Hej,
Nu är issässongen i princip över och de flesta isklättrare i Stockholm/mellan Sverige och många är besvikna i varierande utsträckning. Det jag kan notera är att isklättring är en liten sport och att få håller på aktivt över tiden, vilket leder till att man behöver hitta nytt folk att åka iväg och klättra med.
Med tanke på usla vintrar och vinterlogistik är det ju praktiskt och kul att åka i grupp på typ 4 pers. Hur ofta hittar man 3 andra isklättrare som vill åka över helgen och inte har tenta eller barnfamiljsbestyr?
Vi bör inse att vi är lite av en sekt och tittar man på hur sekter beter sig så har ju de en tendens till att organisera sig i nätverk? (ex. Al-Qaida, Talibaner, nykterister, etc)
Jag har själv flyttat hem från tropikerna, för att bland annat få njuta av ett härligt vintersportante. Lyckats med nöd och näppe uppfylla minimekvoten för att slipa yxorna. Hade till och med gått så långt som att skaffa en stor fyrkrafsare för att kunna cruisa lungt och gott överallt i alla väder.
Det känns som att de enstaka isklättrare man känner och stöter på hackar sig fram utan självförtroende och känner sig ensamma. Hur kan det komma sig?
Är det inte dags att organisera sig för nästa säsong och fylla bilar och stugor/tältplatser och ha lite kul? När jag bodde i Azerbaidjan (med ökenklimat på somrarna) hade jag fler isdagar än jag nu har haft i Sverige!!!
Hör av er så får vi förena oss och kanske bilda ett nätverk???...
Nu är issässongen i princip över och de flesta isklättrare i Stockholm/mellan Sverige och många är besvikna i varierande utsträckning. Det jag kan notera är att isklättring är en liten sport och att få håller på aktivt över tiden, vilket leder till att man behöver hitta nytt folk att åka iväg och klättra med.
Med tanke på usla vintrar och vinterlogistik är det ju praktiskt och kul att åka i grupp på typ 4 pers. Hur ofta hittar man 3 andra isklättrare som vill åka över helgen och inte har tenta eller barnfamiljsbestyr?
Vi bör inse att vi är lite av en sekt och tittar man på hur sekter beter sig så har ju de en tendens till att organisera sig i nätverk? (ex. Al-Qaida, Talibaner, nykterister, etc)
Jag har själv flyttat hem från tropikerna, för att bland annat få njuta av ett härligt vintersportante. Lyckats med nöd och näppe uppfylla minimekvoten för att slipa yxorna. Hade till och med gått så långt som att skaffa en stor fyrkrafsare för att kunna cruisa lungt och gott överallt i alla väder.
Det känns som att de enstaka isklättrare man känner och stöter på hackar sig fram utan självförtroende och känner sig ensamma. Hur kan det komma sig?
Är det inte dags att organisera sig för nästa säsong och fylla bilar och stugor/tältplatser och ha lite kul? När jag bodde i Azerbaidjan (med ökenklimat på somrarna) hade jag fler isdagar än jag nu har haft i Sverige!!!
Hör av er så får vi förena oss och kanske bilda ett nätverk???...
