Med 100-metersmetoden ovan så får man lite olika resultat beroende på var magneten sitter på hjulet.
Dvs hur många gånger magneten passerar sensorn.
Nä.
Magneten passerar naturligtvis sensorn exakt 1 gång per hjulvarv oavsett var magneten sitter, vid navet eller vid fälgen eller varsomhelst däremellan. Det måste ju ändå betraktas som en hyfsat oomkullrunkelig naturlag. Och antalet hjulvarv på en 100-metersbana bestäms av hjulets omkrets och inte av magnetplaceringen. Fascinerande att detta fått stå oemotsagt i över tre år...
Däremot håller jag med om att 100-metersmetoden kan ge varierande resultat eftersom det är svårt om inte omöjligt att cykla helt rakt utan något vingel, och därmed kommer cykeln alltid resa en längre väg än den raka banans 100 m.
Jag skriver också under på Thures metod, att mäta sträckan av ett hjulvarv. Ställ cykeln så att hjulets ventil är rakt nedåt.Markera på marken/golvet vid denna punkt. Rulla cykeln så rakt du kan, helst med rätt däcktryck och din vikts belastning på cykeln, tills hjulet snurrat ett varv och hjulventilen står rakt nedåt igen. Markera även denna punkt på marken/golvet. Mät sträckan mellan markörerna och du har en hyfsat exakt hjulomkrets, +/- några mm.
Så himla exakt på millimetern behöver man inte vara tycker jag, om man tänker sig att ett racerhjuls omkrets är ca 2110 mm innebär ett fel på 10 mm knappt 0,5 %, dvs 5 m/km, 50 m/mil eller 0,5 km per 10 mil. Tillräcklig noggrannhet för mig i alla fall, och utan alltför mycket krångel.