En fråga till er som klättrar. Varför används inte pålsteken vid klättring utan någon "special" knop vid säkring och annat?
Pålstek används faktiskt av många klättrare, bland annat för att den är snabb att slå och få upp för den som behärskar knopen. Särskilt efter belastning (som i topprepsklättring) kan åttan sätta sig väldigt hårt.
Som klätterinstruktör och (semiprofessionell seglare) resonerar jag så här: Jag lär inte ut användning av pålstek vid inknytning i sele då:
* knopen är svår för en nybörjare att lära sig
* åttan är lättare att inspektera och bedöma för mig som instruktör
* som tidigare nämnts kan den öppna sig om den belastas invändigt, dvs om man använder den reploop som bildas (och det vill man ofta!)
* för att den ska bli riktigt säker backar man upp den med en enkel fiskarknop, men då blir den ju inte särskilt enkel att slå längre! Alternativt slår man den dubbelt, dvs man slår halvslaget två varv, men huruvida detta gör reploopen säker för invändig belastning vet jag inte, och dessutom får vi ju en krångligare knop här också!
Jag använder gärna själv pålsteken, men då främst om jag skall knyta ett statiskt rep runt ett träd! Lätt att få upp även efter belastning, och inga av ovannämnda problem är något bekymmer.
Vänligen
John Liungman