Kamouflage?

Gjorde en intressant iaktagelse under en vandring i norra Västmanland under nyårshelgen. Vi såg både skogshare och hermelin, och de var vita båda två. Men det fanns ju ingen snö! Hur lätt som helst att följa deras förehavanden i den gröna skogen. Lite lustigt; de är anpassade efter kalendern (temperaturen?) och inte efter om det kommer snö. Tar väl lite tid att byta färg. Men samtidigt oroande.

Om nu vi mäniskor skapat en växthuseffekt så vintrar med snö här i södern blir allt mer ovanliga; vad betyder det? Kommer de hermeliner och skogsharar med egentligen det taskigaste kamouflaget, dvs. de som har brunt kvar i pälsen, att vara de som på sikt överlever och för sina gener vidare, tills det inte blir något färgbyte? kommer t.ex skogsharar och hermeliner att försvinna, eftersom de inte har en chans att hinna evolvera när klimatförändringar går oerhört snabbt?

Raskesven
 
Färgförändringar är ju mycket vanliga bland djur. Så det är nog inget problem alls för dem. Energimässigt är den vita pälsen mycket dyr, det kostar mycket att byta och den värmer inte lika bra vintertid.
 
Raskesven; sa:
Kommer de hermeliner och skogsharar med egentligen det taskigaste kamouflaget, dvs. de som har brunt kvar i pälsen, att vara de som på sikt överlever och för sina gener vidare, tills det inte blir något färgbyte?
Raskesven

Om pälsbytet åtminstonde till ngn del är genetiskt styrt hos skogshare (vilket det säkerligen är) och att kamouflagefunktionen under vintertid är viktig för en individs överlevnad (och därmed reproduktionsframgång) skulle man förvänta sig att på sikt kommer vita harar under snöfria perioder blir allt mer sällsynta.

För att t.ex skogsharar i detta sammanhang med mer anpassad vinterpäls skall uppstå krävs att sådan genetisk variant uppstår (gm ngn form av genetiska förändring, mutation) och eftersom dessa förändringar sker slumpmässigt kan det ta tid. När väl denna variant uppstår kommer urvalet att snabbt ersätta den vita varianten med en mer och bättre anpassad variant till i huvudsak snöfria vinterförhållanden, förutsatt bättre kamouflage kraftigt förbättrar överlevnaden.

Knäckfrågan blir alltså hur fort förändringarna sker i miljön till hur ofta mutationerna uppstår samt hur viktig kamouflagefunktionen är för hararna?

Kan ju oxå vara som så att kamouflagefunktionens värde varierar beroende på om det finns snö eller inte. Tänkbart att vid barmark har predatorer fler alternativa byten varför harar endast utgör en mindre del av bytena och harens kamouflagefunktion inte avgörande för överlevnad (vit eller brun spelar mindre roll). Motsatta förhållandet vid snöförhållanden kan råda. Under sådana förhållanden kommer det sannolikt fortfarande finnas vita harar eftersom den vita funktionen är så mkt viktigare under de få tillfällen när det verkiligen finns snö för att undkomma predation.

Här på västkusten påträffas ibland skogsharar ute vid kustbandet där fältharen inte verkar konkurrera lika bra och skogshararna vita päls lyser bra mot gråa våta klippor. Kanske kamouflagefunktionen under snöfria förhållanden inte är så jätteviktig, iallafall inte här i kustbandet!?

Det vart en lång utläggning..:) men visst är det intressant att fundera på sånt här i en föränderlig värld. Det finns många andra exempel på andra organismer som far illa av allt för snabba förändringar i deras omvärld
 
Raskesven; sa:
öringen; sa:
Raskesven; sa:
Lite lustigt; de är anpassade efter kalendern (temperaturen?) och inte efter om det kommer snö.

Tror den byter efter dagsljuset och inte temperaturen.
Det låter mer rimligt. I mellansverige har det ju inte varit någon kyla.

Raskesven

Skulle det innebära att en t.ex. skogshare satt under konstanta ljusförhållanden (ex sommarljusförhållanden) inte skulle byta till vit vinterpäls? Jag vet inte men tror nog den skulle byta till vit vinterpäls ändå. Nån som vet?
J
 
Jonas.O; sa:
Raskesven; sa:
öringen; sa:
Raskesven; sa:
Lite lustigt; de är anpassade efter kalendern (temperaturen?) och inte efter om det kommer snö.

Tror den byter efter dagsljuset och inte temperaturen.
Det låter mer rimligt. I mellansverige har det ju inte varit någon kyla.

Raskesven

Skulle det innebära att en t.ex. skogshare satt under konstanta ljusförhållanden (ex sommarljusförhållanden) inte skulle byta till vit vinterpäls? Jag vet inte men tror nog den skulle byta till vit vinterpäls ändå. Nån som vet?
J

Intressant tanke. Det kanske behövs några år/generationer innan den anpassar sig?
[Ändrat av öringen 2007-01-12 kl 12:09]
 
Raskesven; sa:
öringen; sa:
Raskesven; sa:
Lite lustigt; de är anpassade efter kalendern (temperaturen?) och inte efter om det kommer snö.

Tror den byter efter dagsljuset och inte temperaturen.
Det låter mer rimligt. I mellansverige har det ju inte varit någon kyla.

Raskesven

Ja de byter färg pga dagljuset. Många andra saker styrs av dagsljusets längd bl a när skosfågeln spelar. Därav det sk. "höstspelet" då ljuset på hösten sammanfaller med det på våren och därigenom utlöser ett spelbeteende. Såg att det var en som trodde att vinterpälsen skull värma sämre än sommarpälsen?? Det skulle väl kunna betecknas som synnerligen dåligt och inte en gnutta ändamålsenligt och är det något som jag lärt mig efter snart 25 år som jägare och naturintresserad är att det mesta i naturen är ordnat väldigt ändamålsenligt. Det är ju inte bara hermelin och hare som byter till vinterkläder utan de flesta pälsbärande djur. Exempelvis renen får ju en helt annan behåring med tjockare, luftfyllda hår på vintern jämfört med sommarens lätt luggslitna utseende.
 
tobielis; sa:
Raskesven; sa:
öringen; sa:
Raskesven; sa:
Lite lustigt; de är anpassade efter kalendern (temperaturen?) och inte efter om det kommer snö.

Tror den byter efter dagsljuset och inte temperaturen.
Det låter mer rimligt. I mellansverige har det ju inte varit någon kyla.

Raskesven

Ja de byter färg pga dagljuset. Många andra saker styrs av dagsljusets längd bl a när skosfågeln spelar. Därav det sk. "höstspelet" då ljuset på hösten sammanfaller med det på våren och därigenom utlöser ett spelbeteende. Såg att det var en som trodde att vinterpälsen skull värma sämre än sommarpälsen?? Det skulle väl kunna betecknas som synnerligen dåligt och inte en gnutta ändamålsenligt och är det något som jag lärt mig efter snart 25 år som jägare och naturintresserad är att det mesta i naturen är ordnat väldigt ändamålsenligt. Det är ju inte bara hermelin och hare som byter till vinterkläder utan de flesta pälsbärande djur. Exempelvis renen får ju en helt annan behåring med tjockare, luftfyllda hår på vintern jämfört med sommarens lätt luggslitna utseende.

Jag är inte lika säker på att dagsljuset styr exemplet skogshare. Isåfall borde vi se en tidsgradient när bytet sker över Sverige och det har jag inte hört talas om....

Sen får man kanske tänka på att i fallet vinterpäls kan den tänkas fylla flera viktiga funktioner varav isolering är en och kamouflage en annan. Den vita pälsen borde därför utgöra en "evolutionär kompromiss" mellan kravet på olika funktioner. Det skulle kunna betyda (jag säger inte att det gör det nu!) att exempelvis kamouflagefunktionen utvecklas på bekostnad av isolationsförmågan. Finns egentligen inget som säger att en vinterpäls måste vara vit, snarare tvärtom...

Tankeexperiment - ta en hög med skogsharar, sätt dom i en helt predatorfri miljö men allting annat konstant och vänta i 100.000 år eller nått liknande. Det finns ingen anledning tro vi kommer få se vita skogsharar därefter.....eller? :)

J
[Ändrat av Jonas.O 2007-01-12 kl 12:32]
 
KLAGER; sa:
... Energimässigt är den vita pälsen mycket dyr, det kostar mycket att byta och den värmer inte lika bra vintertid.

Jag kan ju ha missat något, men för några år sedan hade jag en Groenendael (en Belgisk Vallhund som ser ut ungefär som en svart, långhårig schäfer) och jag fick ofta höra under sommaren när det var varmt att det var så synd om min hund som var svart och hade så tjock päls.
Pga de här kommentarerna började jag undersöka saken lite och kom då fram till följande:

En svart (eller annan mörk) päls absorberar värmestrålningen vilket innebär att pälsen blir väldigt varm på ytan. Emellertid stannar värmen på ytan och resten av pälsen fungerar som isolering.

En vit päls däremot reflekterar strålningsvärme vilket innebär att strålarna "studsar" på de vita hårstråna och på det viset kan de leta sig ända in till skinnet.
Även nu ligger själva luftlagret i pälsen relativt stilla och fungerar som isolering. Vi kan jämföra med en thermos som håller kallt kallt och varmt varmt.

Ett bra exempel på detta är att beduinernas får i Sahara är svarta medan isbjörnar är vita.

Inte för att detta har någon betydelse för varför och när ett visst djur byter päls, men i alla fall...


Gut Pfad.
Ola.
 

Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg