Från den du frågar får du svar
Oavsett det vetenskapliga underlaget för hur fiskskrämmande skridskoljuden är, så är det intressant att se den diskussion som uppstår när detta inlägg alltså bytt plats från ett pimplarforum till ett skridskoforum. Många isfiskare tycker det är rimligt att ljudet skrämmer, många skridskoåkare tycker det verkar orimligt. Vad jag menar är att all denna snusförnuft är så uppenbart färgad av åsiktshållarens aktivitet (oavsett vilken), och följaktligen fullständigt värdelös.
Nä, låt oss slippa fler fåniga antaganden om vad som skrämmer fisk eller inte.
Som skridskoåkare vill jag naturligtvis inte att någon sandar på isen (hört talas om ett fordon we in sweden call a "kick"?), och jag passar gärna på att informera mig om isens tjocklek etc hos pimplare, utan att åka fram i grupp eller i hög fart.
Som isfiskare njuter jag gärna av tystnaden, hatar skoteråkare och ogillar djupt grupper av skrinnare som inte kan låta bli att sticka näsorna i mitt hål. Sitter jag i ett sund eller vid en brygga får jag räkna med påhälsning av allt möjligt löst folk, inget att göra åt.
Troligen skulle jag-pimplaren och jag-skridskoåkaren kunna umgås ganska bra på isen, eftersom vi förstår varandras aktivitet och kan visa respekt därefter, istället för att vara prisgivna åt ett gissande om ljudvågor.
Att någon skrinnare skulle få för sig att pika i ett pimpelhål där någon sitter kan knappast höra till vanligheterna, och låter som ett %¤#>* oskick. Att påstå att isfiskare inte skulle önska tystnad utomhus för att en del (av dem) använder skoter verkar inte heller vidare konstruktivt.
Det bästa vore kanske om alla inbitna isfiskare och långfärdsskridskoåkare kunde prova på/prata med någon från motsatt aktivitet, för att göra världen lite ljusare och luften lättare att andas...
/A.
Oavsett det vetenskapliga underlaget för hur fiskskrämmande skridskoljuden är, så är det intressant att se den diskussion som uppstår när detta inlägg alltså bytt plats från ett pimplarforum till ett skridskoforum. Många isfiskare tycker det är rimligt att ljudet skrämmer, många skridskoåkare tycker det verkar orimligt. Vad jag menar är att all denna snusförnuft är så uppenbart färgad av åsiktshållarens aktivitet (oavsett vilken), och följaktligen fullständigt värdelös.
Nä, låt oss slippa fler fåniga antaganden om vad som skrämmer fisk eller inte.
Som skridskoåkare vill jag naturligtvis inte att någon sandar på isen (hört talas om ett fordon we in sweden call a "kick"?), och jag passar gärna på att informera mig om isens tjocklek etc hos pimplare, utan att åka fram i grupp eller i hög fart.
Som isfiskare njuter jag gärna av tystnaden, hatar skoteråkare och ogillar djupt grupper av skrinnare som inte kan låta bli att sticka näsorna i mitt hål. Sitter jag i ett sund eller vid en brygga får jag räkna med påhälsning av allt möjligt löst folk, inget att göra åt.
Troligen skulle jag-pimplaren och jag-skridskoåkaren kunna umgås ganska bra på isen, eftersom vi förstår varandras aktivitet och kan visa respekt därefter, istället för att vara prisgivna åt ett gissande om ljudvågor.
Att någon skrinnare skulle få för sig att pika i ett pimpelhål där någon sitter kan knappast höra till vanligheterna, och låter som ett %¤#>* oskick. Att påstå att isfiskare inte skulle önska tystnad utomhus för att en del (av dem) använder skoter verkar inte heller vidare konstruktivt.
Det bästa vore kanske om alla inbitna isfiskare och långfärdsskridskoåkare kunde prova på/prata med någon från motsatt aktivitet, för att göra världen lite ljusare och luften lättare att andas...
/A.
