Det är väl egentligen bara norra sidan av passet mellan Knivkammaren och Pyramiden, som kan ställa till det, och det måtte väl växla från år till år. Det är hemskt många år sen och jag kanske börjar bli glömsk, men när jag gick där så låg där alldeles bestämt två nästan sammanhängande delvis mycket branta småglaciärer eller kanske snöfält - men nu hittar jag dem inte alls på Lantmäteriets fjällkarta! De har väl inte smält ner helt sen 80-talet???
Den gången (augusti) var de delvis barsmälta, stenhårda, tvärbranta, sprickiga och inget att ge sig ut på ensam, stegjärn eller ej.
Jag tog mig i stället upp "stenvägen" på sidan om (mot Knivkammen). Det var lite scrambling och rätt brant, men inget som jag uppfattade som svårt eller fick mig att längta efter säkring. Men jag är rätt van, hade liten packning, klippan var torr och solen sken.
I riktigt dåligt väder, nedisning på klippan etc hade det varit betydligt svårare.
I övrigt fanns det vad jag minns ett eller annat "ofarligt" snöfält på vägen, där det visst gick att ta sig fram med bara kängor, men det hade ju varit lite enklare med stegjärn. Idag hade jag nog tagit med lätta icke-tekniska stegjärn typ
dessa, men nöjt mig med den vadarstav jag ändå har med i stället för en isyxa.
Såvida du ändå inte är ute efter just glaciärvandring, med ett säkringslag och full alpin utrustning, men det låter inte som det är en sådan tur du tänkt dig.