Den magiska kartan
För en yngre generation är den gamla Generalstabskartan förpassad till historieböckerna. Den har dock en "poesi" som saknas i de nya kartbladen. Fjällens övre partier är bara antydda, och det är lätt att föreställa sig att lantmätarna helt enkelt tänkt " äsch, vi ritar dit några streck, för ingen kommer att bry sig om det bara blir på ett ungefär!" Samtidigt uppstod känslan av något outforskat, något spännande i tillvaron.
Kartan nedan är från 1890, och konsul Perssons stuga var ännu inte byggd, så detta var ett "terra nullus", tomt land, för den som gjorde sig besväret att besöka Sulitelma, Sveriges då högsta fjällmassiv. Det var också oerhört krävande att ta sig dit från svenska sidan av Kölen, med ytterst få besökare.