"Men det är ju mycket enkelt att lösa alla problem som vilt orsakar på åkrar, i skogen eller med viltolyckor. Den som har inkomst av viltet skall också betala dess kostnader. Om jakträttsinnehavaren får betala 150 000 kr för varje älgolycka (det sker 6000 årligen), så kommer älgstammen automatiskt att hållas på en acceptabel nivå, utan några som helst problem. I Tyskland får ju jaktansvariga ersätta skador på åkrarna som vildsvin orsakar."
Markägaren har inkomst av jakten och därmed saknas incitament för att minska viltstammarna/skadenivåerna på egna grödor till en nivå där de inte längre kan ta betalt för jakten. Älgar vandrar långa sträckor och behöver stora ytor så det kan inte vara markägaren som står för viltskadorna.
Älg hör till statens vilt så staten är ägaren
"Älg och hjort 7 § Om dött vilt av älg eller hjort tillfallit staten med stöd av 33 § andra stycket jaktförordningen (1987:905) får Polismyndigheten, om inte viltet behövs i utredning om eventuellt brott eller misstanke om sjukdom, besluta att viltet får överlåtas utan ersättning till jakträttshavaren, säljas eller destrueras. Medel som återstår sedan kostnader för omhändertagande och försäljning betalats, ska tillföras viltvårdsfonden. Om dött vilt av älg eller hjort tillfallit jakträttshavaren enligt 10 § jaktlagen (1987:259) eller 34 § jaktförordningen ska Polismyndigheten snarast meddela berörd jakträttshavare."