Beträffande lös häl får jag motstridiga uppgifter. Somliga säger att nybörjare alltid ska börja med fast häl för att senare försöka sig på lös häl. Annars kanske de avskräcks alldeles från att åka skridskor därför att löshälsystemet skulle vara mer svåråkt.
Andra anser istället att nybörjarna bör uppmanas att köpa löshäl direkt. Som ledare är jag lite orolig för att lura på dem skridskor, som de sedan kanske inte kan använda pga svårighetsgraden. Man vill ju att långfärdsskridskoåkningen ska utvecklas till en bred folksport och ingen vara inskränkt elithobby. Finns det skäl att anordna särskilda nybörjarkurser enbart för dem, som direkt vill ge sig på löshälsystemet?
Andra anser istället att nybörjarna bör uppmanas att köpa löshäl direkt. Som ledare är jag lite orolig för att lura på dem skridskor, som de sedan kanske inte kan använda pga svårighetsgraden. Man vill ju att långfärdsskridskoåkningen ska utvecklas till en bred folksport och ingen vara inskränkt elithobby. Finns det skäl att anordna särskilda nybörjarkurser enbart för dem, som direkt vill ge sig på löshälsystemet?