Glädjande namn!?

Men HUR säger man det namnet, då??? Som en blandning av en snyftning och en snörvling? Det ser ut ungefär som något som min småskolefröken kallade "trollord" dvs, det fattades vokaler... Jag tittar alltid bara på det namnet utan att ens försöka säja det tyst i huvudet.

Hälsn. BM


Har aldrig hört någon som "vet" uttala det man jag har läst att det betyder "plats/område där någon förolyckats". Mellan raderna kunde man uttyda att det dessutom hade varit ett korkat sätt att dö på... Jag gillar sådana här beskrivande namn, har ofta funderat över vad som var så dumt som den omtalade personen gjorde. (Har vadat jokken och den kan vara ganska så strid ibland. Kanske tog personen helt enkelt fel beslut - att vada trots inrådan från mer kunniga i närheten...)

Skierfe är annars min favorit. Man kan läsa in mycket mysik i det ordet (speciellt när man vet hur det ser ut där).
 
Kan tyvärr inte fonetisk skrift men dock lite samiska.
Sjnjuvtnutisjavras torde uttalas ungefär schnjoftnottisjavrasch. Ska kolla med farsgubben vad det betyder.
 
Ruopsok

är ett namn så fint att jag vill behålla det. Liksom runt och mjukt men ändå tufft inbillar jag mig. Jag har inte varit där men jag tror det ligger i Padjelanta.

Jag är också ganska fascinerad av namnet Tjäktjatjåkka. Det är svårt att säga innan man lär sig och det låter väldigt hårt. Men jag tycker inte det är så vackert.

Jag stör mig också när folk säger Singis (istället för Singi). Men det kanske är rätt?

Och för att återgå till ämnet "namn man blir glad av" så blir jag glad när jag hör Fierrovagge. Det tycker jag är fint.
 
Jag förmodar att ni menar Tjelmehtsjallantjahke. Det är en höjd som med lite god vilja kan kallas Östra Bunnerstötens nordligaste utlöpare.


Över till filologi:

Vad gäller Ruopsok finns detta namn på ett flertal platser längs fjällkedjan, ofta som förled men även som namn i sig. Ordet kan översättas "späd renkalv"; det syftar på en upp till ett par veckor gammal kalv då dess päls har en rödbrun färg. Så "runt och mjukt" är nog en rätt bra beskrivning (och att renar är tuffa vet väl alla) :)

Sjnjuvtjudis- har inget med förolyckande att göra, utan det är som sagt en avledning av sjnjuktja "svan". Ett ord som däremot betyder just "ställe där någon förolyckats" är Gálmme, vilket är namnet på en fjälltopp i den västra delen av massiven mellan Álggavágge och Sarvesvágge i Sarek. Det sägs finnas en gammal gravplats där. Noteras kan även att detta ord är ett lån från finskans "kalma", med innebörden "liklukt; ande som råder över en gravplats; död, döden".

Ogillar man "Kukkesvakkjåkkå" kan man kanske söka tröst i den bakomliggande samiska namnformen Guhkesvákkjåhkå, vilken kort och gott betyder "den långa dalens å". Mellanledet är en sandhiförenkling av det välkända vágge och inte en böjning som sådan.

Jågåsjgaskajiegńa betyder ungefär "jökeln mellan de små bäckarna", men detta är aningen missvisande eftersom namnet säkerligen har sitt ursprung i den närliggande toppen Jågåsjgaskatjåhkkå -- "fjälltoppen mellan de små bäckarna", vilket passar mycket bättre topografiskt sett. Såsom ofta är fallet har förledet/n sedan "vandrat" vidare till omgivningarna. Var och en som har passerat området och betraktat Oalgásjmassivets jökelbäckar vet också att begreppet "liten bäck" är högst relativt...
 
Jag förmodar att ni menar Tjelmehtsjallantjahke. Det är en höjd som med lite god vilja kan kallas Östra Bunnerstötens nordligaste utlöpare.


Över till filologi:

Vad gäller Ruopsok finns detta namn på ett flertal platser längs fjällkedjan, ofta som förled men även som namn i sig. Ordet kan översättas "späd renkalv"; det syftar på en upp till ett par veckor gammal kalv då dess päls har en rödbrun färg. Så "runt och mjukt" är nog en rätt bra beskrivning (och att renar är tuffa vet väl alla) :)

Sjnjuvtjudis- har inget med förolyckande att göra, utan det är som sagt en avledning av sjnjuktja "svan". Ett ord som däremot betyder just "ställe där någon förolyckats" är Gálmme, vilket är namnet på en fjälltopp i den västra delen av massiven mellan Álggavágge och Sarvesvágge i Sarek. Det sägs finnas en gammal gravplats där. Noteras kan även att detta ord är ett lån från finskans "kalma", med innebörden "liklukt; ande som råder över en gravplats; död, döden".

