Fundering ang svagt snöskickt.

[SuperG]

Hej på er.
Har en liten fundering kring svaga snölager.

Om man tänker sig situationen att det först snöar lite på barmark, sen regnar, vilket gör att det blir som en iskorpa underst.

Sen snöar det under en period.

I det läget var jag uppe och grävde (runt jul) och såg att det var två tydliga skikt på ca 2 dm, ett svagt och ett med solid snö ca 2 dm överst.

Sen var jag hem ett par veckor och tillbaka igen 2 mån senare. Då har det snöat betydligt mer och det översta lagret är ca 80-100 cm solid snö. Dock är det understa svaga lagret fortfarande tydligt kvar.

Valde en annan väg ner men började fundera på hur tjockt det översta lagret skulle kunna vara för att anses som säkert? Om det översta lagret hade varit 2 m tjockt, hade det varit säkrare? trots det understa lagret och vetskapen om att det var som en iskorpa på marken.

Eller kan det aldrig bli säkert i en sådan här situation?

Hoppas ni förstår hur det var, här följer en mer bildlig beskrivning:

----
Ca 80 cm solid snö
----
ca 1-2 dm svagt snö skikt
----
iskorpa

Ha de
/Gustaf

 

[Staffan Andersson]

Säkert för vad?? Om det är lavinrisk du menar så kan man väl generellt säga att det inte går att vara generell, om du förstå vad jag menar

 

[SuperG]

Kan man verkligen inte vara generell? är du helt säker på det? hur gör man då bedömningen om det är säkert? ja jag menade och menar lavinrisken

Varje tillfälle är ju unikt men generella regler finns det väll, annars bör det väll vara relativt svårt att hålla t ex kurs i ämnet? Vill du ha mer info? östsluttning, ca 35 grader brant.

Tänker ändå att ett tjockt lager snö borde binda samman sig självt vid en viss tjocklek.
[Ändrat av SuperG 2006-02-27 kl 16:58]

 

[Jonas P]

Med den profilen skulle jag nog börja bli lite nervös tror jag. Det där svaga skiktet ovanpå is låter väl som ett skolexempel?!

Sen beror det ju på en hel del annat om jag hade åkt eller inte. Det kan jag inte avgöra utan att vara där...

 

[Staffan Andersson]

Tänker ändå att ett tjockt lager snö borde binda samman sig självt vid en viss tjocklek.
[Ändrat av SuperG 2006-02-27 kl 16:58]

Mmm, eller börja glida....

 

[olarantala]

Läs boken laviner en handbok. där står det lite om snöomvandling. Snöskikt stabila och instabila lager är tydligen ingen exakt vetenskap I böckerna brukar man säga att en person påverkar snön ungefär 1,5 meter ner och att man ska hålla minst 10 meter mellan varandra om man är flera.

Ska man vara ute i terräng som kan vara lavinfarlig bör man gå en kurs (jo jag tänker göra det själv... ) eller gå med guid.

 

[SuperG]

Jo jag håller med, det var som ett skolexempel och vi tog en annan väg ner, men det som jag funderade på var ändå just om ett snölager kan binda ihop sig efter en viss mängd snö typ <2m, hålla i sig självt på något sätt.

Jag vet inte hur det ser ut där på sommaren annars hade man ju kanske kunnat ta ställning till det.

Tack Olarantala det var precis den funderingen jag ville ha svar på! hur långt ner en skidåkare påverkar!


[Ändrat av SuperG 2006-02-28 kl 08:16]

 

[StoraBerg]

Mycket spännande inlägg!

Jag funderar precis i dina banor. Hur signifikant är en sådan bild?!?

Jag menar: att det ligger ett istäcke längst borde väl inte vara någon unik bild. Varje vinter inleds med snö och regn. Plus och minusgrader. Som slutligligen kulminerar i några dagars snorhalka då SVT rycker ända ut till Båthusbacken vid sveavägen för att flima bilar som kraschar. Så långt inget nytt under solen.

Att göra ett test genom att skotta snö ger bara en bild av läget just där du skottar snö. 1 meter bort kan situationen vara annorlunda.

Jag är inne på generella bedömningar i första hand och snöskottning i andra hand.

Mina riktlinjer just nu är så som följer:
1. Snöfall: 80 % av alla laviner inträffar 24 timmar efter ett snöfall.
2. Temperaturväxlingar. Framför allt från kallt till varmt.
3. Sluttningens form. Konvex eller konkav?
4. Har man åkt här förr? En sluttning typ Nordals i riksgränsen borde inte vara lika lavinfarlig som en i Kebnekajse då Nordddalsbranten konstant får komprimerade snölager pågrund av frekvent åkning. Dock utesluter inte ett enstaka skidspår lavinfara.
5. Har det gått laviner här förr under liknande förhållanden som jag ska åka i?
6. Stenar och buskar. Flertalet av dylika på en sluttning lär ge stöd åt snölagret. Enstaka stenar och buskar har istället ett omgivande svagt lager av snö kring sig.
7. Vind. Kan transportera lika mycket snö som ett snöfall. Alltså måste man ta hänsyn till vind och vindriktning när man åker.
8. Avstånd mellan åkare minskar belastning på snötäcket.
9. Åk i fallinjen. En och en.

Det var mina rättesnören. Inte 100% sanning.

Hoppas på en livlig debatt i detta extremt viktiga ämne!

Mvh

Magnus

 

[thureb]

Islager

borde inte vara något problem i och med att snökristallerna häftar vid ganska bra. Dessutom så kanske is längst ned skulle kunna vara en fördel genom att det blir mindre temperaturskillnader mellan de olika nivåerna i snön.

Däremot bör lösa snölager en bit ner som dessutom kan bli ännu lösare tack vare sublimering kunna vara farliga. Flaklaviner borde utlösas när det lösa lagret kollapsar och snökakan ovanpå lossnar och kommer på glid.

Skare eller vindpackad snö överst borde vara säkrare än puder.

Thure

 

[Jonas P]

Re: Islager

Skare eller vindpackad snö överst borde vara säkrare än puder.

Thure

Varför det?

Ojoj, den här tråden påminner mig om att det nog är dags att läsa på lite i "Handboken" innan säsongspremiären om två veckor...

 

[StoraBerg]

Det vill jag oxå veta.

Puder kan ju ge en lössnö lavin. Men det är väl flaklaviner som är dom farligaste?

 

[Staffan Andersson]

Hmm ja så kan det gå när man är generell om laviner