Inventering av Häggsta

[www.dangerzone.se]

Hej,

Jag har fått lite pengar av Riksidrottsförbundet för att under våren 2016 göra en inventering av Häggsta i södra Stockholm, ett av Sveriges första klätterberg och historisk mark för svensk klippklättring. Syftet är att utreda behovet av underhåll och utveckling.

Finns det leder som behöver kompletterande borrbultar? Eller som rentav borde borrbultas helt? Finns det leder som är svårsäkrade och bör bevaras som sådana i mångfaldens eller historiens namn? Finns det leder som går att säkra naturligt och på vilka bultar bör tas bort? Finns det leder som behöver ankare? Finns det lösa block eller mossa som behöver tas bort? Finns det leder som är så dåliga att de rentav borde demonteras? Går det att göra nya leder?

Vilket Häggsta och vilken klättring vill vi ha där i framtiden?

Jag ber er att tänka brett och fritt och ha ett öppet förhållningssätt, utan att fastna i bultpolitik. Det handlar absolut inte om att okritiskt "bulta upp tradleder". Det här är bara en inventering. Eventuella insatser i framtiden kommer att ske i dialog med Stockholmsklubbarna, förstabestigarna (om det är praktiskt möjligt) och andra som har konstruktiva synpunkter.

Ge gärna konkreta förslag. Till exempel "leden X behöver en bult i insteget pga..." eller "pitongen på leden X kan tas bort, det går att lägga kil".

Undanbedes: Generella synpunkter på bultning, särskilt från personer som aldrig har klättrat på Häggsta. Kommentarer i stil med "bulta på, det går ju att strunta i att klippa" eller "bulta ingenting, förstabestigaren har alltid rätt, oavsett om han är död".

Inventeringen rör inte bara hur leder ska säkras. Har ni förslag på ny eldstad, nya parkeringsplatser, avverkning av träd eller sly, båtplatser, dränering vid tältplatser o s v så tveka inte att ge förslag.

M v h

Andreas, Solna KK och Bultkommittén i Sthlm

 

[kjpil]

Några saker jag kom på direkt som jag tycker, men jag vet att många inte tycker som mig här.

Jag tycker direkta palmsöndagsleden bör helbultas då den helt saknar ok säkringar, klättras nästan aldrig fast det är en fin led. Vill minnas 4-5 säkringar på över 30m som alla är kassa.

Kanske blocken på långfredagsleden skulle må bra av en genomgång?

Några bultar på övre delen av fyrbulten, bultar på nedre delen av diritissman, samt den korta 6+ leden som går lite t.h om diritissman. Har sett markfall på den leden.

Finns en jättefin led grad cirka 5 som skulle kunna bultas genom överhänget direkt t.h om diritissman som f.n är helt osäkrad i överhänget - tror inte den finns i föraren.

Tycker ekleden ska bultas så den tillåter fall på alla delar av leden.

I häggsta finns en hel del bult, bortsett från nya väggen finns bult nästan bara på hårdare leder trots attt det skulle kunna va mycket bättre och säkrare klippa för nya klättrare.

 

[GustavOh]

Hej
En sak som skulle minska olycksrisken utan att peta i bultetiks-getingbot vore att rensa "landningsplatserna" främst vid omöjliga väggen och fyrbultsväggen.

 

[Surbjörn]

Vid den stora inskärningen finns en led som heter Sexans kamin. Den bjuder på klättring i en stor sprickformation, av ett slag som är mycket ovanlig i Stockholmstrakten. Det är en rätt kul femma-led som också fått en stjärna i föraren. Ändå ser man aldrig någon som klättrar den, och själv skulle jag tveka att göra den igen.

Orsaken är att originallinjen som går rakt upp har sitt utsteg i sluttande stenblandad jord. Detta gör det omöjligt att klättra/säkra där utan att repet ger akut stenslagsfara.

En lösning är att i stället att mot slutet klättra ut till vänster på de fina hällarna och ta sig upp nära hyllan på Femmans utsteg. Klättringen på hällarna är lätt men saknar naturliga säkringsmöjligheter och och bra toppankare.

Förslaget är därför att sätta några få bultar på dessa sista meter och ett bra ankare, kanske 10 m till höger om hyllan med Femmans utsteg. På så sätt skulle en sällan gjord led med ovanlig karaktär bli tillgänglig och säker. Hela leden skulle gå på fin klippa. Det blir heller ingen retrobultning av originallinjen.

 

[Jones]

Kul med lite uppdatering

Jag har väl inte direkt något att säga om själva lederna. Jag är nog mer en av amatörerna som hänger där då och då. Hoppas att det blir bra.

Det jag skulle önska är väl som tidigare skrivits lite renare på marken vid vissa leder så det blir säkrare om man skulle ta ett markfall vilket det känns som risk för på sina ställen. Så lite mindre sten etc. vore väl bra. Det är ju ändå ingen vildmarkskänsla där så att rensa lite till tycker jag passar bättre.

 

[Surbjörn]

Den ensamma hemsvetsade bulten som sitter som toppankare för Fyran (och belastas rakt ut) borde kompletteras med en till bult eller bytas mot riktigt ankare med två punkter.

 

[seon]

Minerad mark!

Det går inte att betrakta Häggsta som en Stockholmsklippa vilken som helst och "anpassa" den efter dagens värderingar. Här måste vi verkligen fundera ifall klättringens historia och tradition har något värde eller om det bara är gammal sentimental skåpmat som kan slängas på sophögen. Det är främst i Häggsta som det går att förstå hur klättringen var för 50 år sedan. Det är lätt att förstöra en historia som sedan inte går att återskapa.

Häggsta har lösa partier. Klättrar man i fjäll och alper så stöter man på lös klippa. Skall hemmaklipporna i allmänhet och Häggsta i synnerhet saneras så att klättrare aldrig i hemmaterrängen får möta förhållanden som finns i fjäll och alper?

Det finns leder i Häggsta som upplevs av många som svårsäkrade. Det gäller även vissa lätta leder. Å andra sidan så har alltfler numera 60 meters rep eller ännu längre vilket innebär att nästan alla leder går att topprepa ifall man inte anser sig ha marginal nog för att leda.

Ligger det inte ett värde i att låta vissa leder vara svårsäkrade och att man därför bör vänta med att leda dom tills man har en betryggande säkerhetsmarginal? Det skall inte vara en "rättighet" att kunna leda direkt efter att man klarat en led på topprep.

Inventera gärna, men tänk till ordentligt innan Häggsta görs om till en "familjeklättringsklippa".

 

[www.dangerzone.se]

Tack alla, bra inlägg, jag tar till mig allt.

@kjpil
Tack, jag tror några av förslagen kanske kan vålla protester men det är inte huvudsaken i nuläget. Det är viktigare att man för en öppen diskussion, bra att du ger förslag!

@ Surbjörn
Bra och konstruktiva synpunkter om Sexans kamin och Fyrans ankare, stort tack. Det känns spontant som att du borde vara med vid framtida rådslagning eller åtgärder, med tanke på din erfarenhet och dina bultinsatser.

@ seon
Dina åsikter är jättebra och jag tror få säger emot, Häggsta har ett historiskt värde. Men det du skriver är väldigt svepande och generellt. Exakt vilka leder som har lösa partier bör bevaras? Exakt vilka leder som är svårsäkrade bör bevaras som sådana? Eller åsyftar du alla leder?

 

[GustavOh]

seon har helt klart en poäng, men vi behöver inte en till tråd om bultetik och principer.

När du skriver "inventering" så menar du väl just det, ingenting annat.

Häggsta bjuder idag på en mängd olika stilar i olika svårighets- och seriositetsgrader och det är just det som gör klippan unik i mina ögon. (Det enda som inte finns är väl hårda sportleder, men de finns på annat håll i Stockholm)

 

[kjpil]

Ett arbete jag skulle tycka är bra, är inventering av leder och komplettering till föraren med r/x gradering på alla, men framförallt lätta leder. Jag gillar häggsta och har spenderat mycket tid där. Har många gånger sett folk komma med föraren och prova tradklättring för första gången där. Är orolig att det ska bli allvarliga olyckor.

Sen är jag personligen inget fan av att träna på lösa och dåligt säkrade leder. De tillfällena utsätts en ändå för i bergen. Om en gillar den känslan finns många möjligheter att få till det. Men där har vi alla lite olika uppfattningar.

 

[Mezzner]

Förslaget om att rensa landningar var bra. Det är ju faktiskt ett sätt att göra en led säkrare, och det minskar även risken att säkringsmannen ställer till det om han rör sig (och snubblar).

Att rensa på berget kan behövas, men det är definitivt en grannlaga uppgift. Jag, och kamrater, har rensat nåt stort som satt mycket löst, i en i övrigt ganska pålitlig omgivning. Men det typiska är ju att det är mycket löst, och att det är väldigt svårt att dra gränsen för när det är tillräckligt rensat. Det finns även partier (som Diretissemans utsteg, eller Långfredagsväggen) där man riskerar att riva ned mycket stora delar av berget, om man väl börjar rensa.

Ett sätt att få bra underlag till framtida beslut, vore förstås att faktiskt försöka inventera och verkligen räkna och på föraren rita in alla pitonger. Det finns mycket skrot på berget, och av pitongerna så kanske hälften är sådana man inte alls behöver klippa, utan man kan istället lägga kil. Men sen finns det ju ett antal pitonger som man får betrakta som viktiga för att avståndet mellan säkringarna inte ska bli uppenbart för stort. Här är väl egentligen en viktig del att klättrare dels uppmärksammas på det tvivelaktiga med pitonger, samt att det finns delar av en given led som är beroende av pitonger för att kunna betraktas som någorlunda kontinuerligt säkrad.
Att enas om lagom bultning av Ekleden eller Palmsöndagsleden och en del andra leder blir en mycket delikat uppgift. Kanske bör man sträva efter att komma fram till nån slags princip för vad som ska betraktas som rimlig säkerhet, och sedan är det upp till Bultkommittén att mäta och i detalj komma fram till hur vissa leder ska kompletteringsbultas.
Principbeslut om pitonger ligger väl också längre fram på agendan, men om man börjar med att inventera förekomsten så har man ju ett mer objektivt beslutsunderlag.

 

[kjpil]

Vill påpeka att det kan finnas en viss problematik om klättrare med överkapacitet för en viss led bedömer rimlig säkringsnivå.