Kinesisk militär skjuter ned pigrimer

Jädrarns, jag läste pingviner i rubriken och undrade väldigt vad det handlade om.

Det klart att det är ett oförsvarligt brott och det bör givetvis uppmärksammas. Frâgan är väl hur mycket vâra pingpongvänner bryr sig om västs klagolâtar.
Jag uppfattar Kina som väldigt nära Mordkorea när det gäller deras intresse att följa världsopinionen.
 
thureb; sa:
På SvDs hemsida finns idag en film som visar hur tibetanska pilgrimer skjuts ned när de är på väg mot den indiska gränsen. Europeiska klättrare intevjuas som bevittnar det hela. http://www.protv.ro/filme/exclusive-footage-of-chinese-soldiers-shooting-at-tibetan-pilgrims.html

Skall man bojkotta klättring i kinesiska (tibetanska)Himalaya? Bör EU bojkotta Kina?

Inför OS i Peking borde det vara möjligt med påtryckningar.

Thure

Blev de inte skjutna i självförsvar? Enligt andra källor var de illegala flyktingar och inte pilgrimmer...

/Stellan

Ps: Tibet är in ockuperat av Kina utan befriat.
 
va fan snackar du om?

Det verkar som du inte har den minsta aning om historien.
Det var munkar och nunnor som flydde.

Men eftersom du behöver info får du det här nedan:

Tibet är en mycket gammal nation, dess dokumenterade historia går tillbaka till år 127 f.Kr. På 700-talet blev buddhismen den dominerande religionen och andliga mål - ett kärleksfullt, medkännande hjärta och ett lugnt klart sinne - blev det centrala i den tibetanska kulturen.

Forskare är överens om att Tibet 1911 blivit en helt självständig stat enligt moderna normer. Det historiska Tibet var på den tiden ett vidsträckt land med en yta ungefär lika stor som Västeuropas.

KOMMUNISTERNAS INVASION OCH OCKUPATION

År 1949 började kinesisk militär tränga in i östra Tibet. Invasionen kulminerade den 7 oktober 1950 då cirka 40 000 kinesiska soldater gick över gränsen på åtta olika ställen och anföll provinshuvudstaden Chamdo i Kham. De kinesiska styrkorna kunde med lätthet bekämpa den dåligt tränade och utrustade tibetanska armén (som endast uppgick till 8 000 man) och lägga under sig landet.

Den internationella reaktionen på detta var genomgående kritisk - världen var enig om att kineserna handlat orätt. Förenta Nationernas generalförsamling antog flera resolutioner som fördömde Kinas agerande och krävde självbestämmande för Tibets folk, men Kina fäste inget avseende vid dessa uppmaningar och har ända sedan dess haft militär stationerad i Tibet.

Våren 1959 gjorde tibetanerna massivt uppror mot kineserna i Tibets huvudstad Lhasa, men upproret slogs brutalt ner av militär. Tibets andlige och politiske ledare Dalai Lama flydde tillsammans med 80 000 tibetaner över Himalaya till Indien, där de levt i exil i snart fyrtio år.

Efter resningen i Lhasa blev det kinesiska förtrycket av tibetanerna och deras kultur allt mer omänskligt och brutalt. Buddhismen kom att bli den viktigaste måltavlan för kommunistiska "reformer" under ordförande Maos "kulturrevolution" och Tibet blev till ett lidandets land, där hundratusentals arresterades och tvangs vidare till fängelser och arbetsläger. Mer än en miljon tibetaner, ungefär en femtedel av den totala befolkningen, har mist livet under kinesiskt styre som en följd av avrättning, tortyr, svält och andra orsaker.


KULTURFÖRSTÖRELSE OCH RELIGIONSFÖRFÖLJELSE

Kineserna förbjöd i praktiken studiet och utövandet av buddhismen. 1969 fanns det inte kvar en enda utövande munk eller nunna i Tibet - de hade alla antingen flytt, avrättats eller fängslats eller också hade de helt enkelt berövats sin munkvärdighet. Före invasionen fanns det över 6 000 munk- och nunnekloster över hela landet. 1979 hade samtliga med undantag för 13 stycken plundrats och förstörts. Tusentals ton av religiösa skulpturer och andra arbeten i ädelmetall blev skamlöst stulna och fraktade till Kina för att smältas ner.

Det är numera tillåtet att studera och utöva buddhism, men i mycket begränsad omfattning. Tibetanerna har fått bygga upp sina kloster igen, men kineserna sätter gränser för hur många munkar och nunnor varje kloster får ta emot, och kommunistiska partifunktionärer är antingen permanent stationerade inom klosterområdet eller också gör de täta kontrollbesök för att "omskola" invånarna. Omskolningsmötena syftar till att pressa munkarna och nunnorna till att förneka Dalai Lama, erkänna den av Kina utsedda Panchen Lama, anamma den kommunistkinesiska politiska ideologin och motsätta sig den tibetanska frihetsrörelsen.

FÄNGELSER OCH ARBETSLÄGER

Fängelser och tvångsarbetsläger har för tibetanerna blivit ett dominerande inslag i livet under den kinesiska ockupationen. Varje kritik eller motstånd mot den kinesiska makten har utgjort grund för arrestering - det finns i dag inte en enda tibetan som inte har åtminstone någon medlem av familjen som fängslats eller dödats.
Det exakta antalet politiskt fängslade i Tibet före 1979 är okänt, men enligt gjorda uppskattningar har minst 70 % av fångarna avlidit i fångenskap. Vissa fångar tvangs arbeta i kinesiska gruvor och fabriker under vidriga förhållanden - av 10 000 fångar vid ett arbetsläger för brytning av borax i Jang Tsalakas nordliga slättland uppges över 8 000 har dött inom ett år. Vid en blygruva i Dartsedho, Kham, dog över
12 000 arbetare inom loppet av två år.

Även i dag anses politisk och människorättslig aktivism, hur fredlig den än är, vara ett ytterst allvarligt brott som resulterar i domar från ett års till livstids fängelse. På samma sätt utgör varje uttryck för stöd till Dalai Lama, till och med blotta innehavet av hans foto eller att man visar den förbjudna tibetanska nationalflaggan, skäl till gripande och fängelsestraff.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Tortyr är rutin vid förhör och förvar av politiska fångar i de tibetanska fängelserna. Tortyrmetoderna är varierade och utstuderat grymma; de inbegriper elchocker, slag med spikförsedda käppar, metallstänger eller gevärskolvar, bränning med rödglödgad metall, skållning med kokhett vatten, upphängning i tummarna eller i fötterna, sexuella kränkningar, långvarig exponering för extrema temperaturer, brist på sömn, föda och vatten, samt långvariga vistelser i ensamcell.


MILJÖFÖRSTÖRING

Tibets högslätter, skogar och berg bildar ett unikt ekosystem med en genomsnittlig höjd över havet på ca 4 500 m - bokstavligt talat jordens högst belägna plats. I takt med Kommunistkinas industrialisering har Tibets naturtillgångar exploaterats. Den kinesiska efterfrågan på virke ödelägger de tibetanska skogarna, och behovet av pälsverk och allehanda djurdelar utplånar Tibets unika djurliv.

GEOGRAFISKT BESITTNINGSTAGANDE

Det historiska Tibet består av tre provinser, U-Tsang, Kham och Amdo, och har en yta av 2,5 miljoner kvadratkilometer. Kineserna har emellertid tillskansat sig hela Amdo och större delen av Kham och införlivat dessa områden med angränsande kinesiska provinser. Den återstående delen, som enbart består av U-Tsang-provinsen och delar av Kham, har döpts om till "Tibets Autonoma Region". Trots att denna del endast utgör hälften av Tibets ursprungliga landmassa, är det enbart detta område som Kina officiellt kallar Tibet.

FOLKINFLYTTNING

Det allvarligaste hotet mot tibetanerna i deras kamp för att bevara sitt land och sin kulturella identitet är det systematiska, organiserade inflödet av kinesisk befolkning till Tibet. Denna uträknade politik är kommunist- partiets "slutgiltiga lösning" på den problematiska ockupationen av Tibet. Man hoppas helt enkelt att med denna flodvåg av invandrare kunna erövra det land man inte lyckats kuva med våld.
 
