Hur får de in pengar

[anojak]

Jag har en ganska konstig fråga. Många kända klättrare(tex, Fredrik sträng) brukar göra olika bergsklättringar. Ibland brukar de säga att de gör expiditionen för "Världens barn" och dylikt. Vad jag förstår så skänker de bort överblivna pengar till olika insamlingar när de kommer ner. det kostar ju otroligt mycket pengar att bara göra klättringen och hur kan de då få överblivna pengar. Vad jag förstår kan de vara sponsrade men företaget kan inte precis ge "Expidition Malaga"
300 000 kr och säga "gör vad ni vill med resten av pengarna". Så borde det inte funka

/E

 

[anojak]

ok

Jag fattar att det är en konstig fråga men om ni har någon ide svara!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

[oscarsundholm]

Jag var på Fredrik Strängs föreläsning och då berättade han en del om finansiering. Hans Seven Summit äventyr bekostade hans far stora delar av. Den resterande delen var sponsorer och eget kapital. Just expeditionerna för Världens barn och andra organisationer vet jag inte hur de får pengar över, men jag fick uppfattningen att han ställde upp gratis med föreläsningar där intäkterna gick till någon välgörenhetsorganisation.

 

[The Trooper]

Bränna broar...

Jo, det är väl så att de belyser nån "hjärtefråga" och samlar in präktighetspoäng. Därmed lägger de ribban för högt för vanliga dödliga som behöver varenda korvöre, och därmed framstår som osympatiska egoister.


peter

 

[anojak]

det var väll så jag tänkte också
tack för svaren!

 

[mathias]

Insatsen behöver inte alla gånger vara så hög utan man kan enkelt tjäna pengar på hjälporganisationer.

Ett exempel är ju de omdiskuterade julkorten som säljs till förmån för Röda korset. Korten kostar 20 kr. Röda korset tjänar 63 öre resten försvinner i mellanled och slutligen 4 kr i moms.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=62967&a=1355658&lid=senasteNytt_739112&lpos=rubrik_1355658

Som äventyrare och få sitt namn i samband med "Världens barn" eller motsvarande ger en bra PR som man säkert kan räkna in. Å andra sidan så kan man med sitt kändisskap faktiskt göra stor nytta.

 

[MonicaKa]

Ett exempel är ju de omdiskuterade julkorten som säljs till förmån för Röda korset. Korten kostar 20 kr. Röda korset tjänar 63 öre resten försvinner i mellanled och slutligen 4 kr i moms.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=62967&a=1355658&lid=senasteNytt_739112&lpos=rubrik_1355658

Helt otroligt. 63 öre är ju visserligen mer än ingenting, men att det finns andra som skor sig mångfalt mer gör ju att man blir ordentligt förbannad. Men organisationer som har 90-konto, har inte de särskilda regler för hur mycket administration etc de får lägga gåve-pengar på, hur mycket som måste komma fram till de tänkta mottagarna? Fast det kanske bara gäller de pengar man sätter in på 90-kontot? Orkar inte surfa reda på denna info...

Som vanlig liten människa med dåligt I-landssamvete är det troligen bättre att leta upp mindre organisationer, men mindre administration etc. Hm. Morr.

 

[GustavOh]

Helt otroligt. 63 öre är ju visserligen mer än ingenting, men att det finns andra som skor sig mångfalt mer gör ju att man blir ordentligt förbannad. Men organisationer som har 90-konto, har inte de särskilda regler för hur mycket administration etc de får lägga gåve-pengar på, hur mycket som måste komma fram till de tänkta mottagarna? Fast det kanske bara gäller de pengar man sätter in på 90-kontot? Orkar inte surfa reda på denna info...

Som vanlig liten människa med dåligt I-landssamvete är det troligen bättre att leta upp mindre organisationer, men mindre administration etc. Hm. Morr.

Men man kan inte stirra sig blind på administrationens andel av intäkterna. I sluitändan är det ju faktiskt inte pengavärdet av det som når mottagarna som avgör hur stor nytta hjälpen gör.

Konkret och verkligt exempel:
En fiskeby vid en insjö i Indien fick nya båtar för biståndspengar. Snabbt uppsving, i synnerhet för de fiskare som med de nya fina båtarna tog hem kanonfångster.
Några år senare var sjön utfiskad, båtarna låg på land i brist på reservdelar till motorerna, de som lyckats tjäna en slant hade flyttat och man låg i en bitter fejd med grannbyarna (som sett sin inkomst och föda försvinna utan att ens fått ta del av de goda åren).

 

[Grus74]

Hyffsat trovärdiga uppgifter då de intervjuar en kanslichef:
http://www.hemmetsjournal.se/Report...rna-pengar-till-jul--men-se-upp-for-skojarna/

Lite snabbt för er som inte orkar klicka:

"Vi ber SFI:s kanslichef Eva Birath reda ut begreppen:
Vad krävs för att få ha ett 90-konto?
– För att godkännas av SFI ska organisationen bland annat ha sitt säte i Sverige, ha godkända revisorer och garantera, att minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet. Högst 25 procent av insamlade medel får alltså gå till olika administrationskostnader."

Problemet, som dom även nämner, är väl dom efterföljande leden. Hur många gånger har man inte hört att tex matsändningar kapats av lokala gerillarörelser osv.

 

[Almgren]

"Vi ber SFI:s kanslichef Eva Birath reda ut begreppen:
Vad krävs för att få ha ett 90-konto?
– För att godkännas av SFI ska organisationen bland annat ha sitt säte i Sverige, ha godkända revisorer och garantera, att minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet. Högst 25 procent av insamlade medel får alltså gå till olika administrationskostnader."[/I]

Men om man köper kort av dem. Hur mycket av priset är då 'insamlade medel'. Det bör väl vara vinsten det antar jag.

 

[LFN]

Helt otroligt. 63 öre är ju visserligen mer än ingenting, men att det finns andra som skor sig mångfalt mer gör ju att man blir ordentligt förbannad. Men organisationer som har 90-konto, har inte de särskilda regler för hur mycket administration etc de får lägga gåve-pengar på, hur mycket som måste komma fram till de tänkta mottagarna? Fast det kanske bara gäller de pengar man sätter in på 90-kontot? Orkar inte surfa reda på denna info...

Som vanlig liten människa med dåligt I-landssamvete är det troligen bättre att leta upp mindre organisationer, men mindre administration etc. Hm. Morr.

Problemet är att små organisationer med mindre administration ofta har högre utgifter per insamlad krona. Det går liksom inte att komma undan de administrativa utgifterna och eftersom organisationen är liten är oftast intäkterna det också. Ytterligare problem är att små organisationer har sämre förutsättningar att göra långsiktigt bra projekt. Att dumpa in 6 traktorer och en skola i en by och hoppas att man har löst problemet har visat sig kontraproduktivt gång på gång. Numera arbetar de större organisationerna allt mer med samhällsövergripande långsiktiga projekt som syftar till att förändra de destruktiva mönster som skapar problemen.

Katastrofhjälp finns dock kvar i ganska oförändrad form, men även där har de små organisationerna visat sig mindre lämpade. Ju fler organisationer som ska in och hjälpa till vid en katastrof dessto mer arbete med att organisera det hela på plats. Privatpersoner som promt ska skänka sin "hundring och filt" personligen är mer i vägen än gör nytta.

Har du dåligt i-landssamvete kan du istället vara mer nogrann med vad du stödjer med plånboken till vardags. Är skjortan tillverkad på ett juste sätt? Blev bananplantagebarnarbetaren duschad med gift när bananen odlades? Ja du vet....

 

[MonicaKa]

Men man kan inte stirra sig blind på administrationens andel av intäkterna. I sluitändan är det ju faktiskt inte pengavärdet av det som når mottagarna som avgör hur stor nytta hjälpen gör.

Nej, det håller jag med om. Jag stör mig på leden som verkar sko sig på liknande insamlingar. Felaktigt att kalla allt det för "administration", för administrationen behövs såklart.

GustavOh och LFN, jag tackar för tänkvärda synpunkter!