Høydemåling på fjelltopper / problemer ?

[bobshund]

God dag. Har et spørsmål ; hvorfor har det seg slik at fjelltopper refereres til i varierende høydetall. Eksempler ;
Fra forskjellige kilder får jeg opplyst at Store Skagastølstind er både 2403 og 2405 m. Mont Blanc varierer veldig, både 4806, 4807, 4808 og 4810 moh har jeg registrert. Dette gjelder flere topper. Dog er det noen som tilsynelatende har fått mer "faste" sifre. Mt Everest har jeg har sett tallgitt som noe annet enn 8848 moh, Aconcagua og Kilimanjaro også tilsynelatende mer "faste".

Hva kommer dette av ? Min bror foreslo at det kunne være grunnet varierende vannstand. Det kan det sikkert, men betyr det i såfall at disse såkalte "faste" har mindre skille i tidevann enn de varierende toppene? Hvis dette med vannstand ikke har noe med saken å gjøre, og for så vidt uansett : hvorfor lager man ikke en standard i en eller annen form for slik måling under gitte forhold ?

 

[plast]

Jeg tror att det kan ha og göre med att det er breer(glaciärer) på mange topper. F. eks er det väl det på Mt Blanc? Det samme med Galdhöpiggen (eller om det er Glittertind, husker aldrig vilken). Kebenekaise har og en bre på toppen og for tilfeldet så minker den i höyde.

Fast annars kanske det kommer an på dagsformen på den som måler topperne?
/Martin

 

[utter]

Glittertind

Jo, det stämmer att toppar med glaciärer varierar hemskt mycket. Glittertind måste vara den med mest varierande höjd. På min Jotunheimen karta ges den både höjden 2464 (sommar) och 2472 (vinter). Och inte nog med det, när jag besteg Glittertind så såg jag även en siffra på 2492. Vilket i det fallet hade varit högre än Galdöpiggen.

I övrigt så var ju K2 världens högsta berg en kort tid på åttitalet. Men då hade någon räknat fel.

Sen så har nyare metoder (GPS?) förbättrat tekniken att räkna på höjden av berg. Tydligen så skall den nya höjden på Everest vara 8850, men höjden 8848 är ju så välkänd så den lär fortsätta att användas.

/Jonas U

 

[nidob49]

Metodutveckling

Hej!

Det beror nog mest på att metoderna för höjdmätning utvecklas, för att bli mer och mer noggranna.

Tidigare användes s.k trigonometrisk höjdbestämning (jag tror att det heter så), som gjordes från markplan och bygger på att man matematiskt räknar ut höjden. Det handlar om att man från en känd punkt (höjdmässigt, alltså) med hjälp av de lagar som gäller för trianglar och trianglars vinklar, kan bestämma hur hög en punkt är, genom syftning. Där finns förstås felkällor. Är punkten man står på korrekt mätt? Brytningar i luftlagren spelar säkert in, osv osv.

Sedan har man väl använt höjdmätare, som ju bygger på lufttrycksvariationer. Och där är det väl också lite si och så med precisionen.

Nu kan man väl ta hjälp av satelliter och andra, för mig okända hjälpmedel, som gör att mätningarna blir mer och mer tillförlitliga.

Så tror jag att det förhåller sig.

Mvh
Bert

 

[bobshund]

Metoder ; dagens GPS gir nok ikke noe mer nøyaktig resultat enn tradisjonelle metoder. Det vil nok i fremtiden gjøre det, men da snakker vi noen år.

Jeg trodde vi var langt forbi det punktet da utstyret gav utslag på flere
meter, det trodde jeg var mange år siden. Teide som jeg har besteget er målt
med flere desimaler utover hele metre.
Med og uten snø er en sak, men det gjelder jo ikke for alle topper. Der i
blandt nevnte Storen.

 

[bobshund]

Forøvrig, jeg tror at det at Glittertind har vært opplyst som 2492 m må bero på en feil. Toppen er en egg som er ganske skarp. Snø som legger seg oppå i så stor grad som det da her måtte være snakk om vil nok falle over stupet. Rett nok varierer høyden, men ikke mer enn 5-10 meter på det meste.

 

[bobshund]

Svar fra norske Statkart :

Grunnen til at det benyttes ulike høyder på en og samme fjelltopp kan nok være forskjellige, men variasjonen har absolutt ingenting med varierende vannstand å gjøre. Det norske høydesystemet (NN1954 kalles det), og de fleste lands høydesystem tar utgangspunkt i et middelvann for havet et eller annet sted i landet. For Norge er utgangspunktet for NN1954 lagt til vannstandsmåleren ved Tregde utenfor Mandal.
For norske fjell kan en naturlig forklaring være at Statens kartverk kan ha et trigonometrisk punkt på toppen av et fjell og refererer høyden til fastmerket ved dette trigpunktet. Men så trenger ikke dette nødvendigvis å være høyeste punkt på fjelltoppen. Trigpunktet er ofte plassert slik at man med tradisjonelt oppmålingsutstyr kunne stå og gjøre målinger der. Høyeste punktet på toppen kan kanskje være 1, 2 eller kanskje 3 m høyere og litt unna, men av en eller annen grunn uegnet for å utføre målinger fra dette høyeste punktet.
Ellers ville jeg tro at noen som utfører målinger på en kjent fjelltopp kan finne at høyden hans avviker fra tidligere målinger. Noen er da ganske raske til å påstå at tidligere målinger er feil, og så utbasunerer de sine nye målinger som riktige. Med tiden kan det dat bli vanskelig å vite hvilke målinger man kan stole på. Hvis fjellet er meget høyt så ligger det jo gjerne langt unna målepunkter som danner grunnlag for selve høydemålingen. I slike tilfeller må man jo regne en viss usikkerhet i det tallet for høyde som oppgis. Andre som utfører målinger vil kunne finne en annen høyde og påstå ut fra usikkeheten at deres verdi er like god, og så har man forvirringen hvis ikke noen kan kreve dokumentasjon av høydeberegningen og avgjøre hva som er den offisielle høyden.