Max slitstyrka är inte nödvändigtvis ett måste, det kan räcka med "lagom"/tillräckligt, vad nu det är utifrån behov. Jag har gått över till lite tunnare och stretchigare byxor på sistone. Behövs extra förstärkning har jag skalbyxorna. För mig är det en fråga om att spara vikt: de ska vara bärbara under skalbyxorna. Har så många gånger gått och burit på tunga Fjällräven Keb-byxor i packningen, när det varit heldagsregn och man haft underställ + skalbyxa. Jag vill kunna använda vandringsbyxorna som lager 1. Därför vill jag ha smidigast möjliga men utan att vara för ömtåliga.
Mina absoluta favoriter har sedan kanske 5 år varit ett par stretchiga
outdoorbyxor från HM. (HM har dock obegripligt nog valt att plocka bort sitt outdoorsortiment lagom tills friluftstrenden blev som allra störst...) En söm gick efter 5 år upp 1 cm i grenen och de är lite noppriga, men de håller för det jag använder dem för, dvs vandra/sitta/krypa över sten ibland/vandring utanför led. Jag plöjde mig genom jättevidesnåren i nedre Rapadalen med dem förra sommaren.
I år har jag vågat prova mig på ett par ännu tunnare byxor: Salomon Outspeed pants. Dessa är verkligen behagliga som lager 1 och med underställsbyxor under funkar de även i kyligare väder. Har inte upplevt några problem med dålig slittålighet. Sedan är det klart att ska man stå mycket på knä och verkligen slita mycket på byxorna eller vandra i kuling så vill man ha något kraftigare. Kuling hamnade jag i, i Lillådörren i somras. Då drog jag på skalbyxorna. (Så länge vi snackar fjällvandring brukar ju vädret vara sådant att skalbyxorna ska på större delen av tiden ändå...)
Så min poäng är att lite sämre kvalitet inte alls nödvändigtvis måste innebära dålig kvalitet, eller att kraftigt/slitstarkt alltid är att föredra. Det behöver sättas i relation till vad du vill få ut av dem och det är nog väldigt individuellt.
Som sagt, har du skalbyxor, varför inte?
