God morgon!
Jag har inte heller större mängder datapunkter, däremot har jag pratat ganska länge och väl med olika personer som har det. Bla några som jobbar i en av Nordeuropas största butiker för sånt, en bunt bergsguider längre söderöver, och ett flertal andra erfarna. Alla har sina egna olika åsikter, och de är ofta starka
Men här är väl ungefär min bild av bindningsläget.
-
Tech-bindningarna, då främst dynafit-varianter, samt
Kingpin, har lejonparten av marknaden. Största fördelen är som sagt vikten samt att
fotens rörelse blir mer gynnsam då infästningen är något längre bak på tårna - det senare gör kanske den största skillnaden för ekonomin i rörelsen. Dessutom så ger pin-bindning direkt kontakt med skidan, till skilland mot hybrider där man står ganska "högt upp", vilket många tycker gör pin bättre i åkupplevelsen än hybrider.
Kingpin har pins, men är annars helt olik de vanligare ST-bindningarna. Den största skillnaden mellan Dynafit och Kingpin är metod för istigning och växling gåläge/skidläge. Kingpin är barnsligt enkel redan på första försök; vilket jag personligen tycker är viktigt då man kan finna sig själv i många svåra situationer på berget. Storm, whiteout, massor av fluffig snö så att skidan "tappas bort", eller isigt och jävligt. Och så är det ju inte alltid man får stå plant och fint och byta om, heller. Nu kom jag på att påminna om att du förmodligen vill köpa till
stoppers till bindningarna, om du tror att något av ovanstående har minsta möjlighet att inträffa för dig.
Näst efter det är
vikten den största skillnaden mellan ST2 o co vs Kingpin. Själv tycker jag att det är för lite för att ta så himla allvarligt. Men, på den punkten går ju åsikter mycket starkt isär.
Till sist är det viss skillnad på hur stabilt foten sitter för utförsåkning. Det stämmer att dynafitbindningarna har blivit stabilare och de som har dem är generellt nöjda, men Kingpin ligger fortfarande litegrann steget före vad gäller känslan.
-
G3 Ion 10/12 är ovanlig i jämförelse. Men, jag håller med om att just denna är helt fantastisk ur användningssynpunkt. En bindning kunde inte vara enklare att stiga i!
Min turpartner har G3. De allra första gångerna anmärkte han förvisso på att det krävdes ganska mycket kraft att vrida runt bakstycket inför gåläge, och att det blev lättare med handskar på (utan handskar gjorde det ont i händerna). Jag fick prova och konstaterade samma sak. Men nu, efter användning, menar han att han inte har några klagomål alls. Han älskar dem.
Vi har fått höra att det varit en hel del returer på G3 Ion. Det återstår att se hur det går, men hittills har just det exemplaret fungerat klockrent.
- Sedan finns det den nya
ATK Raider 12. Den har rekommenderats av ett flertal bergsguider. (En sa att han inte längre tar med kunder med några andra bindningar. Framförallt inte hybrider, då han hade sett dessa gå sönder alltför ofta. Jag vet inte riktigt vilka turer han pysslar med då, men gissar att de måste köra på rätt hårt. Eller så är det bara en tillfällighet/få datapunkter/gamla bindingar - det sista faktiskt rätt troligt.)
Den här bindningen är så pass ny att jag, när jag själv tänkte förnya bindningar i vintras, inte kunde hitta så mycket info alls. Det verkar mest vara folk i bergsguide-svängen som har dem? Men de ska vara mycket robusta i alla fall. Jag funderar på att testa dem nästa säsong.
-
Alla tech-bindingar utom en har nackdelen att de inte löser ut när de är i gå-läge. Dvs om du går i en lavinfarlig slänt uppför, och råkar ut i en lavin, så kommer de inte säkert att lösa ut! Livsfarligt, tänkte jag när jag hörde detta första gången. Hur kan tech så mycket vanligare med denna säkerhetsrisk i beaktande? I samtal med människor så visar det sig att de vet om risken, men helt enkelt inte bryr sig. Kanske tänker man att laviner inte går när man går uppförs, men det är ju helt fel förstås. Sant är att det är mer belastning på snötäcket att åka ner, alldeles särskilt om man inte har så god teknik. Men samtidigt, det enda vi alla kan vara helt eniga är att lavinfara är svårbedömd. Självklart kan laviner gå även på vägen upp.
-
Det finns en tech-bindning på marknaden just nu som är undantaget till regeln ovan: Vipec. Jag gick till butik för att testa den senaste, "black edition" (heh, vad jag vet är alla vipec svarta), för ett par månader sedan. De ska vara en "snabb-uppdatering" som tillverkarna skickat ut på marknaden för att det kommit in så mycket klagomål på Vipec-bindningen (!). Det handlade främst om svårigheten att stiga i. Men dess hållbarhet verkar det ha varit lite si och så med, också. Själv kunde jag inte under några omständigheter göra mig vän med denna bindning trots att jag helst ville ha just den.
- Jag har provat istigning i nästan alla bindningar och har om ST-bindningarna fått mycket handfasta råd som helt motsäger varandra, om hur man "ska göra". Några säger att man "ska" gå i med tårna först, "annars kommer man aldrig att träffa rakt". Andra säger att man "ska" stödja mot hälstycket med samma argument. Personligen hade jag ganska svårt för alla tech-bindningar såsom dynafit o co, men träning hjälpte i de flesta fall. Vipec, däremot, fick jag efter ett 50-tal försök tyvärr klassa som "omöjlig" för mig (återigen - jag ska ju klara det när underlaget är isigt osv - det tror jag mig inte kunna med dessa!). G3 Ion och Kingpin är helt fantastiskt lättanvända. Men, som sagt, G3 Ion sägs reklamers ofta. Det var med detta i åtanke som jag själv rekommenderade Kingpin.
Till sist en liten ytterligare kommentar om vikt. Jag gillar lättpackning och så, men min erfarenhet är den gamla mossiga att träning slår viktreduktion med hästlängder (givet att vi bara pratar om skillnaden mellan hybrider och tech). Men, det allra viktigaste är att vi har kul och trivs med de grejer vi köpt. Så jag håller med alla andra om att testa - om möjligt live. Vissa skidorter har kanske testdagar när man kan få prova lite olika (vet inte hur det är i Sverige).
