Hållare GPS

[Mezzner]

Lärk är överskattat...

 

[orjanraberg]

Jag har ingen hållare, tycker att avståndet då blir för stort för att man skall kunna se tillräckligt med detaljer på sjökortet, särskilt när displayen är täckt av intorkat saltvattenstänk. Inte går det att pilla på inställningar på GPS:en heller när den sitter en meter bort.

Jag har istället GPS:en hängade i i flytvästen i en liten rostfri karbinhake som jag fäst med ett snöre i GPS:en. Då kommer den tillräckligt nära jag vill titta och pilla på den.

 

[thureb]

Att ha GPSen

i en ficka på flytvästen är jag van vid. Men ibland är det opraktiskt att behöva släppa paddeln för att knappa på, studera displayen och/eller greppa GPSmanicken. Dessutom vill jag ha kamera, kikare och tryckt karta tillgängliga också vilket kan bli trångt.

Om GPS-hållare kommer att funka för mig mer än i lugna vatten kommer att visa sig.

Thure

 

[Arneri]

Min erfarenhet av sugproppar är hittills att dom gör sig bäst kvar i butiken, här gäller rostfritt eller aluminium och vissa plaster av kompositmaterial och bara fasta infästningar och misstanken om att sugproppar inte blivit bättre med åren stärktes när jag köpte nya bilGPS-en och dag efter dag hittade gps-en i sätet.

Det finns nog flera erfarenheter av sugproppar. Padler-fästet sitter bra och det har aldrig lossnat ofrivilligt. Har en paddelkompis som har en Silva 100 monterad på en metallställning och fixerad i kanoten ovanför främre packluckan med sugproppar. Han har använt lösningen i flera år utan problem.
Jag tror att det är bättre att fästet ger vika än att GPS fästet går sönder. Min GPS har inget fäste för säkerhetslina och därför är det viktigt att plattformsfästet inte går sönder ifall jag råkar smälla till GPSen.

Träfästet på min Commander spänner an mot däcket mha en gummikord. Smäller jag till GPSen fjädrar korden.

 

[thureb]

Just det här sugkoppsfästet

kan fungera riktigt lysande om man är noggrann med att det sätts dit ordentligt.

Kolla filmklippet där jag låtit kameran sitta i fästet under en eskimåsväng.

http://www.youtube.com/watch?v=NJI5TffqBf4

Thure

 

[skogsbaronen]

Skulle nog välja lärk istället för mahogny. Lärken är nästan omöjlig att få att ruttna så om det blir lite fuktigt i ett skruvhål är det inte hela världen. Mahogny däremot är mycket känsligt för fukt. Kul också med ett träslag som växer bra i Sverige.

Lärk växer riktigt bra i Sverige, men dess "rötpropaganda" är bara en myt vars ursprung är tämligen okänt =)

Kärnved från lärk är lika motståndskraftig som kärnved från tall, och ingen av dem anses som speciellt motståndskraftig (ganska värdelösa båda två) vid mark- eller vattenkontakt.

Den är också mycket mottaglig för rotröta, vilket även det var en av dess "fantastiska egenskaper".

Däremot har den en, procentuellt sett, stor andel kärnved.


Jag paddlar inte, men jag gillar inte sugkoppar. Rätt fastsatta (kliniskt rent yta) sitter de som berget men när de väl börjar släppa så sker det utan förvarning. Att sedan få dit dem igen i fält kan vara en plåga =)

 

[thureb]

Tyvärr var jag lite slarvig när jag kollade på träbiten jag gjorde en kil av till kompassen. Det är ek och inget annat.

Har lärk någon tradition inom båtbyggeri? Jag inbillar mig att den rikliga kvistförkomsten i lärkvirke är en nackdel.
Furu används fortfarande vid produktion av nordnorska fiskebåtar om jag är rätt underrättad.

Angående den aktuella sugkoppen har den ett par funktioner som är riktigt bra nämligen en hävstång för att få mera vakum och en knapp som lossar hävstången.

Det är knappast så svårt att göra rent för sugkoppen när man paddlar man brukar ha vatten tillgängligt.

Thure

 

[Erik Barkefors]

Lärk växer riktigt bra i Sverige, men dess "rötpropaganda" är bara en myt vars ursprung är tämligen okänt =)

Kärnved från lärk är lika motståndskraftig som kärnved från tall, och ingen av dem anses som speciellt motståndskraftig (ganska värdelösa båda två) vid mark- eller vattenkontakt.

Den är också mycket mottaglig för rotröta, vilket även det var en av dess "fantastiska egenskaper".

Däremot har den en, procentuellt sett, stor andel kärnved.


Jag paddlar inte, men jag gillar inte sugkoppar. Rätt fastsatta (kliniskt rent yta) sitter de som berget men när de väl börjar släppa så sker det utan förvarning. Att sedan få dit dem igen i fält kan vara en plåga =)

Min erfarenhet från lärk kommer dels från Folkbåtar som det byggdes ett antal i lärk. De har alla klarat sig betydligt bättre än det vanligare byggvirket furu. Jag var också med att gräva upp en lärkstubbe som stått i en trädgård i minst 25 år och den var helt frisk förutom något mossig yta på toppen. 2:0 till lärk ;-)

 

[skogsbaronen]

Min erfarenhet från lärk kommer dels från Folkbåtar som det byggdes ett antal i lärk. De har alla klarat sig betydligt bättre än det vanligare byggvirket furu. Jag var också med att gräva upp en lärkstubbe som stått i en trädgård i minst 25 år och den var helt frisk förutom något mossig yta på toppen. 2:0 till lärk ;-)

Faktum kvarstår. De vetenskapliga tester som gjort visar på inga eller mindre skillnader mot tall. Det är bara en olycklig myt som späs på av att folk sprider den utan att veta bättre. Precis som med alla andra myter.

Jag tvivlar inte ett dugg på dina erfarenheter, men det finns tusen förklaringar till dem. Hur snabbt något ruttnar beror på omgivande miljö. Fuktighet, pH, mängd närvarande rötsvampar, övrigt substrat i närheten, o.s.v. Att du gräver upp en lärkstubbe på 25 år säger ingenting såvida du inte gräver upp lika gamla tallstubbar precis bredvid.
Inte ens då säger det speciellt mycket, om du inte vet hur stora de var från början.
Inte ens om du visste ursprunglig storlek säger det speciellt mycket, då det kan ha varit en lokal hot spot men svampflora som gynnar den ena stubben.

Om båtar i lärk klarat sig bättre beror det på slarv eller skillnader i virke. Har man använt 100% kärnved i båda? Har man använt naturligt impregnerat virke? O.s.v.
Ansågs lärken som finare kanske det bara var de bästa byggarna som använde det, och var mer noggranna?



Skillnaden mellan tall- och lärk kärnved är i praktiken nästan försumbar, vilket vetenskapliga tester visar.


Bägge duger dock utmärkt ovan mark =)

EDIT: Skillnaderna är som sagt små, men det finns en svag fördel lärk. Det jag vill slå hål på här är att lärken påstås sopa mattan med teak och andra superbeständiga träslag. Så är inte fallet.

 

[Mezzner]

Mahognyns företräden är väl i första hand utseendet, i andra hand att det är formstabiilt vid varierande fukthalt, och sen är det ju ofta ett mycket homogent träslag.

Det är dock inte alls särskilt starkt. Röttåligheten vet jag inte mycket om, men misstänker att den är typ medioker.

Formstabiliteten har alltså att göra med hur virket sväller/krymper vid olika fukthalt, och där är mahogny utmärkt (liksom även t ex lönn och päron).

I fallet med GPS:sen så är det nog ganska skitsamma, men nog är det ju tjusigt med mahogny när det nu är marina sammanhang. Teak är kanske ännu bättre, eftersom det bara är att olja, och där har vi ju förstås utmärkt röttålighet.

Jag är naturligtvis formad av snickartraditioner som kom innan dagens medvetenhet om miljöomsorg och "närodlat".

Det är förstås ingen tvekan om att det i många århundraden gjorts utmärkta båtar av svensk ek och svensk furu.

 

[Arneri]

Mängden harts i virket lär ha stor betydelse för rötbeständighet. Exempel är gamla fönsterkarmar som håller betydligt bättre än moderna karmar.
Har handlat kärnfuru med hög harthalt på gamla fanérkompaniet. Helt annat virke än vanligt snickarvirke köpt på K-rauta.
Väl förseglat lär det inte ha någon praktisk betydelse vilket träslag som används för en träkil eller GPS fäste.

 

[skogsbaronen]

Mängden harts i virket lär ha stor betydelse för rötbeständighet. Exempel är gamla fönsterkarmar som håller betydligt bättre än moderna karmar.
Har handlat kärnfuru med hög harthalt på gamla fanérkompaniet. Helt annat virke än vanligt snickarvirke köpt på K-rauta.
Väl förseglat lär det inte ha någon praktisk betydelse vilket träslag som används för en träkil eller GPS fäste.

Precis riktigt.
Tallen utsöndrar extraktivämnen vid skador, vilket är ett försvar mot nedbrytare och insekter. Ni som är äldre och har pysslat med skog/virke kanske känner igen begreppet "katning", då man skär bort en remsa bark (vertikalt) från tallar. Virket i närheten av denna skada blir mättad med dessa ämnen, och det var ofta så man gjorde för att skaffa bra virke till fönsterdetaljer och andra utsatta detaljer.
P.g.a. denna egenskap är det inte ovanligt att hitta helt rötfria tallar i 600-700årsåldern, och det är många gånger, för att inte säga alla gånger, denna egenskap som gör tallen långlivad (trots sin normalt sett mediokra resistans mot nedbrytning). Det är ofta den fulaste tallen som är äldst i en gammal tallskog.


Nu blev det mycket off-topic här, vilket inte var meningen från början =)

Till en GPS-hållare ovan vattenytan spelar valet av träslag mindre roll. Även om den utsätts för väta så är det en ganska skyddad plats, och saltvatten gillas inte av svamp. Även det sämsta träslag som oljas in lätt bör överleva tillräckligt länge.
Välj något snyggt träslag =)