Jag kollar alltid, men gör det obemärkt om jag litar på kamraten. Mycket av det man gör när man knyter in sig går ju att göra på autopilot, så man har ju tid att kolla att kompisen gör rätt medan båda arbetar. När kompisen sedan börjar fippla med nåt oviktigt (typ leta efter skruvkarbin nånstans bak på selen) kan man kolla att man själv har gjort rätt. Tar ingen tid, men ger ändå god säkerhet.
Om jag inte litar på kamraten så håller jag bättre uppsikt genom hela processen, och om något verkade bli fel, eller bara såg lite osäkert ut, så kollar jag. Om nåt är i vägen (typ lite kläder som hänger över selens spännen), så flyttar jag på det så att jag kan se ordentligt. Men det är väldigt sällan som jag står och rycker i kamratens grejer.
Jag har blivit påkommen en gång med att inte ha skruvat åt min skruvis. Sedan dess frågar den klätterpartnern säkert 70% av gångerna, efter att jag sagt "säkring klar", om jag verkligen har skruvat åt. Just den missen har gjort att jag numera automatiskt känner efter att skruvisen är låst samtidigt som jag säger "säkring klar".
Jag har själv varit med om en olycka där jag föll ner i backen utan att säkringskvinnan märkte det pga hon hade på sig handskar. Hon kände helt enkelt inte att repet slant iväg.
Det kan väl inte ha hänt med bromshanden på rätt ställe? Okej att man kanske kan glida sakta ner om det är tung klättrare och tunna rep, men inte sjutton faller du om bromshanden befinner sig där den ska och repdimensionen är vettig?
Min erfarenhet är att vettig kombination av repbroms, repdimension och klättrarvikt gör att repbromsen låser om bromshanden befinner sig nere vid låret, även om man bara har lös kontakt runt om repet.