Golite - fortsättning i Sverige?

Hâller inte med om dina sista tvâ punkter. Mina âsikter och erfarenheter är följande:

1: Slitage vardagsbruk vs. friluftsbruk: "Tyngre grejer bättre till vardagsbruk pga högre förslitning"
Min erfarenhet är precis den motsatta: jag sliter mycket mer pâ min utrustning i naturen/bergen än till vardags, trots att anvándarfrekvensen är betydligt högre vad gäller vardagsbruk.

Dock är min frilufts-habitat kanske lite mer agrresiv mot utrustningen án vad din är. Därför har jag tom vissa láttare/ömtâligare prylar enbart till vardagsbruk, och ej till aktivt bruk, trotas att de frân början köptes för detta ändamâl.

Som konkreta exempel kan jag nämna min ultralätta regnjacka frân Patagonia (Specter) som jag ofta anvánder till vardags (i ryggan om det skulle börja regna), men helst inte tar med mig i fält, eftersom den är undermâlig som regnjacka under lángre tid (läcker efter ca 1/2 timme), samt verkar väldigt ömtâlig i allmänhet. VIdare har jag en uppsättning váldigt látta och bekváma byxor frân ExOfficio som jag anvánder i princip varje dag under vâr/sommar/höst, men som inte skulle palla en dag ute bland vassa stenar och taggiga buskar. De slits i allmänhet ut i baken efter nâgra âr av allt sittande (kontor, tàg, cykel).

2: "Förstärkningar pà byxor enbart för att se cool ut" (lurad av marknadsföring)
Den lilla viktökning som en byxförstärkning innebär pà knän och bak tar jag gärna; inte för att likna en bergsguide utan för att jag kanske rör mi i samma terräng som honom. Och här pratarr jag inte 5 vs 10 âr; en byxa kan látt fà en reva i baken efter en dags anvándning, vilket lätt kan undvikas med extra förstärkning.
 
Senast ändrad:
Har Golite-prylar blivit tyngre och robustare?

Beror lite på hur man ser på saken. De började ju med basic-items, lätta sådana, någon gång 1999 kom de väl upp på webben. Enligt Ray Jardine's instruktioner/ritningar. Typ tarp, slimmad rygga, quilt., paraply.. Ryggan var nog lätt men quilten i syntet gissar jag om Jardine bestämde.

Forward to 2010: Köp en Golite Peak rygga, en Golite Poncho Tarp och en Golite 3-Season Ultralight Quilt så har du fortfarande ett kit som kan kallas för ultralätt och ganska fragilt. Ca 1660 gram. 200 för en skum-matta och du har bära-skydd-sova för circus 1860 gram. Inte blyvikt och bombsäkert direkt. Med mat och kläder fixar du en långhelg / Längre vandring med re-supplies för barmarks-säsong under 5 kilo utan problem. = UL

Sen har de ju breddat sitt utbud en hel del, och lagt till bekvämare och rejälare saker dessutom. Vilket förstås passar fler och säljer mer. Inget fel i det. Svårt att tjäna vettiga pengar som ett nischad garage-företag.
 
Hâller inte med om dina sista tvâ punkter. Mina âsikter och erfarenheter är följande:

1: Slitage vardagsbruk vs. friluftsbruk: "Tyngre grejer bättre till vardagsbruk pga högre förslitning"
Min erfarenhet är precis den motsatta: jag sliter mycket mer pâ min utrustning i naturen/bergen än till vardags, trots att anvándarfrekvensen är betydligt högre vad gäller vardagsbruk.

Dock är min frilufts-habitat kanske lite mer agrresiv mot utrustningen án vad din är. Därför har jag tom vissa láttare/ömtâligare prylar enbart till vardagsbruk, och ej till aktivt bruk, trotas att de frân början köptes för detta ändamâl.

Som konkreta exempel kan jag nämna min ultralätta regnjacka frân Patagonia (Specter) som jag ofta anvánder till vardags (i ryggan om det skulle börja regna), men helst inte tar med mig i fält, eftersom den är undermâlig som regnjacka under lángre tid (läcker efter ca 1/2 timme), samt verkar väldigt ömtâlig i allmänhet. VIdare har jag en uppsättning váldigt látta och bekváma byxor frân ExOfficio som jag anvánder i princip varje dag under vâr/sommar/höst, men som inte skulle palla en dag ute bland vassa stenar och taggiga buskar. De slits i allmänhet ut i baken efter nâgra âr av allt sittande (kontor, tàg, cykel).

