Knäproblem...

[Ix]

Hmm...

Jag har lite knäproblem, men kan springa och spela innebandy ändå, så de är inte så farliga.

Jag tränar på balansplatta, men jag har bara problem med det vänstra. Min fråga är borde man inte köra typ samma träning med det högra också så att man inte får ngn obalans mellan benstyrkorna, framför allt i vaden.


/Gustaf

 

[dePaul]

Först och främst så måste jag säga att jag inte riktigt förstår vad det har med vaderna att göra.

Nåväl. Huvudregeln är: gör det ont, träna inte. Låt knäet vila tills det känns så pass bra att du kan börja med en lätt terapeutisk träning. Inte tungt!

Eftersom du kan spela innebandy, så antar jag att det är en vanlig överansträngning. Därför skall du inte köra för ofta och för hårt. Låt tiden ha sin gång, vila mycket och belasta inte knäet för mycket.

~Paul~

 

[Avslutat1001]

I början av sommaren började jag få ont i mitt knä. Försökte ta det lugnt med löpträningen, men det gav inte med sig... Hade inga problem att springa eller gå uppför branta backar, utan smärtan kom varje gång foten sattes ner. Antagligen var det minisken som spökade.

Under sommaren tog jag därför, trots att det var sjuuuukt svårt, och tog en 4 veckors lång total träningsvila. Och då snackar vi total. Lättare hundpromenader var jag dock tvungen till.

Efter dessa fyra veckor började jag sakta sakta ge mig ut på små korta rundor, alla med vettigt underlag, och jag har faktiskt fram tills nu klarat mig helt utan knäont alls. Jag springer 1,5 mil utan problem, men jag försöker däremot att helst undvika asfalten, även om det inte är helt lätt.

Så, mitt råd. Låt knät läka ut helt och kontakta gärna en läkare som kan konstatera vad för typ av problem du har.

 

[kofalla]

Ont i knät?

Var i knät har du ont, hur gör det ont?
Skriv lite mer speciefierat så är det säkert någon med liknande problem eller erfarenheter som har något tips! Kör samma träning för båda knäna, obalans i styrka är alrig bra!

 

[anderse]

inläggsula

Har tidigare ständigt fått problem med ena vaden när jag har försökt mig på att öka på löpturerna i längd. detta trots att joggingskorna är inköpta på löplabbet där personalen tittar när man springer på löpband, de tittar även på fötterna "spegelbox" för att se fotvalvet. Gick även till en Läkare som klämde på vaden och tittade på fötterna och kom med nått allmänt dravel om styrketräning, stretching och antagligen också att det är en onaturlig påfrestning för kroppen att springa längre än 1,5 h. Blev senare rekommenderad en bra ortoped (ett halvårs kö till undersökning). Han gjorde liknande undersökningar tills jag påpekade för honom att mitt vänsterben är en aning hjulbent medan det högra är rakt och det bara är vänstervaden som besvärar mig. Kan det finnas ett samband?
-Jaa, sa han, det har du rätt i. Han gjorde sen ett par kanonbra inläggsulor och besvären har inte återkommit sen dess.
Min slutsats av detta är att proffsen i branschen kollar efter standardfel såsom överpronation, supination mm, och sannolikt stirrar sig blinda på det om de inte är mycket bra, och att problem på ett ställe av benen (vaden) kan ha sin orsak på ett eller flera helt andra ställen. Samt att man gärna kan ställa sig framför en spegel och själv försöka upptäcka tänkbara orsaker till sina besvär och påpeka detta för proffsen som annars kanske förbiser detta.
Testa gärna att gå till en erkänt bra idrottsortoped och få ett par bra sulor.
Anders

 

[il C]

Efter dessa fyra veckor började jag sakta sakta ge mig ut på små korta rundor, alla med vettigt underlag, och jag har faktiskt fram tills nu klarat mig helt utan knäont alls. Jag springer 1,5 mil utan problem, men jag försöker däremot att helst undvika asfalten, även om det inte är helt lätt.

kan konstatera vad för typ av problem du har.

Jag kanske är ovetenskapligt introspektiv här, men
jag har länge trott att fasta underlag är skonsammast.
Iofs är grusvägar trevligare än asfalt eftersom omgivningen nästan automatiskt är trevligare, men det som känns (och dessutom tröttar)
är underlag som sviktar. Säkerligen har jag sen mycket länge
anpassat mitt steg till hårdare underlag (jag TROR att mitt steg
är rätt lågt men börjar jag grubbla blir det fel).

il C.

 

[il C]

Re: inläggsula

Har tidigare ständigt fått problem med ena vaden när jag har försökt mig på att öka på löpturerna i längd. detta trots att joggingskorna är inköpta på löplabbet där personalen tittar när man springer på löpband, de tittar även på fötterna "spegelbox" för att se fotvalvet. Gick även till en Läkare som klämde på vaden och tittade på fötterna och kom med nått allmänt dravel om styrketräning, stretching och antagligen också att det är en onaturlig påfrestning för kroppen att springa längre än 1,5 h. Blev senare rekommenderad
Anders

Jag har hunnit med hälproblem, höger fot (opererad),
hälproblem vänster fot (rehab), problem som dock dykt upp
väl efter 50 års ålder. Mitt intryck när jag jämför olika instanser
är hur dålig kommunikationen är mellan dem och hur
lite de flesta har av helhetssyn. När jag var orolig för
återhämtningen efter den första operationen (när hälsenan
till hälften lossats från fästet och massor med ben filats bort
blir sig aldrig någonting likt) begärde jag en 2nd opinion
av en ortoped här i Linköping. Han var den ende dittills
som överhuvudtaget tittade på HELA foten för att förstå
roten till det onda. Det han hittade kunde nog ha haft återverkningar lite varstans i foten, inte bara hälen,
även om löpning ALDRIG gett mig just knä-
eller vadproblem.



1.5 timmar är mycket, ja, men det beror väl på din allmänna kroppsliga status, hur ofta och hur intensivt och med vilket syfte.

1988, när jag var 43 år, bestämde jag mig för att träna
systematiskt inför en halvmara, mest av nyfikenhet.
Jag hade då aldrig sprungit annat än för nöjes skull.
Under två månader fram till loppet var min veckodos ungefär denna:

En långtur, drygt två mil, 90 minuter, kanske mer.
En snabbdistans, c:a 14-15 km, strax under tävlingstempo.
Dan därpå maklig jogg 10 km.
Ett kvalitetspass, kanske 5*1 kilometer, vet inte så noga.

(jag tror det var viktigt att inte veta så noga ...)

Alltså ett pass över 90 minuter i veckan. Inga men, och
jag förbättrade min tid med drygt 6 minuter.

Idag är jag 59 och har betydigt lugnare anspråk. Mina första egentliga problem började 1996.

il C.

 

[lajh_se]

Idrottsläkare

Se till att få en medicinsk undersökning av en expert. Här på utsidan finns inga svar att hämta när det gäller skador. Det som kan vara rätt för en person kan vara fel för nästa, och vad som är riktigt avgör en diagnos gjord av en expert (går inte att göra via email iaf).

Sök dig till en duktig idrottsläkare som kan hjälpa dig. De har normalt sett större kunskap om knäskador än vad du hittar hos övriga inom läkarkåren. Dessutom är deras utgångspunkt en annan, nämligen istället för att uppnå "basfunktionalitet" så är deras syfte att du skall kunna idrotta på hög nivå även efteråt.

Att träna ben och knän är bra, men om du har vissa problem kan du göra mycket för att förvärra skadan genom träning. Sök hjälp medan problemen är lindriga och det blir lättare att åtgärda (kanske du bara skall träna annorlunda muskelgrupper).

Hälsningar, jörgen

 

[il C]

Re: Idrottsläkare

Sök dig till en duktig idrottsläkare som kan hjälpa dig. De har normalt sett större kunskap om knäskador än vad du hittar hos övriga inom läkarkåren. Dessutom är deras utgångspunkt en annan, nämligen istället för att uppnå "basfunktionalitet" så är deras syfte att du skall kunna idrotta på hög nivå även efteråt.

Hälsningar, jörgen

Det hjälper framförallt med en läkare som är intressserad.

När jag hade mina första problem märkte jag att min husläkare
mest var intresserad av att avsluta fallet. Efter röntgenutlåtandet
som visade på kalkutfällningar hävdade denne att jag
skulle vila ett år eller så och då skulle problemet gå över.
Jag var förstås för envis för att acceptera ett sådant
svar, och visste också att det fanns en idrottsklinik
i Linköping. Så jag låg på lite och fick min remiss.

I det senare fallet fick jag remiss först till en privat klinik,
måttligt intresserad kirurg, dock remiss till en välrenommerad
rehabklinik, och återigen: den här fysioterapetuens inställning
var att jag skulle ut på stigarna igen.

När jag fick ryggproblem under en vandring i Norge hade
jag tur igen att få en sjukgymnast vars inställning var
"du ska inte sluta vandra, vandring är bra för dig".

Och så har det blivit att när en läkare eller sjukgymnast
säger att jag ska ta det lugnare eller rentav vila så
letar jag efter en annan. Kommer ihåg vad en
löpare sa i en löpartidning för åtskilliga år sen:
"när en läkare säger vila är det för att han inte vet något".

il C.

 

[Ix]

Re: Ont i knät?

Var i knät har du ont, hur gör det ont?
Skriv lite mer speciefierat så är det säkert någon med liknande problem eller erfarenheter som har något tips! Kör samma träning för båda knäna, obalans i styrka är alrig bra!

Ok... ni verkar alla ha miss uppfattat mig... vad jag skrev var att jag försöker träna bort min knä skada troligtvis har jag ngt som kallas patellomemoralt smärtsyndrom (stavning?), anledningen att jag skriver kanske är att jag fick den diagnosen av en läkare, sedan behövde jag nya löparskor och gick till typ löplabbet och de kunde se att jag sprang lite lustigt och jag fick iläggssulor, då nämde jag att jag hade problem med knäna och sade vad det var och han tryckte på ett ställa och frågade om det gjorde ont och det gjorde det inte. Då sa han att det inte inte var patellofemoralt smärtsyndrom... Den första läkaren ska vara knäexpert så jag litar på honom.

I alla fall. Jag tränar varje morgon och kväll med balans platta. Då tränas även vaden och lite framsida lår. Jag har bara problem med vänster knä. Min fråga var ska jag även träna höger ben, annars kan det ju bli lite konstigt om man är starkare i vänster ben och vad.

/Gustaf

 

[Avslutat1001]

Efter dessa fyra veckor började jag sakta sakta ge mig ut på små korta rundor, alla med vettigt underlag, och jag har faktiskt fram tills nu klarat mig helt utan knäont alls. Jag springer 1,5 mil utan problem, men jag försöker däremot att helst undvika asfalten, även om det inte är helt lätt.

kan konstatera vad för typ av problem du har.

Jag kanske är ovetenskapligt introspektiv här, men
jag har länge trott att fasta underlag är skonsammast.
Iofs är grusvägar trevligare än asfalt eftersom omgivningen nästan automatiskt är trevligare, men det som känns (och dessutom tröttar)
är underlag som sviktar. Säkerligen har jag sen mycket länge
anpassat mitt steg till hårdare underlag (jag TROR att mitt steg
är rätt lågt men börjar jag grubbla blir det fel).

il C.

Jag kan bara tala efter egen erfarenhet, och det jag "lärt mig"...

När jag springer på asfalt längre sträckor, känner jag efter ett tag varje stöt både i knä, höft och rygg. Springer jag däremot i skogen, på stigar eller t.ex. elljusspår, uppkommer aldrig dessa problem.

jag springer också med långa steg, så jag tror inte att det har med saken att göra. I och för sig låter det ju mest naturligt att det är bäst för leder och ligament om underlaget sviktar lite. Sedan så måste man ju skilja på underlag som sviktar (t.ec. skogsstigar) och mjuka underlag som är tunga såsom sand och gräs, då är det både långt ner och långt upp.

 

[björner]

Re: Re: Ont i knät?

Var i knät har du ont, hur gör det ont?
Skriv lite mer speciefierat så är det säkert någon med liknande problem eller erfarenheter som har något tips! Kör samma träning för båda knäna, obalans i styrka är alrig bra!

Ok... ni verkar alla ha miss uppfattat mig... vad jag skrev var att jag försöker träna bort min knä skada troligtvis har jag ngt som kallas patellomemoralt smärtsyndrom (stavning?), anledningen att jag skriver kanske är att jag fick den diagnosen av en läkare, sedan behövde jag nya löparskor och gick till typ löplabbet och de kunde se att jag sprang lite lustigt och jag fick iläggssulor, då nämde jag att jag hade problem med knäna och sade vad det var och han tryckte på ett ställa och frågade om det gjorde ont och det gjorde det inte. Då sa han att det inte inte var patellofemoralt smärtsyndrom... Den första läkaren ska vara knäexpert så jag litar på honom.


/Gustaf

Håller med dej, Sellman, det går inte att säja nåt utan att ha informationen du eftersöker. Jag vill tillägga att det också behövs info om NÄR och HUR LÄNGE. Dessutom kan en ordentlig manuell undersökning avslöja en hel del. Och där är ju inte Internet särskilt lämpligt, ännu.

Tydligen gällde frågan egentligen mera om man ska träna båda vaderna lika mycket. Och det är väl inte fel om man KAN göra det.
Som gammal badmintonspelare så har jag erfarenhet av assymetrisk träning, ni som spelar otränade har säkert smärtsamma minnen av assymetrisk träningsvärk, tex i höger skinka (högerhänt spelare), och detsamma gäller vänster lårmuskel och höger vad.
Själv hade jag inga stora problem av detta, förutom en del ryggproblem på höger sida, och dessutom fick jag vid utövande av en del andra sporter träningsvärk i motsvarande muskler, fast då på motsatt sida förstås.

Det skulle vara intressant att höra andras erfarenheter av assymetrisk träning.

F ö så kan man översätta uttrycket "femuro-patellärt smärtsyndrom" ungefär såhär: "det är nån sorts smärta på knäts framsida i knäskålstrakten och jag vet inte vad den beror på men oftast brukar det bli bra av sej självt om man har lite tålamod så vi väntar väl på naturens läkande krafter".

Och du Hackman, som skrev "Kommer ihåg vad en
löpare sa i en löpartidning för åtskilliga år sen:
"när en läkare säger vila är det för att han inte vet något".
Jag instämmer, med tillägget att det också KAN vara så att han vet att det är bra med vila. En gammal och beprövad princip i behandlingen av inflammerade kroppsdelar är nämligen att hålla densamma i stillhet.

Tycker att frågan om det är bäst med hårda eller mjuka underlag verkar intressant. Eller är det byte av underlag som kan ge problem? Och vad är "mjukt underlag"? En sviktande skogsstig? Eller en grusväg där man "halkar" lite för varje steg?

[Ändrat av björner 2003-09-28 kl 18:55]