För att hålla oss till ämnet (om huruvida man ska klättra i Tibet eller inte), tycker jag att det finns en balansgång att gå mellan sina egna värderingar, och lusten/viljan att klättra spektakulära berg. Jag kan ha samma sorts kval bara jag åker bil femtio mil (och på så sätt bidrar till miljöförstöring) för att klättra eller vandra i fjällen. Tyvärr vinner oftast lusten att klättra framför solidariteten. Vi lever bara en gång (sägs det) och man är tvungen att ta de chanser man får för att uppfylla sina drömmar (sägs det). Jag tycker det är storsint och beundransvärt att avstå och bojkotta, på samma sätt som jag tycker de som cyklar en mil till jobbet varje morgon istället för att köra bil, är hjältar. Jag skäms ibland över hur egocentrisk jag kan vara. Och jag gör ingenting åt det.

För att, politiskt, vända på det: ska man åka till Yosemite trots att USA bombar skiten ur länder titt som tätt, bryter mot de mänskliga rättigheterna, har en president som vill få igenom att det ska vara OK för förhörspersonal att tortera fångar och (samtidigt) tror sig ha ensamrätt på rättvisa?

Jag är en fegis, och en ond människa, som antagligen någon gång kommer åka till Yosemite (jag kommer inte åka till Tibet för jag är inte alpinist). Mina politiska övertygelser får kliva åt sidan för att jag ska få klättra.

Sen är det självskrivet att om man inte tycker Kina, eller USA, gör något fel, eller om man rentav tycker det de gör är bra, ja då finns det inget att fundera över eller ha dåligt samvete för - då är det bara att åka!

Tyvärr är den här balansgången en balansgång var och en måste gå på egen hand, och det finns inget rakt svar. Så vi kan fortsätta käbbla ett par sidor till med gott samvete ;-)

Mac
 
Om människor inte åker till den här typen av områden finns heller ingen vittnesbörd om vad som sker, och ingen får ens veta något om händelsen. Hur ska det då gå att utöva några påtryckningar? Ju fler som reser dit, desto fler vittnen till dylika händelser och sannolikheten för att saken bättre tas upp på högre nivå ökar. Tror och tycker jag.

Raskesven
 
Skitnödig retorik.

För vår egen säkerhet måste vi väl ändå bomba dom sönder och samman så att de förstår att dom är jättedumma.


Buske
 
Re: va fan snackar du om?

mansloof; sa:
Det verkar som du inte har den minsta aning om historien.
Det var munkar och nunnor som flydde.

Tänk vad det är känsligt vad man skriver om Tibet... Jag har varit i omrâdet och har faktisk en aning om vad som händer där och vad folk tycker. Den största delen av Kinas befolkning anser att Tibet är en självklar del av Kina. Lika självklar som Xinjiang, Manchuriet och Taiwan. Mânga i Kina anser att Kinas millitär hjälpte folket i Tibet att komma ifrân buddhismen förtryck ungefär pâ samma sätt som Xinjiang blev befriat frân islam.

mansloof; sa:
Tibet är en mycket gammal nation, dess dokumenterade historia går tillbaka till år 127 f.Kr. På 700-talet blev buddhismen den dominerande religionen och andliga mål - ett kärleksfullt, medkännande hjärta och ett lugnt klart sinne - blev det centrala i den tibetanska kulturen.

Nationer uppstâr och senare försvinner de. Jag tror faktiskt inte Tibet kommer att bli självständigt igen. Det finns för mycket naturtillgângar där och speciellt i de norra delarna. Norr om dagens "Tibet" finns stora tillgângar av olja och de kommer Kina aldrig att släppa. Om Kina släpper Tibet kommer det att bli stora uppror i Xinjiang och Manchuriet om självständighet och naturtillgângarna är ännu större i Xinjiang.


mansloof; sa:
KOMMUNISTERNAS INVASION OCH OCKUPATION

År 1949 började kinesisk militär tränga in i östra Tibet. Invasionen kulminerade den 7 oktober 1950 då cirka 40 000 kinesiska soldater gick över gränsen på åtta olika ställen och anföll provinshuvudstaden Chamdo i Kham. De kinesiska styrkorna kunde med lätthet bekämpa den dåligt tränade och utrustade tibetanska armén (som endast uppgick till 8 000 man) och lägga under sig landet.

Är inte ockupationen av Tibet en del av det "Stora spelet"? Spelet om landomrâdena i Centralasien där Ryssland, England och Kina tävlade om att ta mest. Kina tog Tibet och Xinjiang, Ryssland tog Kazakhstan, Kirgistan, Uzbekistan och Tadjikistan och England fick Indien, Pakistan och försökte med Afganistan. Idag är det bara Kina som hâller kvar sina ockuperade omrâden. Det är nog som uiguriska befolkningen säger i Xinjiang "Om vi hade blivit ockuperade av Ryssland sâ hade vi varit fria idag..." Hade inte Tibet fallit i Kinas händer sâ skulle det antagligen blivit en del av Sovjet istället...

mansloof; sa:
Efter resningen i Lhasa blev det kinesiska förtrycket av tibetanerna och deras kultur allt mer omänskligt och brutalt. Buddhismen kom att bli den viktigaste måltavlan för kommunistiska "reformer" under ordförande Maos "kulturrevolution" och Tibet blev till ett lidandets land, där hundratusentals arresterades och tvangs vidare till fängelser och arbetsläger. Mer än en miljon tibetaner, ungefär en femtedel av den totala befolkningen, har mist livet under kinesiskt styre som en följd av avrättning, tortyr, svält och andra orsaker.

Om man räknar med att en miljon tibetaner dog under kulturrevolutionen av totalt 50 miljoner som dog i Kina sâ har jag svârt att se att buddhismen blev den viktigaste mâltavlan. Om man jämnför med Xinjiang sâ är det färre som dog i Tibet och även en mindre andel av befolkningen. Skillnaden är att Kinas ockupationen är mer känd än ockupationen av Xinjiang. Vem fan bryr sig om muslimer i Kina? Buddister är gulliga och muslimer är terorister...

"Free Xinjiang!!!" eller ännu bättre "Free Uigurstan!!!"

mansloof; sa:
Kineserna förbjöd i praktiken studiet och utövandet av buddhismen. 1969 fanns det inte kvar en enda utövande munk eller nunna i Tibet - de hade alla antingen flytt, avrättats eller fängslats eller också hade de helt enkelt berövats sin munkvärdighet.

Ser man det lite över ett större omrâde sâ är det inte sâ konstigt att buddhismen blev förbjuden. All religion blev förbjuden i Kina och även i Sovjet. Har ingen betydelse om man var buddist, muslim eller kristen. Man blev ändâ avrättad eller fängslad. Man var ett hot mot nationen för man ansâg att kommuismen inte var det rätta. Utan att ha nâgon fakta bakom detta pâstâende sâ tror jag att det fanns ungefär lika mânga munkar i Tibet som imaner i Xinjiang 1969. Under samma tid som 80 000 tibetaner flydde till Indien flydde en miljon uigur och kazakher till Kazakhstan och Kirgistan.

mansloof; sa:
Före invasionen fanns det över 6 000 munk- och nunnekloster över hela landet. 1979 hade samtliga med undantag för 13 stycken plundrats och förstörts. Tusentals ton av religiösa skulpturer och andra arbeten i ädelmetall blev skamlöst stulna och fraktade till Kina för att smältas ner.

I Tibet användes metallen i skulpturerna till att finansera Kinas utveckling i Xinjiang användes stenarna i moskeerna till att bygga vägar. Jag har svârt att se att det skulle vara värre att ödelägga ett buddhistiskt tempel än en moske. En viktig del när man studera historia är att jämnföra med andra händelser i samma omrâde för att fâ en bättre uppfattning.

mansloof; sa:
Det är numera tillåtet att studera och utöva buddhism, men i mycket begränsad omfattning. Tibetanerna har fått bygga upp sina kloster igen, men kineserna sätter gränser för hur många munkar och nunnor varje kloster får ta emot, och kommunistiska partifunktionärer är antingen permanent stationerade inom klosterområdet eller också gör de täta kontrollbesök för att "omskola" invånarna.

Fungerar faktiskt pâ samma sätt med koranskolorna i Xinjiang. Staten ska ha koll pâ allt... Om jag inte har hellt fel sâ finns det nya tempel i Tibet och även moskeer i Xinjiang som är byggda av den kinesiska myndighetet. Dessa tempel och moskeer är anpassade sâ de ska passa in i dagens Kina.


mansloof; sa:
På samma sätt utgör varje uttryck för stöd till Dalai Lama, till och med blotta innehavet av hans foto eller att man visar den förbjudna tibetanska nationalflaggan, skäl till gripande och fängelsestraff.

