Gamla broar, jåkkar och "ömdöme"

För ett litet tag sedan frestade jag med en bild på "Gissa position" som visade Kåtokjåkk. Jag passade också på att fråga om någon visste något om vad som låg bakom jåkkens dåliga rykte – frågan riktades speciellt till Anders.
Som väntat (måste jag säga) fick jag precis det svar jag trodde att jag skulle kunna få. Ni kan läsa det här:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=42126&page=516

Anders skriver bland annat: ”Nio personer har omkommit vid vad vid olika platser kring Kåtokjokken under tidrymden:1972/2010 alltså även efter det den nya bron ifrån 82 kom till, ett flertal fler har skadats svårt då dom försökt vada på andra platser över jokken. Smailajokken har sju dödsfall under samma tid. Mikkajokken likaså.”

Det innebär att en person omkommer vart fjärde år i Kåtokjåkken. Lägg sedan till de andra jåkkarna så får i alla fall jag en kuslig tillrättavisning om min egen litenhet. Hur jag själv ska omsätta det i ”omdöme” vet jag nog inte riktigt.
För ett tag sedan fördes en diskussion på ”Förbisedda vad i Sarek?”. Precis här tror jag att det hade passat att använda Anders citat här ovan för att få lite perspektiv på vad ”Säkerhet och omdöme” innefattar.

Man skulle kanske kunna förledas att tro att det handlar om att varna för alla farligheter i Sarek. Och att ”vi gamla” försöker tillrättavisa alla unga ”internettare” som tror att kartorna på Google Earth återspeglar verkligheten. Eller att vi skulle missunna någon att släppa vardagen och drömma sig bort – och tro på sin egen oövervinnlighet. Tro mig. Jag fungerar precis på samma sätt idag. En Sarektur utan drömmar minst ett år i förväg är en misslyckad tur.

Det handlar inte heller om att varna eller om att förespegla hur farligt det är i Sarek. Precis samma ”omdöme” behövs för att stanna upp inför något sånt här (mitt favoritexempel):

Svante Lundgren skriver om ”den grå”. En grå flugsnappare, välkänd över hela landet. Svante ser en björkstubbe och ser något grått fladdra iväg. Fjorton dagar senare kommer han tillbaka till stubben. Han sitter där timme efter timme – ”Till sist satt den grå där med ryggen åt mig och vingarna fallande som skörten på en jackett”. Hur i hela friden kan man ägna tid åt en så oansenlig varelse (det var extremt mycket mygg också förstås)? Men det är förstås precis så det är, eller kan vara.

Men… jag är fortfarande intresserad av gamla broar och jåkkar! Jag tycker väldigt mycket om att få veta. Kan ni tänka er att det fanns en bro över Luottojåkkå som såg ut så här på 70-talet jämfört med 1990 (se nedan).

Bilden från 1990 har jag tagit från http://www.mior.se/vandra/sarek/descript/bridges/luottojakka-1.htm (jag hoppas att han inte har något emot det).

Apropå vetande. Finns det någon kunskap om Luottojåkken? Varför finns det ingen bro här? Har människor råkat illa ut i denna jåkk (den är ganska svår ibland)? Kan vi kanske gemensamt försöka verka för att öppna upp en säkrare väg till och från övre Njåtjosvagge till Luottolako, Säkok och nedre Njåtjosvagge?

Björn
 

Bilagor

  • RaseradBroLuottojåkken.jpg
    RaseradBroLuottojåkken.jpg
    101 KB · Visningar: 1,406
  • BronLuottojåkken.jpg
    BronLuottojåkken.jpg
    66.6 KB · Visningar: 1,455

Ja, detta är verkligen läsvärt, tack för det! Beskrivningen ger dessutom exempel på att även de andra jokkarna, Skajdasjjåhkå/Balgatjåhkå samt Ruopsokjåhkå kan innebära svåra hinder. Jag har ingen idé om hur man slutgiltigt ska lösa detta med tidvis överfulla jokkar i Njoatsosvagge. Den som är beredd på omvägen över själva Luohttolahko kan förvisso komma undan höga vattennivåer, men det är knappast genomförbart så länge det ligger en massa snö kvar där uppe. Och vissa år är det länge.
 

Instämmer! Jag gillar skarpt den sajten.

Det är en mycket underhållande och ifrån dagens synsätt annorlunda fjällsajt. Språkligt är den med sin tyngdpunkt så väl inlagd till det egna kommenterandet, att den blir så läsvärd just för det. Det knastertorra och lite ironiska, som alltid står på lur finner alltid en väg, ungefär som stigarna personen skriver om.
Ibland gränsar det till komik, som kanske vissa samtida fjällvandringar idag totalt saknar..’Ironiska Underdrifter’ kallas det kanske :)
Men, just hur berättaren detaljerat och med kryddad ironi beskriver vadställen är nästan obetalbart.
Det är en pärla faktiskt att den sajten finns, och den är värd allt beröm. Avskalat och samtidigt lite härligt förgrämt.
Dessutom som ett fint tidstypiskt dokument ifrån en tid som inte ligger vidare långt ifrån vår egen.
Sedan ser man verkligen hur fotografiet tagit stormsteg till idag.
 
Hallå

När jag tittar på kommentarerna verkar alla undvika ämnet - gamla broar, jåkkar och omdöme. Det kanske är ointressant eller också är det så att ingen vet.
Jag tror (egentligen är jag övertygad om...) att en bro över Luottojåkken skulle förändra både vägval, säkerhet och kanske till och med omdöme. I en tidigare blogg har jag skrivit att när bron fanns var denna plats som ett andra "Smaila". Å andra sidan vet jag väl inte hur slipstenen ska dras för att få till stånd en förändring av länsstyrelsens policy.
 
Du kan ju vada Luottojåkkå nere vid sammanflödet vid Njåtjosjåkkå. Den nyare stigens dragning leder dig ju till det vadstället.
Någon ny bro över någon Sarekjokk, där, eller ytterligare någon annanstans i området kommer ju inte byggas.
Man får förutsätta att dom som knallar i Sarek vet hur man vadar. Därtill att dom har omdöme.

Det säger väl sig själv att ska Sareks karaktär av vildmark och hänsyn till rennäring och än mer trängsel i dalar som är störningskänsliga ifråga om natur, och då renar, så funkar det inte med leder och broar. Att skapa leder och bygga broar får tillslut den konsekvens tillslut att naturen viker undan.
En massa kulörta plasttält med grupper av vandrare som belägrar känsliga brytpunkter för flyttande renar är inget bra. Folk som vandrar borde visa mer hänsyn mot detta. och just inte belägra smala passager i flyttningslederna.

Sarek är ett renskötselområde, inte bara en äventyrspark för storstadsbor.
 
Förvirrad

Jag trodde att jag förde en "saklig" diskussion i mitt inlägg. Att skälet till att man byggde broar i Sarek var att minska risken för att människor ska råka riktigt illa ut. Det handlade verkligen inte om att skapa "en äventyrspark för storstadsbor". Ett sådant uttryck är förstås glasklart arrogant.
Vad jag undrade över var om någon visste om också Luottojåkken var en farlig jåkk som eventuellt skulle behöva en bro.
Om man fullföljer Anders resonemang skulle man väl inte ha några broar alls eller hur? Men detta skrivs ju bara av en person från en mellanstor stad.
 
Jag trodde att jag förde en "saklig" diskussion i mitt inlägg. Att skälet till att man byggde broar i Sarek var att minska risken för att människor ska råka riktigt illa ut. Det handlade verkligen inte om att skapa "en äventyrspark för storstadsbor". Ett sådant uttryck är förstås glasklart arrogant.
Vad jag undrade över var om någon visste om också Luottojåkken var en farlig jåkk som eventuellt skulle behöva en bro.
Om man fullföljer Anders resonemang skulle man väl inte ha några broar alls eller hur? Men detta skrivs ju bara av en person från en mellanstor stad.

Har funderingar på vandring i Sarek, då kommer jag säkert, och som vanligt att söka information och kunskap på utsidan.se .

Har man inte fakta att bidra med i en tråd, eller följdfrågor så kanske man borde avhålla sig från att skriva!
 
Jag trodde att jag förde en "saklig" diskussion i mitt inlägg. Att skälet till att man byggde broar i Sarek var att minska risken för att människor ska råka riktigt illa ut. [...]
Vad jag undrade över var om någon visste om också Luottojåkken var en farlig jåkk som eventuellt skulle behöva en bro. [...]

Björn och ni andra, jag tycker att sakfrågan är väl värd att diskutera. Har inte tänkt färdigt om Luottojokken än, men vad gäller de övriga stora broarna i Sarek har väl tre av dem tillkommit av säkerhetsskäl, nämligen broarna vid Gådokjåhkå, Skarja och Guhkesvakkjåhkå (jag lämnar alltså bland annat broarna vid Kungsleden i söder därhän). När det gäller den fjärde bron, bron över Mielleädno vid Alkavare kapell, är jag lite osäker över syftet. Den förvaltas ju av samebyarna och nyttjas av renskötseln. Den är således inte uppsatt för oss vandrare även om det inte står någon och hindrar oss från att använda den. Dock är den inte nödvändig, eftersom det finns båtar att ro med och Miellädno i allmänhet kan vadas utan större problem (om man väljer rätt ställe).

Om Luottojåhkå har orsakat dödsfall vet jag inte, men kanske kan Anders upplysa om det? Den är visserligen strid ibland men innehåller inte stora kanjons som t ex Smajllajokken (men det finns en liten kanjon efter sammanflödet med Njoatsosjåhkå). Man ska se till att inte falla i den, strömmen är stark och stenar finns säkert i fåran.

Sen finns ju den här gamla diskussionen om hur mycket man ska lägga tillrätta i Sarek för turism och fjällvandring. Detta hör i någon mån ihop med säkerhetsfrågan men är ändå ett ämne för sig.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg