Hela Kungsleden 44 mil i ett svep - med pemmikan som mat

[Gunnar81]

Svante S: det är den relativa ödsligheten på sträckan som tilltalar mig. Tycker också att naturen och vyerna verkar otroligt vackra. Som sagt, får mersmak!

 

[KLAGER]

Svante S: det är den relativa ödsligheten på sträckan som tilltalar mig. Tycker också att naturen och vyerna verkar otroligt vackra. Som sagt, får mersmak!

Relativ ödslighet kan du få på väldigt många ställen i fjällen, bara man undviker lederna med ett par kilometer

 

[undvall]

Intressant

Hejsan,

Testade det där med hemmagjord "pemmikan" för ett 20-tal år sedan med bedrövligt resultat. Gjorde väl typ nästan allt fel om man läser din manual. Men nu blev jag som lite sugen att testa det igen. Har en liten fråga dock, har du testat med något annat fett än från nöt???

Jag har en hel del vilt i frysen (som förvisso inte erbjuder några större mängder med fett) + en hel del lamm av ekologiskt slag som bara betat gräs. Brukar tycka att lammfettet är mycket gott när jag äter det ur stekpannan så att säga, så det kanske skulle kunna funka?

/ Stefan

 

[Gunnar81]

Relativ ödslighet kan du få på väldigt många ställen i fjällen, bara man undviker lederna med ett par kilometer

Jo, jag vet det. Jag brukar också välja turer på lite mindre befolkade stråk. Jag är som sagt också intresserad av sträckan då jag hört att det ska vara en fin tur. Bilderna förstärker det intrycket!

 

[Norris]

Väldigt intressant!

Hur får du tag i fettet till pemmikanen?

// Fredrik

 

[Svante S]

Ursäkta för alltför lång väntan

Jag ber om ursäkt för att jag som TS inte svarat på de senaste frågorna.
Jag skyller på Thailandsresan som trollbundit mig senaste månaden.

 

[Svante S]

Blåbär och annat - inte bra i pemmikan

Svar till fafner som den 24/11-2014 skrev:
"… och då hade vi i torkade blåbär och annat i pemmikanen, men det verkar ju inte riktigt vara renlärigt….".

Svaret:
Det stämmer att "riktig pemmikan" ska inte innehålla något annat än kött och fett.
Med riktig pemmikan menar jag sådan pemmikan som Lex Rooker skriver om i sin manual som jag har översatt.
Här följer något komprimerat vad Lex Rooker anser om frågeställningen "blåbär och annat":

"Det var Cree Indianerna som uppfann pemmikan. De använde den som vinterföda under 3 till 4 månader under vintern. Det visade sig att de hade två typer av pemmikan. En var en blandning av 50 % finfördelat torkat magert kött och 50 % smält fett, båda i viktprocent. Den andra blandningen var snarlik och innehöll också 50 % smält fett, men enbart 45 % finfördelat torkat magert kött och 5 % torkade och malda bär, alla i viktprocent. Bären var oftast häggmispel som växte i överflöd på de vidsträckta slätterna och som liknar våra blåbär.
Urbefolkningen konsumerade sannolikt pemmikanen på båda sätten. Det verkar rimligt att det var naturligt att blanda in en del torkade bär i de pemmikan omgångar som tillverkades på sensommaren när mogna bär fanns tillgängligt. Bär visar sig inte fylla något näringsmässigt behov och bären ökar risken att pemmikanen ruttnar, så därför i det här dokumentet består pemmikan receptet av kött och fett enbart och innehåller inga bär.

 

[Svante S]

Lamm, fläsk, kyckling och fisk duger INTE till pemmikan

Svar till undvall och rubriken "Intressant . Undvall skrev så här den 27/11-2014:
" … … … Gjorde väl typ nästan allt fel om man läser din manual. Men nu blev jag som lite sugen att testa det igen. Har en liten fråga dock, har du testat med något annat fett än från nöt???
Jag har en hel del vilt i frysen (som förvisso inte erbjuder några större mängder med fett) + en hel del lamm av ekologiskt slag som bara betat gräs. Brukar tycka att lammfettet är mycket gott när jag äter det ur stekpannan så att säga, så det kanske skulle kunna funka?

Svaret:
Tyvärr. Jag måste göra Dig besviken. Fett från lamm duger inte.
Men Ditt kött från viltet i frysen, t.ex. rådjur, hjort eller älg, är perfekt tillsammans med smält talg (fett) från nöt.

Orsaken är att lammets fett inte är tillräckligt mycket mättat. Det orsakar att det smälta fettet härsknar relativt snabbt och dessutom är det flytande eller nästan flytande i rumstemperatur. Det är ju inte fettet direkt från djuret som man använder, utan det är "smält fett" enligt vissa regler om rätt temperatur.
I sammanhanget kan jag nämna att trots att just lammkött är "rött kött", så duger inte heller djurets kött för tillverkning av pemmikan. Det magra köttet i lamm har en hel del fett i sig och det medför att det är svårt att torka köttet. Lamm är faktiskt det enda gräsätande djuret med "rött kött", där varken fettet eller köttet duger till tillverkning av pemmikan.

För övrigt: Fläsk, kyckling och fisk - duger INTE heller, varken köttet eller fettet/fiskoljan.

 

[Svante S]

Hur få tag i fettet till pemmikanen?

Svar till Norris och rubriken "Väldigt Intressant! . Norris skrev så här den 29/11-2014:
"Hur får du tag i fettet till pemmikanen?".

Svaret:
Allra först: Nu vet jag bättre att aldrig mera använda njurtalg som jag anser smakar sämre än annan talg.

Jag har varit väldigt noga med att pemmikanen ska vara "den allra bästa" där ingredienserna (det magra köttet och talgen/fettet) helst ska komma från djur som äter bara gräs och örter. Både fettet och köttet är då extra näringsrikt vilket ger något nyttigare pemmikan. Absolut inte råvaror från djur som äter spannmål.
Jag har alltid köpt från Gröna gårdar AB. http://www.gronagardar.se
Om man bor i Stockholm så finns där några utlämningsställen och även hemleverans. Så även i Göteborg och på vissa andra orter utanför området kring Göteborg/Uddevalla. Dessutom: Barsebäck, Karlskrona, Varberg, Halmstad, Borås, Ulricehamn, Dals Långed, Skövde och Lidköping.

Alldeles säkert finns bra talg att köpa även på andra ställen, men det känner jag inte till.

 

[origo]

Mycket intressant!

Jag har i min hemsida/blogg: Svante-Sundelin.blogspot.com
lagt in en hel del bra-att-ha information som kan hjälpa dig
som planerar inför att vandra hela Kungsleden.
Bloggen skildrar också vandringen dag för dag, med många bilder.

Tack vare pemmikan ( eng. pemmican ) så halverades vikten för mat.

Det här är en underbar fjällvandring som jag varmt rekommenderar.
Kungsleden är ju enastående. Inte ett enda ställe finns som kräver vad.
Riktigt bra led överallt. Naturen är storslagen, även i de södra delarna.

Jag och min hund valde att starta i Abisko.
Efter 25 dagar var vi framme i Hemavan.

Jag har också vandrat hela Kungsleden, med Pemmikan som huvudsaklig föda. Men jag har vandrat leden under en 5 årsperiod, med runt en vecka per år. År 2014 vandrade jag sista sträckan som var mellan Ammarnäs och Hemavan. Eftersom jag går på fettdrift sedan några år (sedan jag började med LCHF 2008) passar Pemmikan alldeles perfekt! Mycket låg andel kolhydrater, mycket hög andel fett och normalt med protein. Dessutom är det väldigt enkelt ute i fält, det behövs ingen matlagning alls. Pemmikanen kan man bryta i bitar och äta som den är. Men jag har med ett litet kök i alla fall, eftersom hett kaffe inte är något som jag vill vara utan. Men ett tips är att ta med extra salt och ta en tesked per dag, eftersom pemmikanen är osaltad och man dessutom ofta kan svettas en del när man vandrar så är det extra viktigt att tillföra salt. Lite för mycket salt är inte farligt för kroppen, enda konsekvensen är att man dricker mer för att kroppen gör sig av med överskottet via urinen, men för lite salt däremot är livsfarligt i längden. Kroppen kan inte tillverka eget salt.

Jag kan inte påstå att det är särskilt gott med pemmikan. Men det är fantastiskt effektivt vad gäller att hålla vikten nere på en långtur och det kan inte bli mer "keep it simple". Som någon klok en gång sade: "-Hungern är den bästa kryddan!".

 

[mountainfox]

Mycket intressant tråd! Måste prövas. Låter ju lite som samma föda som rovdjur ute i naturen själva äter... förutom att de äter den färsk

 

[Svante S]

Mycket intressant!

Till "mountainfox":

Apropå "rovdjur ute i naturen". Jag hade ju ett "rovdjur" med mig hela tiden och det var min Golden Retriever. Ingen hundmat/torrfoder tog jag med mig, för det skulle ha blivit alltför tungt i klövjeväskan: dubbla vikten. Både hunden och jag åt istället pemmikan. Snålvattnet började rinna på hunden så fort det var dags för mat. Hon älskar pemmikan. Dessutom åt jag också lite sötmandel, men det fick inte hunden.
En definition: Notera att det var inte jag som åt hundmat, utan det var hunden som åt min förstklassiga mat (hi) !