårt så brukar jag ta extra proteiner. Före en tävling så brukar jag ta creatin ca sex veckor för. Det brukar hjälpa för att jag ska kunna prestera bättre.
 
En följdfråga:

Jag undrar om vad som är bäst att äta, mellan Glutamin och Creatin, när man är på hög höjd? Eftersom proteinet i musklerna bryts ned snabbt, så behöver man kompensera förlusten, men vilket av preparaten är bäst för att hejda nedbrytningen eventuellt återbygga muskler på hög höjd?

Mvh /Joel
 
Beror på vilken höjd du menar. På riktigt hög höjd går det inte att motverka en ganska kraftigt förhöjd katabolism, oavsett vad du äter. Det går riktigt snabbt eller bara snabbt. På lägre höjder ska man se till att täcka energibehövet först av allt. Hur du gör detta är initialt av mindre betydelse. Höjden sätter en stress på kroppen som i sin tur skapar en negativ kvävebalans som inte kan balanseras enbart m.h.a. maten. Gå ned på lägre höjd är enda lösningen.

Glutamin är, som sagt, verkningslöst för Svensson. Kreatin ger effekt men inget som motverkar muskelnedbrytning inducerad av vistelse på hög höjd. Planerar du för sprint eller andra explosiva aktiviteter (på låg höjd) så kan kreatin ge en extra skjuts.

Bygga muskler gör man inte på några högre höjder.
 
Okej, hejda eller fördröja nedbrytningen av muskler är väl ett bättre uttryck än återuppbygga, vilket jag förvisso skriver för jag har tillägget "eventuellt återuppbygga muskler". Att gå ned är kanske inte ett alternativ medan man håller på med bestigningen - så länge som man inte far illa av höjden.

Men för att försöka precisera frågan ytterligare. På hög höjd är syre en bristvara. Det går åt mer syre att bryta ned fett än t.ex. kolhydrater och därför har kroppen svårt att tillgodogöra sig fett på hög höjd. Detta gör att kroppen börjar kannibalisera på sig själv genom att ta proteiner från musklerna, vilket är lättare att omvandla till energi.

Min fundering är vilket som är bäst av Glutamin alt. Kreatin om det gäller att ersätta proteinförlust på hög höjd, och då pratar vi om bestigningar med övernattningar på berg uppåt (men inte alltid) 6000-7000m, men emellanåt kan man komma ned till ett basläger på runt 4000m.

Mvh /Joel
 
Jag skulle då säga att ingen av dessa hjälper något vidare alls. Det svåra kommer att bli att täcka energibehovet och gör man inte detta så är det väldigt svårt att uppnå positiv kvävebalans oavsett vad jag äter. Detta i den situation du beskriver.
 
Alltså, att man som bergsbestigare försöker få i sig så mycket energi som möjligt via t.ex kolhydrater är en sådan självklarthet att jag tänkte att det inte behövdes preciseras, men okej. Jag täcker i möjligaste mån mitt energibehov bl.a. genom kolhydrater, proteiner och fett. Jag förstår att kvävebalansen inte kan vara positiv pga. syrebristen, men är man välacklimatiserad och kommer ned till baslägret så undrar jag om vad som är bäst mellan Glutamin och Kreatin.

Mvh /Joel
 
Kan inte svara någon av de eftersom jag inte tycker någon av dom skulle vara till någon nytta. Sitter du på ett enormt lass med glutamin och kreatin eller varför har du fastnat för just dessa två? Om du tvunget vill peta i dig en syra i någon form i baslägret så välj isåfall leucin. Där finns iaf viss dokumentation för att det knuffar upp proteinsyntesen en del.
 
jag är rätt välbevandrad inom nutrition och kan säga att glutamin och kreatin kan du lämna hemma om du tänkte kompensera muskelnedbrytning på hög höjd. rent fysiologiskt så kan du inte göra något åt muskelnedbrytningen mer än att få i dig näring genom en sund kosthållning. Studier har påvisat att viktnedgång på hög höjd framförallt beror på minskad aptit. På hög höjd drabbas du av illamående vilket leder till minskad lust att äta. Hormoner som i vanliga fall signalerar för hunger slutar att frisättas m.m. en enkel grundregel är att försöka få i sig något varannan timme, gärna i dryckesform. Personligen så tittar jag närmare på en särskilt slags fett (på akademisk nivå) vilket kan gagna alpinister, nämligen medellånga fettsyror som ej behöver transporteras genom lymfsystemet utan går direkt genom vena porta till levern för energiproduktion i muskler.
kreatin fungerar som sagt om du kör korta sprint. dessutom binder det mycket vatten och kan påverka lung/hjärnödem (troligen, inte vetenskapligt).
Glutamin skulle du behöva mängder av, men även om du övedoserar så har det ingen funktion, i alla fall inte enligt forskningen.
som sagt, ha gärna alarm varannan timme så att du får i dig även om du inte är hungrig, kolhydrater i korta kedjor/lite fett. kroppen befinner sig under sympatisk stresspåslag så den kan/vill inte tillgodogöra sig näring på den nivån. Över 7000 meter fungerar matsmältningen nästan inte alls, så fort upp och fort ner är det som gäller.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg