Om klubben ger en medlem ett uppdrag att bulta/förbättra en led så är klubben är ansvarig för anläggningen, om man planerar att driva organiserad klättring på den eller på något sätt rekommenderar lederna. Konsumentverket uppmanar klubbarna att vara tydliga med vad de tar ansvar för.”
Ovanstående påstås vara ett uttalande från en handläggare på konsumentverket. Stämmer det så får det vittgående konsekvenser på olika sätt.
1. Ingen kommer att våga ta på sig ett styrelseuppdrag i en klätterklubb ifall man riskerar påföljd för en olycka som beror på att bult lossnat eller på annat sätt bidragit till olyckan. Detta under förutsättning att klippan är "under uppsikt" av en klätterklubb såsom exempelvis Häggsta och dess relation till SKKs bultkommité. Hur skall dagens styrelse i t.ex.SKK kunna ta ansvar för de borrbultar som sattes i Häggsta på 1960-talet?
2. För att helt undkomma risk för ansvar för en bultrelaterad olycka så måste konsekvensen bli att omedelbart ta bort alla borrbultar som satts dit av en bultkommité eller av en enskild klättrare där klubbar varit engagerade i bultprojekten. Detta gäller i Stockholm på Flaten samt svaväggen på Örnberget. Likaså anser jag att den planerade saneringen i Häggsta omöjliggörs. Istället för att sätta dit nya borrbultar skall alltså istället gamla tas bort. Styrelsemedlemmar i klubbar som på olika sätt betalar för bultar och hängare till nytursmakare lever också farligt. Den enda typen av klättring som verkar få ske under eget ansvar är tradklättring av leder utan fasta installationer.
Det blir märkliga konsekvenser när myndighetssverige lägger sig i en verksamhet som dom inte har någon förståelse för.
Ovanstående påstås vara ett uttalande från en handläggare på konsumentverket. Stämmer det så får det vittgående konsekvenser på olika sätt.
1. Ingen kommer att våga ta på sig ett styrelseuppdrag i en klätterklubb ifall man riskerar påföljd för en olycka som beror på att bult lossnat eller på annat sätt bidragit till olyckan. Detta under förutsättning att klippan är "under uppsikt" av en klätterklubb såsom exempelvis Häggsta och dess relation till SKKs bultkommité. Hur skall dagens styrelse i t.ex.SKK kunna ta ansvar för de borrbultar som sattes i Häggsta på 1960-talet?
2. För att helt undkomma risk för ansvar för en bultrelaterad olycka så måste konsekvensen bli att omedelbart ta bort alla borrbultar som satts dit av en bultkommité eller av en enskild klättrare där klubbar varit engagerade i bultprojekten. Detta gäller i Stockholm på Flaten samt svaväggen på Örnberget. Likaså anser jag att den planerade saneringen i Häggsta omöjliggörs. Istället för att sätta dit nya borrbultar skall alltså istället gamla tas bort. Styrelsemedlemmar i klubbar som på olika sätt betalar för bultar och hängare till nytursmakare lever också farligt. Den enda typen av klättring som verkar få ske under eget ansvar är tradklättring av leder utan fasta installationer.
Det blir märkliga konsekvenser när myndighetssverige lägger sig i en verksamhet som dom inte har någon förståelse för.