Det hör väl till gott uppförande att lämna avträde en bra bit från stigar och vattendrag, samt att gömma resterna på ett sätt som inte är i dagen. Papper kan brännas eller forslas bort.
Sen är ju frågan hur stor effekten verkligen blir av att göra så.
Det ser såklart trevligare ut, men blir det färre sjukdomsalstrande organismer i vattendragen?
Beroende på nederbörd i anslutning till avlämnandet, topografi, jordmån, o.s.v. så är det ju inte säkert att ett säkerhetsavstånd på x antal meter har någon större betydelse. Viss betydelse har det såklart, men effekten kanske är mindre än vad man tror(?).
Man ska nog inte glömma bort att med högt besökstryck blir det ofrånkomligen mycket lämningar. Även om merparten sköter sig exemplariskt så blir det ju ändå stora mängder som på sikt tar sig ner i vattendragen.
Jag tror inte man ska vara så snabb med att skylla allt på slarviga människor. Om man har en slarvig lämning på en viss sträcka så reagerar man inte så mycket på det.
Om sedan besökstrycket ökar tiofalt så borde man se minst tio slarviga lämningar på samma sträcka (troligen fler eftersom att de bästa "platserna" redan är "nyttjade"). Det kommer man reagera på, men det är ju inte nödvändigtvis så att det är dessa tio lämningar som orsakar problem nere i dalens vattendrag. Det är nog mer troligt att det är den tiofaldiga ökningen av totalt skit som är boven.
Kanske är det bättre att anlägga små diskreta minidass på lagom avstånd längs de leder där besökstrycket är så högt att detta är ett problem.