Jag ställer mig frågande till varför det inte inte arrangeras fler skärgårdstävlingar för kanoter i Sverige. Då flertalet kanotklubbar numera har fler havskajaker än tävlingskanoter borde det finnas ett underlag för tävlingar ute på tuffare vatten.
Hur skojigt är det egentligen att tävla i en havskajak då sjön ligger blank? Det är först i tuffare vatten som havskajaken vaknar till liv. Stockholm kanotmaraton bjöd som många förutspådde på lite tuffare sjö än vanliga långlopp och därmed var det inte helt självklart att en tävlingskajak skulle vara snabbast.
I Danmark är långlopp på öppna vatten med sk tur-racers vanliga. Norge har sina havslopp. Sverige har mest kanallopp där havskajaker inte kommer till sin rätt. Det finns ett flertal kanotklubbar i Sverige som har goda möjligheter att arrangera skärgårdslopp som t.ex. Oxelösund, Nyköping, Bråviken, Vaxholm bara för att nämna några.
Givetvis vill man från landets alla tävlingsinriktade klubbar få fram nya världskanotister, men kanske stirrar man sig blind på plattvatten-racing. Både Ben Fouhy (NZ) världsmästare på 1000 meter och Nathan Baggaley (AU) världsmästare på 500 meter tävlar aktivt i havsracing med sk surfskis. Havsgående kanoter behöver inte vara tunga, breda och trögpaddlade. Havskajaker är konstruerade för att köras i sjö och det är där deras egenskaper kan utnyttjas.
Jag körde min första havskajaktävling i Vaxholm 1989 (samma bana som maratoneliten körde) och då var deltagarantalet elva stycken. Detta år var det sju deltagare, dvs. antingen är intresset för att tävla med havskajaker lågt eller så är bansträckningarna felaktiga för havskajaker.
Vad tror ni?
Ni som körde SKM, skulle ni deltaga i tävlingar med tuffare sjögång?
/Erik
Hur skojigt är det egentligen att tävla i en havskajak då sjön ligger blank? Det är först i tuffare vatten som havskajaken vaknar till liv. Stockholm kanotmaraton bjöd som många förutspådde på lite tuffare sjö än vanliga långlopp och därmed var det inte helt självklart att en tävlingskajak skulle vara snabbast.
I Danmark är långlopp på öppna vatten med sk tur-racers vanliga. Norge har sina havslopp. Sverige har mest kanallopp där havskajaker inte kommer till sin rätt. Det finns ett flertal kanotklubbar i Sverige som har goda möjligheter att arrangera skärgårdslopp som t.ex. Oxelösund, Nyköping, Bråviken, Vaxholm bara för att nämna några.
Givetvis vill man från landets alla tävlingsinriktade klubbar få fram nya världskanotister, men kanske stirrar man sig blind på plattvatten-racing. Både Ben Fouhy (NZ) världsmästare på 1000 meter och Nathan Baggaley (AU) världsmästare på 500 meter tävlar aktivt i havsracing med sk surfskis. Havsgående kanoter behöver inte vara tunga, breda och trögpaddlade. Havskajaker är konstruerade för att köras i sjö och det är där deras egenskaper kan utnyttjas.
Jag körde min första havskajaktävling i Vaxholm 1989 (samma bana som maratoneliten körde) och då var deltagarantalet elva stycken. Detta år var det sju deltagare, dvs. antingen är intresset för att tävla med havskajaker lågt eller så är bansträckningarna felaktiga för havskajaker.
Vad tror ni?
Ni som körde SKM, skulle ni deltaga i tävlingar med tuffare sjögång?
/Erik