Alla regionsflaggor är förbjudna i Kina sâ det är helt naturligt att även den tibetanska flaggan âr förbjuden. Alla befrielsefronter är totalt förbjudna i Kina och staffas hârt.

mansloof; sa:
MILJÖFÖRSTÖRING

Tibets högslätter, skogar och berg bildar ett unikt ekosystem med en genomsnittlig höjd över havet på ca 4 500 m - bokstavligt talat jordens högst belägna plats. I takt med Kommunistkinas industrialisering har Tibets naturtillgångar exploaterats. Den kinesiska efterfrågan på virke ödelägger de tibetanska skogarna, och behovet av pälsverk och allehanda djurdelar utplånar Tibets unika djurliv.

Om man ser över hela Kina sâ är Tibets natur minst förstörd. Jämnför naturen runt Peking och naturen i Tibet och se vilket som är mest förstört. Jag tycker i alla fall inte det âr Tibet. Visst har Tibet ett unikt djur och växtliv men det är sydöstra Kina som har flest endemiska arter bâde inom djur och växter. Det är de fuktiga lâgomrâdena i Kina som är mest hotat och där nästan all befolkning bor. I Tibet kan man fortfarande hitta orörd natur utan befolkning.

mansloof; sa:
FOLKINFLYTTNING

Det allvarligaste hotet mot tibetanerna i deras kamp för att bevara sitt land och sin kulturella identitet är det systematiska, organiserade inflödet av kinesisk befolkning till Tibet. Denna uträknade politik är kommunist- partiets "slutgiltiga lösning" på den problematiska ockupationen av Tibet. Man hoppas helt enkelt att med denna flodvåg av invandrare kunna erövra det land man inte lyckats kuva med våld.

Ett väldigt effektiv metod som utnyttjas i alla ockuperade omrâden Kina och även pâ mânga andra ställen i världen. Alltid kul att jämnföra olika omrâden och se vad som händer. Kolla även in Palestina och Västsahara (nu skrev jag ett förbjudet ord pâ datorn, sitter i Marocko...).

Men som sagt, jag fattar inget och man ska inte skriva ironiska inlägg...

Titta paa dessa bilder och bli glad igen...

chi_2003_27.jpg

chi_2003_28.jpg


/Stellan
 
j_stellan; sa:
thureb; sa:
Skall man bojkotta klättring i kinesiska (tibetanska)Himalaya? Bör EU bojkotta Kina?

Inför OS i Peking borde det vara möjligt med påtryckningar.

Thure

Blev de inte skjutna i självförsvar? Enligt andra källor var de illegala flyktingar och inte pilgrimmer...

/Stellan

Ps: Tibet är in ockuperat av Kina utan befriat.

Några korta kommentarer på det ovan.

Det var flyktingar, ej pilgrimer.
Diskussionen om Tibet är befriat eller ockuperat lägger jag mig inte i. Det finns definitivt två sidor av det myntet.
En brandfackla Stellan?

"Infon" ovan är inte vatten värd.
Propagandan från pro-Tibet grupper är lika patetisk, full av lögner och missvisande som den som sprids av propagandamaskinen i Beijing.

Det är åt helvete då militär skjuter försvarslösa människor i ryggen och sen dessutom försöker hävda att det skulle vara självförsvar.

Nästan lika mycket åt helvete är att många kommersiella expeditionsledare försökte tysta ner hela storyn och aktivt försökte få sina klienter att hålla truten.
Ekonomiska intressen går före en småsak som att människor blivit kallblodigt mördade.

Men var så säkra. "Rättvisa" kommer att skipas. Den kinesiska järnnäven kommer att slå snabbt och hårt och det är inte bara tibetaner som råkar ut för den. Soldaterna som avfyrade skotten och i några led uppåt kommer huvuden att rulla. Kanske t.o.m. bokstavligt.

Bojkott av klättring tror jag inte på. Ej heller bojkott av vanlig turism till Kina. En stagnation av idéutbyten, mindre kontakt med omvärlden och dess influenser skulle inte leda till något gott. Många tibetaner livnär sig på klätter-, och turistindustrin och de skulle drabbas betydligt hårdare än kineserna.

Bojkott av EU?
Bojkott av OS?
Det däremot skulle kunna sätta en press på Kina. Speciellt det senare, eftersom det är med enorm stolthet hela landet ser fram emot att få vara arrangör.
Frågan är dock; vad vill "vi" i det här fallet uppnå med den pressen?
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg