Inte bara fleace som släpper mikroplast

"De ville få svar på hur mycket mikroplast som egentligen lossnade från fleece när den tvättades i jämförelse med andra polyestermaterial.

Fleecen var visserligen den ohotat värsta mikroplastboven, men resultaten från de andra polyesterproverna var förvånande, säger Sandra Roos som är forskare på Swerea IVF."

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6742506

Kanske kan man minska det genom att försluta skarvarna t ex med värme
 
"De ville få svar på hur mycket mikroplast som egentligen lossnade från fleece när den tvättades i jämförelse med andra polyestermaterial.

Fleecen var visserligen den ohotat värsta mikroplastboven, men resultaten från de andra polyesterproverna var förvånande, säger Sandra Roos som är forskare på Swerea IVF."

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6742506

Kanske kan man minska det genom att försluta skarvarna t ex med värme


Eller bara skita i att använda polyester? Jag dumpade syntetmaterial för några år sen. Än har jag inte dött iaf.
 
Spännande! Jag har sytt en hel del och det blir otroligt mycket fiberspill, särskilt när jag skär med overlocken. Inte långa trådar eller tygbitar, utan pyttesmå bitar av fibrer som skräpar överallt likt damm. Tillskärning med sax ger inte hälften så mycket, som det känns.

Personligen tror jag att tillskärning med värme vore ett bra alternativ. Man kan hetta upp tyget såpass att fibrerna smälter ihop utan att nödvändigtvis få de här plastklumparna som blir av för kraftig upphettning och som skaver obekvämt mot huden. Sedan syr man ihop bitarna som vanligt.
 
Spännande! Jag har sytt en hel del och det blir otroligt mycket fiberspill, särskilt när jag skär med overlocken. Inte långa trådar eller tygbitar, utan pyttesmå bitar av fibrer som skräpar överallt likt damm. Tillskärning med sax ger inte hälften så mycket, som det känns.

Personligen tror jag att tillskärning med värme vore ett bra alternativ. Man kan hetta upp tyget såpass att fibrerna smälter ihop utan att nödvändigtvis få de här plastklumparna som blir av för kraftig upphettning och som skaver obekvämt mot huden. Sedan syr man ihop bitarna som vanligt.

Det är ju inte direkt nytt. Redan vid tillskärning med knivmaskin smälter polyester ihop i kanterna, därav att man har papper mellan lagrena i lägget. (C)NC-tillskärning med laser och varma trådar har funnits sen 70-talet.
 
Konsumentmakt brukar kunna påverka. T ex arbetskläder borde kravställas.

Thure

Problemet är inköparna. T.ex. så ska alla arbetskläder till göteborgs kommun och dess företag vara brandskyddade, oavsett i vilken tjänst de skall användas i. Känns ju miljövänligt och fräscht så här år 2017.

Tekoindustrin är mästare på att skjuta sig själva i foten. Om nu filippa k (ett företag som nämns i inslaget) verkligen ville göra skillnad kunde de ju för böfvelen bara sluta använda sig av polyester, svårare än så behöver det ju inte vara. Fast just det, glömde att deras segment förväntar sig en viss pricepoint och nästan-kvalitet.

Damkläder är den värsta miljöboven. Kolla hur mkt lågprisbutiker det finns för damer och hur mkt större kedjornas damavdelningar är, samt hur mkt lägre kvalitet det är på plaggen. Nästan allt är blandmaterial (=skitsvårt att återvinna , som i sig är en dålig lösning på ett problem vi inte borde ha). Man förväntar sig kunna köpa nytt billigt i ett tempo som vem som helst kan förstå är ohållbart.
 
Hur är ullblandningarna som används i friluftsbranschen? Det är ju nästan aldrig ren ull utan blandningar mellan ull, polyamid, polyester, nylon etc.
 
Problemet är inköparna. T.ex. så ska alla arbetskläder till göteborgs kommun och dess företag vara brandskyddade, oavsett i vilken tjänst de skall användas i. Känns ju miljövänligt och fräscht så här år 2017.

Tekoindustrin är mästare på att skjuta sig själva i foten. Om nu filippa k (ett företag som nämns i inslaget) verkligen ville göra skillnad kunde de ju för böfvelen bara sluta använda sig av polyester, svårare än så behöver det ju inte vara. Fast just det, glömde att deras segment förväntar sig en viss pricepoint och nästan-kvalitet.

Damkläder är den värsta miljöboven. Kolla hur mkt lågprisbutiker det finns för damer och hur mkt större kedjornas damavdelningar är, samt hur mkt lägre kvalitet det är på plaggen. Nästan allt är blandmaterial (=skitsvårt att återvinna , som i sig är en dålig lösning på ett problem vi inte borde ha). Man förväntar sig kunna köpa nytt billigt i ett tempo som vem som helst kan förstå är ohållbart.

Det är inte så lätt att finna praktiska alternativa material som också är miljövänliga. Bomull kräver enorma mängder vatten, även om man kan finna sorter som inte är besprutade
 
alternativen ...

Det känns inte helt tillfredställande att göra tillverkningen liiite mindre miljöförstörande. Men än finns nog för lite konsumenttryck för att tillverkarna skall forska om alternativ till både bomull och plast.
 
Det är inte så lätt att finna praktiska alternativa material som också är miljövänliga. Bomull kräver enorma mängder vatten, även om man kan finna sorter som inte är besprutade


Nej bomull kräver inte enorma mängder vatten, det är skalan vi konsumerar bomullen i som konsumerar enorma mängder vatten.

Och det är inte besprutning med pesticider eller herbicider som är det stora problemet utan avlövningsmedlen som används för att rationalisera skörd. Vilket inte används alls i t.ex. amerikansk bomull där man låter frosten avlöva naturligt (upland bomull är svinbra). Men då får man "bara" en skörd på ett år istället för tre på två år, och priset (och kvaliteten) blir såklart mkt mkt högre jämfört mot indisk/pakistansk slavhandplockad hm-bomull (oavsett bci-certifiering).

Problemet är att vi konsumerar för mycket textilier, från att ha varit en gårdsproducerad högt värderad vara så har textilier blivit något vi anser är självklart ska kosta lite och finnas tillgängligt i ett obscent överflöd.
 
Hur är ullblandningarna som används i friluftsbranschen? Det är ju nästan aldrig ren ull utan blandningar mellan ull, polyamid, polyester, nylon etc.

Det är för att det ofta är skitull, då behövs synteten för spinnbarheten. Att täcka ullen med en polymer ("superwash") gör ullen helt ofunktionell. Till och med färgning påverkar ullen negativt.

Jag testade att sticka några kilon fangtrikå i en ofärgad kbt-certifierad lima-ull Helt fantastisk skillnad. Enda understället som kommer i närheten är gamla devoldgrejer, de är iofs också 100% ull. (Kbt-certifiering har inget med 90-tals psykologi att göra utan är en tysk biodynamisk certifiering, bättre och äldre än bluesign. Kulturbiologischen tierhaltung) Men så kostade också den ullen €21.35 kilot. Kinesiskspunnen fulull med 40% polyamid ligger på en tredjedel om man köper stora volymer. Sen får obehandlad ull spunnen med låg snodd bara tvättas i 30 grader annars filtar den ihop sig och blir en skosula, majoriteten av konsumenter klarar inte av att handha en tvättmaskin så det hade blivit för många reklamationsärenden.
 
Senast ändrad:
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg