Köldskador...

Tänkte kolla lite om erfarenheter med köldskador. Orutinerat nog var jag själv och förfrös både en tumme och några tår när jag för fem dagar sedan var och isklättrade. Nära till bilen, nära hem, känt ställe, ni vet var det brukar hända otrevliga saker...

Frågan är nu hur noggrann och vad jag kan göra för att förebygga bestående men som hindrar mig att vara ute. Det är inte fråga om någon större missfärgning i huden, det är bara att delarna ännu har rejält nedsatt känsel och känns bortdomnade/sövda och allmänt känslolösa. Att uppsöka läkare verkar vara lönslöst eftersom man inte kan göra något, påstår de.

Hur länge kan det möjligen ta innan de återhämtar sig och kan det vara vettigt att använda någon form av fet hudkräm som gör huden mera tålig eller annat. Skulle vara trevligt att höra lite vad andra erfarit så jag vet lite hur det kan tänkas läka.

Vet inte om jag är på rätt forum men det här är väl ett rätt övergripande problem genom alla vinteraktiviteter.

Andreas
 
Hej!

Har själv förfrusit dels flera fingertoppar och dels stortån på ena foten. Fingertopparna var lite domnade och i kanske en 4-5 dagar men sedan har jag inte haft några mer problem med dem. De var inte heller missfärgade utan bara bortdomade på grund av att jag dumt nog var tvungen att pilla på bindingar och stavar utan handskar i -30... Stortån däremot fick en liten missfärgning vilken försvann efter nån vecka, dock har jag efter det haft lite problem med att den blir kallare och om jag inte är varsam så känner jag att den lätt kan bli förfryst igen och då med större skador misstänker jag... Det är mina erfarenheter...

/Martin
 
Det kan handla om frostskador snarare än förfrysningar. Detta är något lindrigare. Har själv frostskadat öronen, när jag var något yngre, och cyklade till skolan. Det var -25 och min mössa täckte inte öronen. Öronen blev röda och uppsvullna, kändes varma å stack. Jag hade väldigt svårt att sova om jag inte låg helt på rygg, och tog öronen i kudden, så vaknade jag för att det gjorde ont. Detta gick nog över på en vecka (rodnaden), men jag tror fortfarande att jag är väldigt känslig för kyla, när det gäller öronen... Att köldskada kroppen kan medföra att man blir väldigt mycket mer känslig för kyla på just de ställena...

Att smörja handen med någon fet kräm/salva är att avrekommendera, eftersom du mest troligt smörjer in vatten i huden samtidigt (fettet binder kvar det), vilket gör att du kan få lättare att få köldskador.

Hade en lumparpolare som förfrös sin stortå. Det gick så illa att han fick hoppa på kryckor resten av sin lumpentid (4-5 månader), och mot slutet så hade tån fått en vackert svart färg... *huga*
 
"hur noggrann och vad jag kan göra för att förebygga bestående men": se till att inte skada området igen... det är antagligen ännu lättare nu för dig att få nya kylskador där.

"Hur länge kan det möjligen ta innan de återhämtar sig": som du antyder är det ofta svårt att bedöma. Om du inte får många noggranna svar som liknar din situation är det nog svårt att dra några slutsatser för din del. Kylskador / effekterna av kylskador varierar en hel del beroende på uppkomstsätt och upptiningssätt m.m. Ömhet eller känslolöshet kan sitta i några dagar eller många decennier. Det finns några riktlinjer i Socialstyrelsens rapport "Hypothermia Cold Injuries and Cold Water Near Drowning" (2002)
http://www.sos.se/fulltext/110/2002-110-14/2002-110-14.pdf
men det gäller mest djupare kylskador (värre än den du verkar fått).

"kan det vara vettigt att använda någon form av fet hudkräm som gör huden mera tålig": nej, generellt inte. Isolera med vanliga klädselprincipen, flera lager...

"Skulle vara trevligt att höra lite vad andra erfarit så jag vet lite hur det kan tänkas läka.": som sagt är nog prognosvärdet för just dig rätt litet men jag är också nyfiken på vad för kylskador som är vanliga bland Utsidefolket, så jag bidrar med vad jag skaffade mig, nämligen en liten ytlig lokal skada för drygt 10 år sen. Har inga nämnvärda problem med den nu längre. Det var ungefär halva ovansidan på pekfingrarna och tummarna, efter att ha pysslat utan handskar en kall försommardag på en glaciär i Norge. Har för mig det var kring 0-gradigt, lätt blötsnöande och en del blåst. För min del kliade det något vansinnigt första dagarna (det började när jag kom in i en varm dusch på kvällen), det bildades rätt snabbt några små blåsor med "varvätska" och torra spruckna hudytor mellan blåsorna, och kliandet avtog till förmån för mer allmänt ont ett tag, kanske nån vecka. Efter det tog en "pedagogisk" känslighet för kyla på skadestället över (ömhet vid nerkylning) som satt i i flera år, men klingande av gradvis, nu inga nämnvärda problem, men känsligare för kyla där tror jag. Din kylskada låter dock inte så lik det jag fick, så det är nog inget större prognosvärde i den för dig tror jag.

