Häradskartan

Häradskartan är en mycket intresant karta för de som är historiskt intreserade. Priset för DVD:n med de ca 1600 kartorna från slutet av 1800-talet är mycket tilltalande 995:-. Klart godkännt jämfört med Lantmäteriets övriga sortiment. (Kan det ha att göra med att upphovsrätten har upphört för detta material?)

Har upptäckt att det är mycket lätt att kopiera kartorna till .djvu filer som sedan lätt görs om till .TIF med exempelvis ACDSee.

För att kunna jämföra dåtid med nutid är det intressant att kunna studera dagens ekonomiska karta tillsammans med häradskartan som är i samma skala 1:20.000. Man kan t o m lägga de olika kartorna i lager i Photoshop och sedan glida mellan århundradena med hjälp av transparansen i Photoshop. Fantastiskt att kunna studera utvecklingen av landskapet!

En annan variant är att lägga in häradskartan på en laptop eller ännu bättre på en PDA med GPS-anslutning och sedan snabbt kunna växla mellan dagens karta och 1800.talets. Nya hus som tillkommit gamla gårdar som försvunnit o s v.......!

Ett problem är dock kalibreringen av häradskartan. Jag har tidigare skannat ett antal häradskaror från Västergötland, men kalibreringen med hjälp av gröna kartan och olika terrängföremål har inte alltid blivit 100%. Dock tillräckligt bra för att det hela skall fungera hyfsat bra.

Så till min fråga. Finns det kalibreringsinformation att tillgå till häradskartan eller finns det någon som har kalibrerat hela eller delar av häradskartan och kan dela med sig av kalibreringen? Jag kan själv bidra med kalibreinng för delar av centrala och västra Västergötland.
 
menar du med "kalibrering" att geo-referensera? I så fall skulle jag använda vägkorsningar. För mig har det fungerat bäst, då jag lekt med olika gamla kartor.

//RL
 
rile; sa:
menar du med "kalibrering" att geo-referensera? I så fall skulle jag använda vägkorsningar. För mig har det fungerat bäst, då jag lekt med olika gamla kartor.

//RL

Gamla vägar ligger inte alltid där nyare ligger medan en bergstopp eller en gränslinjebrytning nästan alltid stämmer med äldre förhållanden. Det gäller att inte välja föremål som kan ha ändrats sig som t ex vattendrag och vattenytor, vägar, bebyggelse eller liknande.

Kartdatum och kartprojektion är också problematiskt när man inte vet hur kartorna är uppmätta. Det framgår sällan av de äldre kartorna. Även missvisning (beror på årtal och geografisk plats) kan säkert stöka till det fast jag inte riktigt vet hur det inverkar...!

Har man tur och hittar triangelpunkter eller andra höjdpunkter brukar de vara ganska säkra. det är frapperande hur bra man kunde mäta sådana redan för flera hundra år sedan. Sällan mer än någon meter fel jämför med dagens satellitbestämda lägespunkter med centimeternoggrannhet,
 
Finns det någon latitud- och longitud-information på dessa kartor från Västergötland? På DVD-skivan finns ju bara själva kartbilden med och här ser man ju bara ett otydligt rutnät av för mig okänd funktion. I senare kartblad från andra landsändar har jag däremot sett gradmarkeringar i ramen.
 
Skalangivelse, skalstock och ett svagt antytt rutnät med en tydlig mittmarkering är den enda kartografiska inormationen som finns förutom en teckenförklaring. Angränsande kartblad är också angivna med nummer och namn.

Dessutom finns en del tryckinformation, utgivningsår för den ursprungliga kartserien och tryckår för nytrycket samt utgivare av den nytryckta kartan.
 
[/QUOTE]

Det gäller att inte välja föremål som kan ha ändrats sig som t ex vattendrag och vattenytor, vägar, bebyggelse eller liknande.

[/QUOTE]
Hej
vattendrag skulle jag passa mig att använda som referensobjekt över tiden. Dels förändras deras lägen genom naturliga processer, dels har många vattendrag (de flesta?) under århundradena starkt påverkats genom utgrävningar, dikning, kanalisering, omlöp mm mm.

Mvh
Jonas
 
För Häradskartan användes två olika projektioner. För Hallands, Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län användes Gauss-Krügers projektion. Jag har inte lyckats hitta några projektionsparametrar. Vid den tid då karteringen gjordes bör man ha använt Bessels ellipsoid och data från första rikstrianguleringen, men detta är bara en gissning från min sida. Bladen är gradblad, d.v.s. de avgränsas av linjer med konstant latitud och longitud. De betyder att de blir bredare ju längre söderut man kommer, vilket man kan se om man sparar en fil som .bmp och kontrollerar storleken på bilden. Storleken är 5' på höjden och 10' på bredden. Nollmeridianen går genom Stockholms gamla observatorium.

Övriga län är karterade i Spens projektion med Svanbergs ellipsoid, alltså densamma som Generalstabskartan (Södra verket). Bladindelningen är sådan att 5x5 blad av Häradskartan täcker ett blad av Generalstabskartan. Vilket detta är samt positionen för Häradskartans blad inom det större bladet kan man räkna ut av filnamnet. Projektionsparametrar för Generalstabskartan finns på Lantmäteriets webplats. Det är alltså möjligt att beräkna latitud och longitud för en punkt om man vill, men tyvärr blir det ju inte latitud och longitud i något av de datum vi nu använder, t.ex. RT90 eller SWEREF99. Det finns inte heller någon transformation till något av dessa datum.

Jag har lekt lite med tanken att försöka skapa en sådan genom att använda identifierbara punkter, t.ex. triangelpunkter, men det har inte kommit längre än tankar ännu. Det är väl också lite tveksamt om det är möjligt. Noggranheten i de gamla kartorna är nog god över ett mindre område, men över större områden tror jag att det finns ganska stora fel. Försöker man då skapa en transformation för hela Södra verket så kan den inte bli bra överallt. Kanske måste man göra flera transformationer för mindre områden.
 
Gamla vägar ligger inte alltid där nyare ligger medan en bergstopp eller en gränslinjebrytning nästan alltid stämmer med äldre förhållanden.
Det är riktigt. Men på landsbygden är det påfallande ofta man kan hitta gamla (>150 år) vägkorsningar.
Vägkorsningarna har också den sympatiska egenskapen, att de oftast syns mycket väl på ortofoton. Detta är ett nog så viktigt argument.

Jag har under mitt letande hittat ett program för geo-referensering som verkar lovande:
http://www.digitalgrove.net/Help/georeference.htm

/RL
 
haraldn; sa:
Övriga län är karterade i Spens projektion med Svanbergs ellipsoid, alltså densamma som Generalstabskartan (Södra verket).

Jag är tyvärr inte särskilt bevandrad i kartprojektioner och ellipsoider. Vet du vilka av de kartdatum och kartprojektioner som finns i t ex OziExplorer som bäst motsvarar ovanstående?
 
rile; sa:
Det är riktigt. Men på landsbygden är det påfallande ofta man kan hitta gamla (>150 år) vägkorsningar.
Vägkorsningarna har också den sympatiska egenskapen, att de oftast syns mycket väl på ortofoton. Detta är ett nog så viktigt argument.

Håller helt med om att det påfallande ofta stämmer bra med gamla vägar. En och annan kurva kan ha rätats ut, men i huvudsak stämmer det mycket bra med dagens glesbyggdsvägnät.

Jag använer ofta spåret från min GPS som jag kört eller gått med på vägarna för att stämma av kalibreringen av de gamla kartorna. Genom att trixa lite med kalibreringspunkterna så att vägspåren stämmer något så när är faktiskt det bästa sättet att få kartan så exakt som möjligt.
 
Ställde även min fråga om kalibrering till Historiska kartor på Lantmäteriet och fick följande svar:

"Man kan inte få till en 100%-ig passning. Ursprungsmaterialet i konceptform bygger på rekognosering och är områdesindelat som små lappar (mosaik). Dessa har sedan satts ihop, tänjts och blötts. Därefter har materialet plagierats och sedan tryckts. Och nu skannats och omformats. Det här är många felkällor till dålig passning.
Ta gärna kontakt med Riksantikvarieämbete, RAÄ, som gör liknande arbeten!"

Med tanke på svaret kanske inte det spelar så stor roll vilken kartdatum och kartprojektion som har använts. Man får helt enkelt göra kalibreringen så att kartan stämmer så gott det går.
 
Kyrkor


Det gäller att inte välja föremål som kan ha ändrats sig som t ex vattendrag och vattenytor, vägar, bebyggelse eller liknande.

[/QUOTE]
Hej
vattendrag skulle jag passa mig att använda som referensobjekt över tiden. Dels förändras deras lägen genom naturliga processer, dels har många vattendrag (de flesta?) under århundradena starkt påverkats genom utgrävningar, dikning, kanalisering, omlöp mm mm.

Mvh
Jonas [/QUOTE]
Lämpligt är att välja kyrkor, de har ofta stått där i 500 år och många av dem kommer stå kvar ytterligare hundratals år. Visst händer det att det rivs kyrkor och byggs upp på nästan samma plats, men det är mycket ovanligt.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg