Jämtlandsfjällen 24/9-7/10

[laurentiusweg@cityweb.de (Lukas Hellermann)]

Hej,


sista året gorde vi en två veckors fjällvandring med tält mitt i september i Jämtlandsfjällen (precis innan fjällstugorna stängdes). Hösten är ju underbar för vandringar i fjällen.


Men i år hinner vi vandra bara 24.9. - 7.10. Det vore inte nåt problem att stugorna är stängda, men kanske det finns andra hänsyn att inte göra en höstvandring så sent under året. Kanske det finns nån som kan hjälpa litet mig med beslutet?


Start kanske blir Enafors (med områden Sylarna Helags Gåsen Vålåvalen som mål), ett alternativ är Tossåsen - Lundörren - Gåsen som början.


Vädret: Hur är det med typiska vädret i slutet av september (jamfört med andra septemberveckan, t. ex.)? Finns det större problem? Hur länge finns höstfärger normaltvis kvar?


Leden: Finns det broar som monteras ner efter 17/9 i Jämtlandsfjällen, finns det andra hänsyn at leden kommer inte att vara användbar?


En speciell fråga om Enafors - Sylarna: Har nån
erfarenheter med leden Enafors - Snasahögarna - Sylarna (väster om Getryggen och Snasahögarnas topp). Denna väg är inte med i fjällhandboken och STF's internetinformation. Är denna väg rösad, gångbar eller finns det några hinder att använda den?


Tack i förväg!


Lukas Hellermann, Tyskland
laurentiusweg@cityweb.de

 

[plast]

väster om snasahögarna

Hej!


Har ingen erfarenhet av hösten i fjällen, men vägen väster om snasahögarna.


Jag gick där förra sommaren och jag upplevde biten från Silverfallet, dvs när man kommer upp på kalfjället efter att ha gått på myrarna från enafors, tills där leden går ihop med leden från storulvån är välidgt vacker, sommarleden är rösad och inga problem att gå. Det är heller inga problem att ta sig upp på snasahögarna härifrån om man nu vill det.


Go tur!


/Martin

 

[joru]

Enafors - Snasahögarna

Denna led går brant upp för fjället vid Silverfallet. Tidigare var den även vinterled men pga lavinfaran är den numera bara sommarled. Senast i vintras gick en lavin vid leden med tragiskt resultat.


leden är lätt att hitta och börjar strax bortom stationen i Enafors. Efter ca 6-7 km är man framme vid fjället och kan då välja att slå läger (om man kommer med eftermiddagståget) eller gå vidare upp på kalfjället. Bra tältplatser finns vid fjällets fot i björkskogen.


Uppstigningen är brant men inte allt för långvarig. När man så småningom stiger upp på fjället väntar en ganska lättvandrad etapp upp mot det pass som ligger strax ovanför vindskyddet vid Snasahögarna. Man följer en mindre jokk som rinner på vänster sida. Det är ganska lätt att hitta tältplatser längs vägen. Även runt rastskyddet finns det möjlighet att tälta.


Vägen är väl upptrampad och av alla tältplatser att döma väl använd under barmarkssäsongen. Det borde inte vara några problem att hitta och följa den.


M v H,


Johan

 

[kg@avantel.se (Kalle Grönvik)]

Om vädret

Hej! Det blir ju större risk för snö etc ju senare man går. I Tore Abrahamssons Okända Fjäll, kapitlet Bunnerfjällen, berättas om vad de läst i tidningen innan de började vandra. Det hade snöat 30-40 cm på ett fåtal dagar, och vandrare som var i fjällen då fick söka skydd på bästa sätt. Detta var i början på september!


Detta händer väl inte så ofta, men det gäller att vara förberedd på att vädret kan vara nog så tufft...Så tag med varma kläder!


Kalle

 

[laurentiusweg]

Tack!

Hej och tack för svaret! Vi ska bli väl utrustad och har varma kläder på oss. Det blir ju dags att komma hemma till fjället igen.


Lukas