2: "Förstärkningar pà byxor enbart för att se cool ut" (lurad av marknadsföring)
Den lilla viktökning som en byxförstärkning innebär pà knän och bak tar jag gärna; inte för att likna en bergsguide utan för att jag kanske rör mi i samma terräng som honom. Och här pratarr jag inte 5 vs 10 âr; en byxa kan látt fà en reva i baken efter en dags anvándning, vilket lätt kan undvikas med extra förstärkning.

Var och en väljer naturligtvis utifrån sitt sammanhang och sina erfarenheter. Jag tror säkert att dina hemmaberg på Mallis är aggressivare mot kläder än de svenska fjäll som jag skriver och pratar om. Att det finns bra och dåliga byxor oavsett tjocklek på material är så klart också en truism. Dina Ex Officio-brallor verkar allmänt dåliga om de slits så hårt av civiliserat leverne.
Själv har jag ett par tunna hemsydda Pertex-brallor som hängt med på mycket sedan jag sydde dem 2005, både i Sverige och USA. De väger 160 gram och det finns fortfarande inga revor och knappt antydningar till slitage. Så tunt eller tjockt säger inte hela sanningen, det finns tunna och starka material.
Sedan tror jag att dubbla tyger på byxor ändå mest är en designfråga. Sådana byxor är som regel gjorda av väldigt bra material redan i ett lager och detta lager är tjockare än mina hemsydda byxor. Dubbelt känns overkill. Och om man då river hål på dem tycker jag inte detta är någon katastrof. Jag lagar med tandtråd och silvertejp i fält och kan sedan sätta på en lapp hemma. Jag menar, om ett lager av två går sönder så måste man ju lappa det söndriga ändå. Det känns alltså lite som att gå i regnkläder när det inte regnar, bara för att den kan börja regna.

Sedan vet jag ju att du var tidigt ute och köpte Spectre. Den uppfyller ju tydligen inte huvudfunktionen för ett regnplagg, som är att hålla regnet ute. Därmed är den ute ur räkningen för min del. Det jag vill ha, och rekommenderar andra att skaffa, är det lättaste regnplagg som håller regnet ute. Min Haglöfs Oz är ett bra exempel och väger väl ungefär som Spectre, strax under 200 gram.

Jörgen
 
Jag är ju själv rätt skeptisk till UL-prylar, delvis beroende på erfarenhet eller extrapolation ur erfarenhet. För några år sen köpte jag en Vapor Trail-ryggsäck och provade hemma med nästintill full packning (dvs. totalt 15 kg). Jag fick genast spänningar i axlar och nacke. Säcken hade, var min bedömning, fullgott bälte men en parodisk ryggplatta, så att den vek sig bakåt och lade tryck på axlarna. När jag sedan såg GoLite-säckar med bälte värdigt en morgonrock
och tji ryggplatta (som jag minns det) lockades jag givetvis inte att prova. Numera har jag en ryggsäck som väger kanske 1 hg mer än Vapor Trail, är rymligare, lättare att hantera och sitter bättre.

Den enda detalj i övrigt där jag reflekterat över alternativ, är tältet (mtt nuvarande är ett Akto, 1.7 kg eller så). De flesta alternativ jag granskat lockar inte - jag vill ha varmt, sova med ett minimum av kläder,
helst naken, och laga mat i absiden - som alltså måste finnas. Köper jag nytt blir det troligast ett Laser, som är påtagligt lättare men också väl beprövat på ex.vis the TGO Challenge (jag har pratat med flera deltagare).

Så då är jag väl inne på vad Martin Fjäderlätt talat om, produkter som liknar de "traditionella" (fullständigt bärsystem, två dukar) men genom fiffiga konstruktioner och material kunnat göras påtagligt lätta. Samtidigt kan jag föreställa mig att GoLIte och liknande företag fått en del återkoppling i form av ex.vis returer och reklamationer (nån som vet nåt därvidlag?). En del som funderar över lätta alternativ och läser vad Andrew Skurka säger om kravet på färdigheter i samband med UL kan ju också avskräckas från att prova. Den som i likhet med mig aldrig vandrat mer än 43 dagar under en enda sommar (det var 2009, det)
kanske inte är så angelägen att utveckla dessa färdigheter. Jag själv är ju dessutom rätt gammal.

Jag är nog rätt glad idag att jag kan klara 8 dagar kontinentalt (eller 10 i fjällen) med lite drygt 15 kg på ryggen.


Sidospår om brallor: När det är för kallt att gå barbent, dvs. vissa morgnar, använder jag en vindoverall med meshfoder,
vägandes 570 gram (alltså hela, jacka+brallor)
vilket är mindre än sådanan där fältmässiga brallor med förstärkningar i knäna och rumpan och "praktiska fickor" (till såna ska man väl ha en rejäl jacka också, antar jag, med förstärkta armbågar?)
Och det är varmt. Jag har ibland bytt ut brallorna mot ett par överdragsbrallor av märket Newline, vilket minskar vikten med drygt 1 hg.
 
Var och en väljer naturligtvis utifrån sitt sammanhang och sina erfarenheter.

Der var väl just det jag ville framhâlla ;-)

OK gubbar, jag ger mig: extraförstärkningar pà byxorna kan sákert vara overkill i mânga situationer, men jag har minsann repat sönder mer án ett par lättare/tunnare brax utan förstärkningar pà ganska kort tid eftersom jag rör mig i terráng där sânt lätt kan hánda, och detta gáller nog merparten av de som är mycket ute i berg och dalar i denna del av várlden.

Det jag mest reagerade mot var att Jörgen pàdyvlade folk med förstärkningar en âsikt/egenskap de kanske inte alls har, nämligen den att vilja se ut som profesionella bergsguider eller jágare. Utan just den typen av komentarer är det alltid lättare att ta ât sig budskapet som man vill föra fram.

 tredje sidan: de flesta byxor med annan färg pà knán och bak har just enbart detta, nämligen olika fárg pà tyget pà dessa delar, alltsà inget extratyg.

En punkt där jag inte ger mig är dock den att det skulle vara mer befogat att ha tyngre grejer till vardags án i fält, och att tyngre/hâllbarare grejer därför bör klassificeras som "trottoar-trekking"-prylar. Den twisten tycker jag kánns rätt konstruerad.

Slutligen bör jag i ärlighetens namn försvara min ExOffico-brallor, som är gjorda i ett sà fantastiskt skönt och látt material och har en sà perfekt skärning att jag i princip aldrig använder nât annat. Att de slutligen slits ut för man nog se som nâgot normalt, men de hàller trots allt ganska länge. Byxorna pà bilden köptes 2002, och är fortfarande med i matchen.

n1015073843_13756_1690.jpg

ExOffico: Ultralätta, ultrasköna, men skulle nog inte palla mânga turer i bergen.


n1015073843_15565_4872.jpg

Byxor mer designade för bergsaktiviteter. Lätta och hyffsad hàllbarhet, men med en hel del revor i fr. baken.

n1015073843_18829_5409.jpg

Byxor 100% för bergsaktiviteter: hâllbart tyg i sig plus förstärkningar. I det närmaste oförstörbara.
 
.....
Enda orsaken till att bära t ex kevlarförstärkta byxor som är lappade redan innan det gått hål på dem är IMHO att man vill se ut som ett av ovanstående proffs. Och sådant säljer ju som alla marknadsförare vet mycket bättre än rationella bedömningar.
Jörgen
I synnerhet ultralätta plagg skulle må bra av förstärkningar på utsatta ställen som gör dem pyttelite mindre ultralätta, mer så än mer vanliga friluftsplagg som redan håller bättre. Och då får du det bästa av två världar, enligt dina associationer; du kan se ut som både en häftig rugged mountainman med kevlar och en häftig extrem lättpackare. Silnylon och förstärkningar med kevlar, kan det bli bättre?;-)

Raskesven
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg