Kommer det nya förslaget påverka även dom som är uppe och vandrar i fjällvärlden?

[Fjällkjell]

Jag villse källa på det. Räknas verkligen all led som anläggning strikt juridikt? Att en bro över vattendrag eller liknande kan räknas som anläggning kan ajg gå med på, men är en stig utmärkt med ledkryss verkligen att betrakta som anläggning? Är även låglandsleder med oranga pinnar i så fall juridisk anläggning?
Den stora diskussionen om anlagda skidspår (ev inkluderat konstsnön) räknas som anläggning eller inte har jag inte sett något slutligt domfall på, men jag kan ha missat det. Och anlägda skidspår läggs ju betydande omsorg på och brode i mina ögon vara mer av anläggning än en vandringsled, som ju mestadels "bara är pinn-markeringar längs en stig" (lite grovt raljerat kanske) men de kräver ju itne daglig tillsyn som ett väl anlagt skidspår.

/Patrik

Ja, du har ingen rätt att märka upp leder i skogen och underhålla dom med stöd av Allemansrätten. Däremot kan jag inte svara på frågan att "all led" är anläggning eller om begreppet "anläggning" är det exakta uttryck som skall användas för att beskriva en led. Min avsikt var att påpeka att Allemansrätten inte gäller på vandringsleder. Så fort man börjar förflytta större mängder människor på ett organiserat sätt över någon annans mark så krävs markägarens tillstånd dvs. Allemansrätten är inte längre tillämplig. Det är helt naturligt anser jag eftersom det då kan uppstå ett stort slitage.

Bara för att alla får använda en led så betyder det inte den utgör en del av Allemansrätten.
Däremot tycker jag att vårt beteende på en led mycket väl kan (och bör) regleras av devisen som brukar användas i Allemansrätten "Inte störa, inte förstöra" !

Jag har frågat Naturvårdsverket vad dom anser - vi får se vad dom svarar (även om dom inte heller har "facit").

 

[HasseQ]

Allemansrätten gäller överallt ute i naturen, även om det råkar gå en stig där. Men man får inte sätta upp skyltar osv utan tillstånd.

 

[tango]

Allemansrätten gäller överallt ute i naturen, även om det råkar gå en stig där. Men man får inte sätta upp skyltar osv utan tillstånd.

Det är vi helt överens om, men frågan är när naturen juridiskt övergår till att bli anläggning - när det går ett elljusspår med konstsnö verkar vara klarlagt i inlägg #23, då gäller allemansrätten i skogen bredvid men inte i själva spåret. Allemasrätten gäller ju inte i anläggning, där bestämmer ägaren hur man ev vill upplåta den för alla, några(t ex de som betalar) eller ingen alls.
Sen får markägare sätta upp skyltar på sin egen mark om hen vill. Men är det natur, dvs inte odling/åker och inte anläggning eller tomtmark (eller ev pågåenda jakt), så kan ägaren inte hindra allmänheten från att gå i naturen.

/Patrik

 

[ååh]

Det är som de där stollarna som försökte ta betalt för att man skulle få cykla MTB, om det var fulufjället eller nånstans därikring. Jag skulle då aldrig betala för att åka längdskidor eller cykla MTB, lika lite som jag skulle betala för att vandra på en stig som nån trampat upp och spångat lite här och var.

En markägare/skogsägare kanske kan göra hela sin skog då till en enda stor bärplockaranläggning och sälja entrebiljetter till skogen. En bra idé kanske om man vill komma runt allemansrätten och slippa folk på sina domäner

 

[Malmstroem]

Jag betalar gladeligen för att åka i bra underhållna längdspår.

Spårar jag själv uppe i fjällen eller ute i skogen betalar jag inte...

Nu börjar vi komma en del ifrån trådämnet, men just den här typen av underhållna längdspår och andra saker som underlättar att ta sig fram i fjällen (broar, stugor etc) kan mycket väl försvinna beroende på vad som händer med nuvarande utredning.

 

[tango]

Det är som de där stollarna som försökte ta betalt för att man skulle få cykla MTB, om det var fulufjället eller nånstans därikring. Jag skulle då aldrig betala för att åka längdskidor eller cykla MTB, lika lite som jag skulle betala för att vandra på en stig som nån trampat upp och spångat lite här och var.

En markägare/skogsägare kanske kan göra hela sin skog då till en enda stor bärplockaranläggning och sälja entrebiljetter till skogen. En bra idé kanske om man vill komma runt allemansrätten och slippa folk på sina domäner

Jag säger inget om att du åker runt i skogen och gör dina egna spår
Vem ska betala för konstsnön, spårmaskiner och arbetet att göra dem tycker du?
Jag betalar gärna också en slant för väl underhållna spår.

/Patrik

 

[Fjällkjell]

Allemansrätten gäller överallt ute i naturen, även om det råkar gå en stig där. Men man får inte sätta upp skyltar osv utan tillstånd.

Allemansrätten gäller givetvis överallt eftersom det är en lagstiftning. Däremot innehåller den undantag vilket ofta glöms bort. Du får t,ex inte gå på "odlad mark" t.ex en åker eller i en nyplanterad skog om det finns risk att du skadar grödan. Inte heller får du vandra/rida/cykla i grupp (trots att ridning också cykling är tillåtet) om det finns risk för skador! Du får inte anlägga vandringsleder dvs måla på träden, lägga ut spångar, bygga vindskydd osv.

 

[Myggmat]

MTB är egentligen ett otyg utanför avsedd led/bana. Kan ibland förstöra oerhört mycket i och utanför en del reservat. Har varit i Moss-/lavbeklädda hällområden som är helt sönderkörda av cyklister utanför stig/led. Oerhört oansvarigt.

 

[Fjällkjell]

MTB är egentligen ett otyg utanför avsedd led/bana. Kan ibland förstöra oerhört mycket i och utanför en del reservat. Har varit i Moss-/lavbeklädda hällområden som är helt sönderkörda av cyklister utanför stig/led. Oerhört oansvarigt.

Ett bra exempel på när man inte kan längre kan hävda att man får cykla där enligt Allemansrätten.

 

[tango]

Allemansrätten gäller givetvis överallt eftersom det är en lagstiftning. Däremot innehåller den undantag vilket ofta glöms bort. Du får t,ex inte gå på "odlad mark" t.ex en åker eller i en nyplanterad skog om det finns risk att du skadar grödan. Inte heller får du vandra/rida/cykla i grupp (trots att ridning också cykling är tillåtet) om det finns risk för skador! Du får inte anlägga vandringsleder dvs måla på träden, lägga ut spångar, bygga vindskydd osv.

Det blir ju ordklyveri: visst kan man säga att allemansrätten gäller överallt fast med listade undantag (för t ex tomtmark, odlingar, anläggninar osv) eller kan man säga att den "bara" gäller i naturen. I båda fallen menar vi ju samma sak.
Faran med att säga att den gäller överallt (underförstått med undantag) är att det kan tolkas som att den ger dig rätt att vistas överallt alltid, för så är det ju inte. Du får inte med hänvisnign till allemansrätten gå över annans tomtmark (i hemfridszonen), på planeterade odlingar om du skadar grödan/det som odlas osv.

Två bra publikationer, från naturvårdsverket, som nog får anses vara expertmyndigheten i detta fall:

Allemansrätten – vad säger lagen?

www.naturvardsverket.se

Allemansrätten – en vägledning

www.naturvardsverket.se

/Patrik

 

[Fjällkjell]

Det blir ju ordklyveri: visst kan man säga att allemansrätten gäller överallt fast med listade undantag (för t ex tomtmark, odlingar, anläggninar osv) eller kan man säga att den "bara" gäller i naturen. I båda fallen menar vi ju samma sak.
Faran med att säga att den gäller överallt (underförstått med undantag) är att det kan tolkas som att den ger dig rätt att vistas överallt alltid, för så är det ju inte. Du får inte med hänvisnign till allemansrätten gå över annans tomtmark (i hemfridszonen), på planeterade odlingar om du skadar grödan/det som odlas osv.

Två bra publikationer, från naturvårdsverket, som nog får anses vara expertmyndigheten i detta fall:

Allemansrätten – vad säger lagen?

www.naturvardsverket.se

Allemansrätten – en vägledning

www.naturvardsverket.se

/Patrik

Lagstiftning är ju det bästa exemplet på ordklyveri som finns, speciellt om den provas i en rättegång.

Allemansrätten som lag förväxlas av många - precis som du skriver- med någon sorts rätt till "allt" när den i själva verket bara ger dig rätt att röra dig fritt samt plocka bär och svamp i naturen.


Mina exempel på när du inte kan hävda att det du gör ingår i Allemansrätten tål att upprepas många gånger av dig!

 

[UteMats]

Men för att återgå till huvudfrågan som tråden handlade om och för att spetsa till det:

Är det rimligt med en näring som genererar minusresultat och kostar samhället många miljoner och som ger heltidsförsörjning åt drygt 100 personer men samtidigt gör anspråk på ensamrätt för drygt 40 procent av Sveriges yta? År 2019 fanns det 4632 renägare som producerade 1 300 000 kilo renkött till ett genomsnittligt värde av 67 kronor kilot. Det gav i genomsnitt 18 800 kr i bruttointäkt per renägare ( räkna bort driftskostnader, skatt och sociala avgifter själv). Jag har inga uppgifter om vinst efter utgifter, men det är ju lätt att förstå att det inte blir något plus i plånboken.
Alltså: 1 300 000 kg slaktat kött ( x 67 kr) ger brutto 87 miljoner kr. Ett redovisat statligt bidrag på 98 miljoner samma år bekräftar att verksamheten är olönsam. Det finns många andra bidrag från samhället relaterade till rennäringen, men som jag inte tar upp eftersom jag inte hittar några aktuella siffror. Några exempel är etableringsbidrag till nystartade företag i branschen och bidrag från Sametingets fonder, som i sin tur härrör från offentliga bidrag).

Ekonomiskt finns alltså ingen relevans för rennäringen. Men kulturellt då? Jag har aldrig riktigt förstått argumentet att du har rätt att leva på något bara för att dina förfäder har gjort det. Det gäller ju inga andra näringar i Sverige - inte mjölkbönder, inte familjejordbruk, skomakare, båtbyggare, tv-handlare, lanthandlare, etc etc, i all evighet. När näringen inte är lönsam längre så förändras den eller går under. Tänk bara hur många småjordbruk det fanns för kanske 70 år sedan och hur deras försvinnande har förändrat förutsättningarna för svensk glesbygd. Tiderna förändras, villkor förändras. Även krav och levnadsstandard förändras. Det som gav tillräcklig utkomst för hundra år sedan kanske du kan leva på idag om du accepterar att leva på samma nivå som de gjorde då.

Att då rennäringen, som inte är ekonomiskt relevant nu ska förstöra fisketurismen för nästan halva Sverige (dessutom den mest attraktiva halvan) är orimligt. Jag hittar inga aktuella siffror för vad fisketurism inbringar (eller skulle kunna inbringa), men siffror som figurerar handlar om tiotals miljarder. Lägg till all annan verksamhet och turism i renbetesområdet som antingen begränsas av rennäringen eller som samebyarna vill begränsa eller förbjuda.

Rennäringen orsakar ju även stora förluster för skogsbruket, men eftersom jag inte hittar några siffror från säkra källor så drar jag inte det i argumentationen. Dock står det helt klart att det handlar om stora belopp.

Det måste finnas andra sätt att hantera den skuld som svenska staten på goda grunder känner över att ha behandlat etniska samer så illa som de blivit behandlade historiskt, än att låsa en så stor del av Sverige till en näring som faktiskt per definition inte är någon näring, utan till största del en hobbyverksamhet. Vattenkraft, vindkraft, gruvnäring, turism och skogsbruk ska naturligt bedömas och begränsas efter miljöpåverkan kontra samhällsnytta.


Notera att jag - till skillnad från många andra - inte blandar ihop begreppen same, renägare och sameby när jag skriver. Jag är tacksam om de som inte klarar att hålla isär dessa begrepp avstår från av svara på mitt inlägg.

(Källor: Rennäringens tillstånd 2019, utgiven av Sametinget och SCB Jordbruksstatistik sammanställning 2018)