Mer länkar:
http://www.princeton.edu/~oa/safety/hypocold.shtml

För att hitta artikelsammanfattningar etc prova PubMed / Medline, t.ex. med sökorden "local cold injury" eller "frostbite".
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi
 
Nikotinsalva?

Någon sa någon gång någonting om någon Nikotinsalva. Denna skulle visst öka blodflödet i känsliga delar och förhindra förfrysning. Tigerbalsam skulle däremot inte vara bra. Någon som vet mer?
 
Theranyl?

Kollade i FASS och det fanns en salva med "nikotininnehåll" (rättare sagt bl.a. nikotinsyra och salicylsyra) kallad Theranyl. Ingen idé att jag citerar FASS eftersom allt finns online, för mer info sök efter "Theranyl" genom
http://www.fass.se/LIF/home/index.jsp

(Om nån som inte redan är van vid kyligt vinterfriluftsliv skulle läsa detta: att försöka hålla händerna varma genom att smörja in dem med nån blodgenomströmningsökande salva är att angripa problemet i helt fel ände. På med mer kläder i stället. Händerna eller fötterna blir kalla eftersom kroppsvärmen inte räcker för att "nå fram" dit, och kroppen börjar då strypa blodflödet till de yttersta delarna för att rädda de centrala. Mycket vettigt faktiskt. Kort sagt, det gamla rådet "fryser du om tårna ta på dig mössan" gäller fortfarande! Det behövs förstås t.ex. bra vantar också om det är riktigt kallt, men vanligaste nybörjarmissen är att ha för lite varma kläder totalt. Detta hindrar förstås inte att tokiga typer som jag är nyfikna på mystiska preparat!)
 
Re: Nikotinsalva?

Vandrare; sa:
Någon sa någon gång någonting om någon Nikotinsalva. Denna skulle visst öka blodflödet i känsliga delar och förhindra förfrysning. Tigerbalsam skulle däremot inte vara bra. Någon som vet mer?

Nitroglycerinsalva skall det nog vara det är kärlvidgande och används vid kalla fingrar Morbus Raynaud.

Vad beträffar ursprungsfrågan så är det nog inte så mycket du kan göra annat än vara extra försiktig. Det tar sannolikt ett par år innan kärlen har nybildats så att de skadade delarna tål lika mycket som före den relativt lindriga frostskadan. Nervskadan läker nog fortare sannolikt på ett par månader.

Allmänna råd för att undvika frostskador är luftig klädsel undvik att bli svettig. Anpassa klädseln och beteendet efter väder aktivitetsgrad och andra omständigheter.

Dubbla mössor bättre än dubbla sockor.

Lycka till.

Thure
 
Nu är vi inne på rätt spår igen

Egentligen så var det där med salva något jag inte tänkte efter före jag frågade. Det verkar alltså som om det fixar sig och blir som "normalt" efter några år så länge jag är lite extra varsam framöver med att inte få för kallt.

Att klä sig varmt/ lagom är inget större problem. Jag har många "utedygn" året om. Det som var en stor bov var att en kall dag smyger sig fukten snabbt fram i ett par kängor med plastskal, resultatet är fukt och senare kallt. Och sen lite ovarsamhet i det här fallet. Nära hem... ni vet.

Hur frostskador läker och har läkt är av stort intresse, speciellt nu när jag sitter där... så det hör jag gärna fler komentarer om.

Har redan fått känseln tillbaka nästan helt efter en och en halv vecka.

Andreas
 
Fuktiga plastkängor...

Testa med fuktspärr (fryspåse)i skorna eller "absolut torr" från appoteket. Tänk också på att knyta skorna löst när det är kallt, hellre sladdrig klättring än svarta tår...
 
Re: Re: Fuktiga plastkängor...

FJS90/91; sa:
eller som grundregeln i arktisk överlevnad, never sweet never get wet.. nåt sånt.

Gammalt grönländskt ordspråk: "Svettas man, så dör man."

/Danne - Som trotts tidigare erfarenheter lyckades att få en bit av örat lätt frostskadat i söndags. *bummer!* Inte lätt att ta sig till 'finmiddag' genom att promenera i -30 grader...
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg