inst. = förkortning för????

[Korallaven]

Någon som vet vad förkortningen inst. står för i följande sammanang?

En av de mera kända männen i Markarydsorten, fjärdingsmannen N.N. fyller inst. fredag den 9 dennes 60 år, och uppnår därmed pensionsåldern, ehuru han troligen kommer att kvarstå i sin tjänst till årets slut.

 

[graylingman]

instundande

 

[thureb]

dvs kommande fredag denna månad. Typisk tidningsformulering från "anno dazumal".

Thure

 

[tango]

dvs kommande fredag denna månad. Typisk tidningsformulering från "anno dazumal".

Thure

... vilket jag roar mig med att kalla dåförtiden, ett annat ord på utdöende som jag vill rädda kvar.

/Patrik, från Sverige i forntiden

 

[joanna]

(...) ett annat ord på utdöende som jag vill rädda kvar. (...)

Välkommen i "adoptera ett ord"-gänget
Joanna
(även med i "Sverige mot särskrivning" )

 

[tango]

Välkommen i "adoptera ett ord"-gänget
Joanna
(även med i "Sverige mot särskrivning" )

Här är listan av behjärtansvärda ord, så slipper ni som också blev nyfikna söka:
http://www.dn.se/dnbok/enormt-gensvar-i-bevara-ord-kampanjen/

Får nog söka på somliga av dem, ety de är för mig obekanta.

/Patrik, som också gillar uttrycket "skymfligen berövas"

 

[joanna]

För egen del har jag bl a adopterat det oerhört vackra "lödig", men det är inte bara ord, som är utrotningshotade; därför har jag även tagit semikolon under mitt trogna beskydd
Fast snart är t o m vanliga kommatecken i farozonen...

Å andra sidan:

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/mat-din-snorre/

Artikeln i sin helhet handlar om annat, men innehåller den vackraste beskrivning av det svenska språkets inneboende musikalitet (och andra särdrag), som jag någonsin sett i skrift.
Här kommer den långa, kommateckenlösa sats, som gjort Zarembas kärleksförklaring så minnesvärd för mig. Läs den högt - den är precis det den beskriver:

”Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrummen mellan orden.”

Kanske inte så konstigt, att den svenska översättningen av Homeros hexameter blivit så bra, och att det finns så många duktiga svenska barock- och jazzmusiker.

 

[Karolina P]

”Till skillnad från de flesta tungomål är svenskan en porlande bäck där vokalerna tänjs ut över stenar och där orden stiger och sjunker till synes utan anledning men med en sådan precision att det går att skriva en mening över en hel boksida utan ett enda kommatecken eftersom läsaren själv placerar pauserna där de skall vara ty också när svensken läser innantill hör han i sitt inre andrummen mellan orden.”.

Å vad det stämmer!

Är halvtysk och får ibland höra att jag skriver med för många bisatser och kommatecken... Upplever dock ibland att svenska språket har så korta meningar, blir liksom mer som befallningar än beskrivningar - ovanstående mening borträknad

"Ehuru" är ett ord jag gillat sen jag var liten. Trodde dock då att det var någon form av kängurudjur - det var ju så många U i ordet...

 

[joanna]

Å vad det stämmer!

Till min personliga sorg (bor i Lund) gäller det inte alls i lika hög grad för skånskan, med dess betydligt ”plattare” satsmelodi. Fast en riktigt fin lundensiska har sin egen charm

Är halvtysk och får ibland höra att jag skriver med för många bisatser och kommatecken... Upplever dock ibland att svenska språket har så korta meningar, blir liksom mer som befallningar än beskrivningar - ovanstående mening borträknad

Känner igen mig väldigt mycket.
Som ny i Sverige råkade jag hamna i ett lundagymnasium med upptagningsområde i den s.k. "Professorsstaden", och därmed milt uttryckt snedfördelad socioekonomisk sammansättning.
Mina - relativt sett - välformulerade klasskamrater reagerade ändå på att jag talade i långa meningar med många bisatser; i värsta fall med en underförstådd beskyllning om att försöka göra sig finare än andra. De visste ju inte, hur enkelt detta fungerar i ett språk med bibehållna böjningssystem, som – likt en stationsstins – kan rangera delarna till rätt förståelsespår.