Ogillar man "Kukkesvakkjåkkå" kan man kanske söka tröst i den bakomliggande samiska namnformen Guhkesvákkjåhkå, vilken kort och gott betyder "den långa dalens å". Mellanledet är en sandhiförenkling av det välkända vágge och inte en böjning som sådan.

Jågåsjgaskajiegńa betyder ungefär "jökeln mellan de små bäckarna", men detta är aningen missvisande eftersom namnet säkerligen har sitt ursprung i den närliggande toppen Jågåsjgaskatjåhkkå -- "fjälltoppen mellan de små bäckarna", vilket passar mycket bättre topografiskt sett. Såsom ofta är fallet har förledet/n sedan "vandrat" vidare till omgivningarna. Var och en som har passerat området och betraktat Oalgásjmassivets jökelbäckar vet också att begreppet "liten bäck" är högst relativt...

Tore Abrahamsson använder Jåkåtjkaskajåkåtj om avloppet till rapaälven, är det en "konstruktion" eftersom det inte står med i fjällkartan? Olyckligt. Däremot håller jag inte med om att det är missvisande, eftersom glaciären verkligen är mellan två "bäckar" dvs att den avrinner dels via sjö 1410 åt V och dels nämda jokk, mellan två "bäckar" som sagt var.

Menar du Ålkatj/Oalgásj nummer ett eller två? ;)
Olyckligt att topp 1918 i Piellorieppe delar samma namn , precis som bäcken OCH (bortsett från ett j!) berget Skajdejågåsj.

Kukkesvakkjåkkå är obehändigt hur man än stavar't.

Hälsningar.
 
Tore Abrahamsson använder Jåkåtjkaskajåkåtj om avloppet till rapaälven, är det en "konstruktion" eftersom det inte står med i fjällkartan?

Det är säkert gångbart (jågåsjgaskajågåsj med nuvarande ortografi). Kartorna har inte alltid med alla namn som är eller har varit i bruk och det kan även finnas skillnader mellan olika utgåvor av samma karta. Dock kan det ju diskuteras huruvida man bör begagna sig av ett namn som inte går att återfinna på den mest spridda kartversionen utan att specificera sig vidare.

Däremot håller jag inte med om att det är missvisande, eftersom glaciären verkligen är mellan två "bäckar" dvs att den avrinner dels via sjö 1410 åt V och dels nämda jokk, mellan två "bäckar" som sagt var.

Min poäng var att visa på ett vanligt fenomen inom samisk namngivningssed, nämligen s.k. namnattraktion. Ett typexempel är en grupp namn i sydöstra Sarek som alla börjar med "Gådok-": ett antal fjälltoppar (tjåhkkå, gájsse), ett mindre berg (várásj), en fjällsluttning (buollda), en dalgång (vágge) och två bäckar (jåhkå, jågåsj). Förledet är en avledning av gådo som syftar på "fiskens lektid" och kan i sig tydas som "fisk som leker". Detta passar synnerligen dåligt som namn på ett fjäll och anledningen är att det ursprungligen givits åt vattendraget (Gådokjåhkå) och sedan har detta "smittat av sig" på närliggande terrängformer. Denna mekanism är som sagt vanligt förekommande, även om den i de flesta fall utgår ifrån namnet på ett fjäll.

Eftersom Jågåsjgaskatjåhkkå ("fjälltopp mellan små bäckar") är just en fjälltopp mellan två "små" bäckar (jågåsj är diminutiv av jåhkå) är det troligt att det är denna som är ursprunget i namngruppen i fråga. Förleden har sedan förts över till glaciären nedanför samt om man får tro Abrahamsson till denna glaciärs (östra) avlopp. Att namnet på jökeln ändå kan tyckas passande i sig är nog en tillfällighet. Jökelbäcken måste definitivt ha ärvt sitt namn och det mest logiska som jag ser det är att både denna och jökeln i sig är underordnade toppen i detta sammanhang.

Menar du Ålkatj/Oalgásj nummer ett eller två? ;)
Olyckligt att topp 1918 i Piellorieppe delar samma namn , precis som bäcken OCH (bortsett från ett j!) berget Skajdejågåsj.

Dubblettformer finns det gott om. Som närliggande exempel kan nämnas Tsähkkok (väster om Luohttoláhko respektive nordväst om Vájmok) och Jiegńavágge som återfinns på både västra och östra sidan om sagda Luohttoláhko.

Skájdejågåsj som namn på en fjälltopp är dock ett enkelt skrivfel och har rättats till i den senaste kartrevisionen -- korrekt form är det förväntade Skájdetjåhkkå (skájdde "näs; landtunga mellan två vattendrag").

Kukkesvakkjåkkå är obehändigt hur man än stavar't.

Vad säger du då om Sjábttjakjávrre eller Tjearmehketjoelendurrie? ;)
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg