Re: CO-förgiftning mm
Vi kommer att fortsätta använda eldspisen eftersom en öppen elds ljus och värme är så trevlig och det förenklar för oss eftersom vi vandrar med kåtan. Och eldspisen fungerar utmärkt året om, utom på vintern när temperaturen går ner till -20 och kallare. Då orkar inte värmen från den relativt lilla elden värma upp kåtaduken från marken och cirka 60 cm upp. Kylan utifrån tar över så duken längst ner inte når plusgrader, trots att det är 20 grader varmt bara några decimeter in från duken. Den kondens som fryser på insidan av kåtans duk när man ligger och sover tinar när man eldar och duken blir behagligt torr, men bara till strax under fästena för stormlinorna. Under dem bildas till slut is. Därav projektet med vedspisen. Hypotesen är att den jämnare värmen plus något mindre åt kråkorna från vedspisen jämfört med eldspisen ska rätta till problemet.
Du har en Tåpp 7 med kamin? Då antar jag att du använder Moskoselkåtans isoleringsrör som är lika fullt med hål som en schweizerost? Hur tycker du det fungerar, dvs. blir inte kåtaduken upphettad från strålningsvärmen genom hålen? Eller gör luftcirkulationen ett så bra jobb att du aldrig behövt oroa dig för duken? Du använder kåtan under paddelturer. Om du använt den på vintern i kyla från
-20 grader och kallare, vad är dina erfarenheter vad gäller kaminens förmåga att värma upp kåtan även längst ner, dvs. där duken är både längst bort och delvis i nivå med kaminen? Av ren nyfikenhet, är det en Jakt med kaminmössa eller nyare Varrie som du använder?
Har använt en eldspis sedan 1997 och hittills alltså haft en öppen eld i kåtan, vilket är ännu mer riskfyllt m.a.p. CO-gaser än vad en kamin är. Mesta CO-gaserna kommer från dålig förbränning, typ halvt uppbrunna vedbitar som ligger och pyr. Vi har alltid dörren lite öppen och även ibland inluften nertill på kåtan öppen vid eldning. Eldspisen byggs upp på stenar, eller vintertid på klabbar, så den syresätts ordentligt. För det mesta brinner allt upp, men jag lägger mig aldrig och sover utan att ha hackat sönder de nästan uppbrunna klabbarna ordentligt tills bara aska återstår. Vad gäller projektet med minivedspis och skorsten så kommer skorstenen att sticka ut en bra bit ovanför kåtans topp. Tack för omtanken thureb. Vi är dock helt seriösa och bygger inga CO-fällor. Allt är timat och klart in i minsta detalj när vi väl kör igång minivedspisen.thureb; sa:
Vi kommer att fortsätta använda eldspisen eftersom en öppen elds ljus och värme är så trevlig och det förenklar för oss eftersom vi vandrar med kåtan. Och eldspisen fungerar utmärkt året om, utom på vintern när temperaturen går ner till -20 och kallare. Då orkar inte värmen från den relativt lilla elden värma upp kåtaduken från marken och cirka 60 cm upp. Kylan utifrån tar över så duken längst ner inte når plusgrader, trots att det är 20 grader varmt bara några decimeter in från duken. Den kondens som fryser på insidan av kåtans duk när man ligger och sover tinar när man eldar och duken blir behagligt torr, men bara till strax under fästena för stormlinorna. Under dem bildas till slut is. Därav projektet med vedspisen. Hypotesen är att den jämnare värmen plus något mindre åt kråkorna från vedspisen jämfört med eldspisen ska rätta till problemet.
Du har en Tåpp 7 med kamin? Då antar jag att du använder Moskoselkåtans isoleringsrör som är lika fullt med hål som en schweizerost? Hur tycker du det fungerar, dvs. blir inte kåtaduken upphettad från strålningsvärmen genom hålen? Eller gör luftcirkulationen ett så bra jobb att du aldrig behövt oroa dig för duken? Du använder kåtan under paddelturer. Om du använt den på vintern i kyla från
-20 grader och kallare, vad är dina erfarenheter vad gäller kaminens förmåga att värma upp kåtan även längst ner, dvs. där duken är både längst bort och delvis i nivå med kaminen? Av ren nyfikenhet, är det en Jakt med kaminmössa eller nyare Varrie som du använder?
