Hur testar ni tveksamma bultar?

Hej!

Hur testar ni fasta säkringar som pitonger, bladbultar och för den delen också borrbultar som dyker upp på tradturen?
På hemmaklippan kan man ju tänka sig att man kan vara mer noggrann än på en långtur Långtbortistan.

Tre metoder som jag direkt kommer på:
A/ Riktigt fallprov med backup (topprep?).
B/ Hopptest med en kopplad slinga (aid-metoden). Hur mycket kraft genererar man då egentligen?
C/ Långtbortistan: Sätt en QD i bulten och ryck några gånger. Bra? Sätt i en ryckdämpare!

Vad vet man egentligen efter provet? Att den åtminstone höll den gången.

Hur gör ni?
Hur tänker ni?

/Örjan :-D
 
Ett fallprov känns ju lite övertygande. Problemet är ju att en bult i praktiken också kan tänkas hålla för ett ändligt antal fall.

Är det en bra bult, så håller den för väldigt många fall, är det en usel bult ger den sig på första fallet.

Sedan kan man ju i princip tänka sig allt däremellan...

Då blir problemet att det enda säkra resultatet efter ett fallprov är om bulten havererar. Om den håller har det ju bara bevisat att den höll för det provet; om den håller för nästa fall vet man ju faktiskt inte...

Detta är ju i viss mån bristen med provbelastning. När man t ex provar traverser provar man nedböjningen; som ska hålla sig under ett gränsvärde. Sedan provar man med viss regelbundenhet, men det är inte för att kolla om balken håller i första hand, utan mer för att kolla telfern och dess funktion.

Det som "bevisar" att traversen håller mekaniskt är snarare det beräkningsunderlag som finns, samt nedböjningsprovet som till viss del verifierar teorierna.

Ursäkta urspårningen...
 
Jag antar att vi nu pratar om säkringar som ser lite suspekta ut, inte nybultade sportturer. Men i det första fallet brukar jag sätta i slingan, dra lite, som om jag satt en kil som jag vill känna lite på, och om det inte rör sig klipper jag i repet och klättrar på. Däremot försöker jag så snart som möjligt få i en backup, för jag gillar inte att falla långt...
 
Antagligen är de ovan beskrivna åtgärderna ungefär vad man kan "kosta" på sig om man onsightar eller klättra på ett annat ställe än "hemma".

Det är väl kanske vad som krävs för att man ska känna att man gjort nåt åt problemet.

Vid ev fallprov eller ryck är nog i alla fall det viktiga att kolla att ingen rörelse hos bulten (eller pitongen) förekommer.

I övrigt gäller väl okulärbesiktning mot allvarlig rost, i den mån man kommer åt att se nåt.

Om man knackar i bulten ska det vara stumt och oföränderligt.

Aidklättrare har säkert ett och annat att bidra med i frågan, å andra sidan är det ju inte så att man konsekvent kräver att bultar och säkringar ska tåla fall vid aidning, snarare tvärtom är jag rädd...
 
pucko; sa:
Hej!

Hur testar ni fasta säkringar som pitonger, bladbultar och för den delen också borrbultar som dyker upp på tradturen?
På hemmaklippan kan man ju tänka sig att man kan vara mer noggrann än på en långtur Långtbortistan.

Tre metoder som jag direkt kommer på:
A/ Riktigt fallprov med backup (topprep?).
B/ Hopptest med en kopplad slinga (aid-metoden). Hur mycket kraft genererar man då egentligen?
C/ Långtbortistan: Sätt en QD i bulten och ryck några gånger. Bra? Sätt i en ryckdämpare!

Vad vet man egentligen efter provet? Att den åtminstone höll den gången.

Hur gör ni?
Hur tänker ni?

/Örjan :-D

Jag gor sa har nar jag testar pitonger. Koppla i en slinga eller stege. Hoppa i denna sa att bulten belastas. Bulten kan flexa, och det ar ok, om det ar en bladbult. Detta ar inget daligt eller farligt. Om den ror sig ur sin placering sa ar den daremot dalig. Jag tycker inte att du behover falla i den utan hoppa ordentligt.
Borrbultar kan du testa pa samma satt men ar svarare att se om de sitter daligt. Men nar det galler att testa grejerna pa "lead" sa kan jag inte ge mer tips an att rycka lite i dem (vissa pitonger lossnar da). Utga fran att de inte kommer att halla om de ser riktigt kexiga ut...
Klipper just nu risiga pitonger i Wales :)

Lycka till
 
Hammare

Tre steg:
1. Okulärbesikta, fråga dig själv: Skulle jag placerat denna typ av pitong här?
2. Ett slag i pitongens längdriktning. Hörs ett metalliskt klingande ljud?.
3. Ett lätt slag i sprickans längdriktning. Studsar hammaren tillbara? (speciellt vertikala sprickor).

Om jag får tre ja så känner jag mig trygg.

Utan hammare tar jag med svart och blå Alien.
 
Det där lät klokt. Då återstår bara att kvalificera en "misstänkt" borrbult...

Antagligen är det svårare, om den t ex är korroderad inne i hålet, kan den nog ge ett bra intryck ända tills belastningen blir så stor att den faktiskt går av. Detta är nog svårt att konstatera innan det inträffat.
Icke rostfria bultar är rätt svårkvalificerade, vilket talar för att den som borrar i en bult alltid borde ta ansvar och använda rostfria grejer; ju färre hål i berget på lång sikt, desto bättre.

Själv har jag syndat och använt galvad bult en gång. Fast då var det å andra sidan M20 bultar i ett ankare...
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg