Glädjande namn!?

[lleberg]

När man åker E12 in i norge vid mo i rana så passerar man Plurdalen!
Det sista hippiestället på jorden?

 

[majjen]

Tjearmehketjoelendurrie???

Är det sant? Finns det här stället i verkligheten? Var? Det ser ut som ett "måste-ställe".
HåkanF

 

[LRC]

Är det sant? Finns det här stället i verkligheten? Var? Det ser ut som ett "måste-ställe".
HåkanF

Visst gör det det! Det är ett grunt dalföre i Anarisfjällen nordöst om Dörrsjön. Ån Blankan rinner upp där. Torde vara ett lämpligt dagstursmål från Anarisstugan.

 

[Wolf25]

På tal om Norge så brukar många engelskspråkiga stanna vid skylten till Hell för fotografering.
Men det var ju inte glädjande.

Själv "samlar" jag på gatunamn.
Favoriten är nog Gyllene medelvägen som finns i Boliden.

/Ulf

 

[KebneKajsa]

Själv "samlar" jag på gatunamn.
Favoriten är nog Gyllene medelvägen som finns i Boliden.

Ja i Boliden är de bra på gatunamn! Jag firade nyår på Marina Gränsen flera gånger på 80-talet.
Fast det var långt till havet...

 

[bananmannen]

Rör vi oss bort från fjällen finns det ett praktexempel på "häpnadsväckande namn" här i Republiken Jamtland: Kusbölehelvetet! I andra änden av skalan finns platser som Övre Sännsjölandet, eller varför inte Frankrike.

Afrika ligger i Skåne.

 

[millimeter]

Shlupkieh, Sjnjuhtie och Dojtorpet kring Tänndalen är roliga

 

[Hedman]

Malgomaj

Den djupa sjön Malgomaj utanför Vilhelmina. Som tydligen kommer från samiskans mälkomaje som i sin tur betyder "den rentrampade sträcka som man har att ro eller att gå utefter", dvs egenligen inte själva sjön. Men någon missförstod och sjön fick sitt annorlunda och spännande namn.

 

[Åke L]

På tal om Norge så brukar många engelskspråkiga stanna vid skylten till Hell för fotografering.
Men det var ju inte glädjande.

/Ulf

Blir roligare om man ser skylten på stationshuset:
http://upload.wikimedia.org/wikiped...ll_norway_sign.jpg/200px-Hell_norway_sign.jpg

 

[tassemark]

Det är säkert gångbart (jågåsjgaskajågåsj med nuvarande ortografi). Kartorna har inte alltid med alla namn som är eller har varit i bruk och det kan även finnas skillnader mellan olika utgåvor av samma karta. Dock kan det ju diskuteras huruvida man bör begagna sig av ett namn som inte går att återfinna på den mest spridda kartversionen utan att specificera sig vidare.



Min poäng var att visa på ett vanligt fenomen inom samisk namngivningssed, nämligen s.k. namnattraktion. Ett typexempel är en grupp namn i sydöstra Sarek som alla börjar med "Gådok-": ett antal fjälltoppar (tjåhkkå, gájsse), ett mindre berg (várásj), en fjällsluttning (buollda), en dalgång (vágge) och två bäckar (jåhkå, jågåsj). Förledet är en avledning av gådo som syftar på "fiskens lektid" och kan i sig tydas som "fisk som leker". Detta passar synnerligen dåligt som namn på ett fjäll och anledningen är att det ursprungligen givits åt vattendraget (Gådokjåhkå) och sedan har detta "smittat av sig" på närliggande terrängformer. Denna mekanism är som sagt vanligt förekommande, även om den i de flesta fall utgår ifrån namnet på ett fjäll.

Eftersom Jågåsjgaskatjåhkkå ("fjälltopp mellan små bäckar") är just en fjälltopp mellan två "små" bäckar (jågåsj är diminutiv av jåhkå) är det troligt att det är denna som är ursprunget i namngruppen i fråga. Förleden har sedan förts över till glaciären nedanför samt om man får tro Abrahamsson till denna glaciärs (östra) avlopp. Att namnet på jökeln ändå kan tyckas passande i sig är nog en tillfällighet. Jökelbäcken måste definitivt ha ärvt sitt namn och det mest logiska som jag ser det är att både denna och jökeln i sig är underordnade toppen i detta sammanhang.



Dubblettformer finns det gott om. Som närliggande exempel kan nämnas Tsähkkok (väster om Luohttoláhko respektive nordväst om Vájmok) och Jiegńavágge som återfinns på både västra och östra sidan om sagda Luohttoláhko.

Skájdejågåsj som namn på en fjälltopp är dock ett enkelt skrivfel och har rättats till i den senaste kartrevisionen -- korrekt form är det förväntade Skájdetjåhkkå (skájdde "näs; landtunga mellan två vattendrag").



Vad säger du då om Sjábttjakjávrre eller Tjearmehketjoelendurrie?

Jag tycker det är väldigt intressant med dina förklaringar av samiska namnformer, hoppas du inte tror något annat om mig. Annars är det bara:

1. Skájdejågåsj heter två olika saker i "Detta är Sarek", i listan på toppar Skaitetjåkkå, i listan på HÖGSTA toppar Skaitejåkkå, antingen gör han en omedveten rättning eller en omedveten felskrivning den gode Tore, i en utmärkt bok för övrigt. Felet kvarstod i min senast inköpta karta, reviderad dec 2003.

2. Varför heter inte Kukkesvakkjåkkå, Kukkesjåkkå ( eller med nuvarande ortografi motsvarande)? Får för mig att det är ovanligt att jåkkar döps efter dalen den rinner i?

3. De sista namnen var ju lite lustiga, men Sjabtjakjaure är inte alltför otympligt

4. I Dunsjö-Lunndörrsfjällen finns två tjahksendurren och två rensnävor, inom ett väldigt litet område, där kan man tala om förvirring.

 

[LRC]

1. Skájdejågåsj heter två olika saker i "Detta är Sarek", i listan på toppar Skaitetjåkkå, i listan på HÖGSTA toppar Skaitejåkkå, antingen gör han en omedveten rättning eller en omedveten felskrivning den gode Tore, i en utmärkt bok för övrigt. Felet kvarstod i min senast inköpta karta, reviderad dec 2003.

Det finns en nyare revision från december 2006 vari namnet har korrigerats. Letar man sig fram till stället ifråga med Lantmäteriets onlinetjänst KartSök och ortnamn och väljer översiktskartan kan man dock se felet "i drift" fortfarande.

2. Varför heter inte Kukkesvakkjåkkå, Kukkesjåkkå ( eller med nuvarande ortografi motsvarande)? Får för mig att det är ovanligt att jåkkar döps efter dalen den rinner i?

Jo, det är nog en riktig uppfattning. Det hela hänger väl på exakt vad det var som de ursprungliga namngivarna ansåg viktigast, varifrån ett namnknippe sedan sprungit. I detta fall var det troligtvis så att gamla tiders samer fäste stor vikt vid dalen i sig, eftersom den en gång var en viktig flyttled -- och fortfarande är det, inom Sirges sameby. Därmed kan det ha tyckts motiverat att namnge det rätt formidabla vattendraget efter dalen som sådan snarare än att begagna det ensamma förledet guhkes, vilket är attributivform av guhkke "lång".

Ett annat liknande exempel är Låptåvákkjávrre i vilkens mitt Sareks sydvästgräns går. Här har den stora sjön som dominerar Låptåvágge fått sitt namn direkt av dalen istället för att bildas från låpptå som betyder "hylla, avsats".

En ytterligare parentes är namnparet Njahke och Njagebuollda vid Guohpervágges västra mynning, där fjällets namn uppträder i genitiv i det separata namnet på dess västsluttning. Detta kan jämföras med relationen mellan just Guohper och Guohpervágge, där guohper inte böjs mellan positionerna. Detta ord betyder för övrigt "renklöv" och om man tittar på den formation som bildas av fjället Guohper, Guohpervákkásj (dim. av vágge) och den västra utlöparen från Ruohtesmassivet på en karta är det inte svårt att förstå varför detta namn valts.

Sammanfattningsvis kan alltså namnattraktionen ta sig lite olika uttryck.

4. I Dunsjö-Lunndörrsfjällen finns två tjahksendurren och två rensnävor, inom ett väldigt litet område, där kan man tala om förvirring.

Haha, snyggt fångat!

 

[n_zackrisson]

Ursäkta om jag avviker från fjällen..

Gillar ortsnamn, när jag bodde i Holland tyckte jag det var kul att titt som tätt
läsa vägskyltar med namn som:

Oss, Breda, Haren, Morra, Kille, Holk, Putten, Ruinen eller det underbara Urk !

Men favoriten av alla ortnamn i Holland är och förblir Sexbierum !


Niklas