Om "dator" och "data". Att använda "data" för det förra speglar givetvis okunnighet om ordets
verkliga och etablerade betydelse, "det givna" (eller kanske "de givna"). Nå, det finns bildade människor som säger "givna data", så ...
"Dator" infördes därför att det inte redan hade en etablerad betydelse, därför att det är lätt att säga, lätt att böja och lätt att sammansätta. Men ordet betyder faktiskt rimligen "givare", och åtminstone det första en dator gör att ta emot det givna. Franskan har det mer träfffande, men otympligare "ordinateur". (En annan sak fransmännen lyckats bra med är egna ord för input och output: entrée och sortie).
Ibland undrar man om svenska språket aldrig får nog av sex- och sjustaviga ord, med galopperande rytm och ibland rentav två betonde stavelser efter varandra. "Andasmaterial" ! - det är rentav barnspråk.
Ett inte fullt så långt, men fånigt exempel, är "liggunderlag", för vilket det finns ett tvåstavigt alternativ; och fransmännen klarar sig ju bra med matelas. Ett verkligt groteskt exempel från ett helt annat område är "afrikansk-amerikansk".
Uttryck som "mextex" och "Xtex" sammanfattar relativt bra hypen i den allt yppigare märkesfloran.
Och de passar smidigt in i språket.