I brist på ett sådant rangeringssystem får svenskan tillgripa sin unika andningsrytm, och det går för det mesta lika fint – i tal, där man hör pauserna och barockpulsen. Det är den poesin Zaremba beskriver, och som jag också är väldigt förälskad i.
Problemet uppstår, när man oreflekterat flyttar över detta till skriftspråket, utan att kompensera för förlusten av den hörbara struktureringen. Det går ju med ett konsekvent kommateringsbruk, men det är svenskarna otroligt dåliga på; de hör ju pauserna för sitt inre öra och inser inte behovet...

Jag vill ändå inte alltid avstå från en mer sammansatt meningsbyggnad. I många fall främjar den precisionen i det sagda genom att effektivt beskriva relationer och orsakssamband. Men jag är väldigt noga med kommateringen .

 

[Polar300]

"Ehuru" är ett ord jag gillat sen jag var liten.
Trodde dock då att det var någon form av kängurudjur - det var ju så många U i ordet...

Karolina,
om du vill ha in ett u till i ordet: byt ut e mot u så har du Uhuru
- vilket ät det vackra ordet Frihet på Swahili...

Joanna,
om det inte var så att jag av ren princip inte Fejsbockar, Linkar in eller något annat sånt där nysvenskt ; så hade jag kastat mig in i 'Sverige mot särskrivning' - det är den värsta formen av misshandel av Ärans och Hjältarnas språk som förekommer! Till och med 'Rinkebysvenska' är långt uthärdligare för den har fullödiga ursäkter för sina brister, i nysvenskhet och språklig bakgrund. Särskrivning, och dessutom oftast utförd av sedan flera generationer infödda, är en vämjelig styggelse!
/Odd
Ibland extraknäckande som korrekturläsare,
och hade nog blivit typograf/sättare i ett annat liv.

 

[tango]

Karolina,
om du vill ha in ett u till i ordet: byt ut e mot u så har du Uhuru
- vilket ät det vackra ordet Frihet på Swahili...

Joanna,
om det inte var så att jag av ren princip inte Fejsbockar, Linkar in eller något annat sånt där nysvenskt ; så hade jag kastat mig in i 'Sverige mot särskrivning' - det är den värsta formen av misshandel av Ärans och Hjältarnas språk som förekommer! Till och med 'Rinkebysvenska' är långt uthärdligare för den har fullödiga ursäkter för sina brister, i nysvenskhet och språklig bakgrund. Särskrivning, och dessutom oftast utförd av sedan flera generationer infödda, är en vämjelig styggelse!
/Odd
Ibland extraknäckande som korrekturläsare...

VI är helt överens om att särskrivningar förfular svenskan men jag hänger inte med på din tankegång - om man influeras från en helt annan språkgrupp och talar det du kallar "Rinkebysvenska" så är det ok att det inte är 100% enligt svenskaboken men om man istället har sina influenser primärt från engelska språkets särskrivningar så är det förkastligt.

/Patrik, inte heller på fejjan ännu men det blir svårare att hålla mot

 

[tango]

Å vad det stämmer!

Är halvtysk och får ibland höra att jag skriver med för många bisatser och kommatecken... Upplever dock ibland att svenska språket har så korta meningar, blir liksom mer som befallningar än beskrivningar - ovanstående mening borträknad

"Ehuru" är ett ord jag gillat sen jag var liten. Trodde dock då att det var någon form av kängurudjur - det var ju så många U i ordet...

Kommatecken och dess placering kan vara av vital betydelse. En skröna (Låt nu inte en banalitet som sanningshalt förstöre en god historia.) säger att i något krig skickades ett telegrafimedelande som frågade om avrättningen skulle genomföras eller ej då något var oklart inför densamma. Det ena svaret avsågs men det andra skickades:
1 Avbryt ej, avrättning!
2 Avbryt, ej avrättning!

/Patrik, har du en dålig dag - prova att byta ut alla dina men mot och - ofta går det bra och låter positivare