j_stellan; sa:Keras2006; sa:Jag tycker snart många äventyrare måste tänka på hur dom framstår i andras ögon. Dom flesta har väl flera sponsorer, och börjar man framstå som att man kliver över lik och halvdöda personer, ja vem skulle vilja sponsra den personen?!
Har man bestämt sig för att klättra runt pâ Everest sâ vet man mycket väl att man är ensam när man närmar sig toppen även om det finns andra personer där. Klarar mig sig inte själv sâ är det kört...
Keras2006; sa:Finns det den minsta chansen att man kan rädda en halvdöd person, så finns det inget i världen som säger att man inte ska göra det!!
//Gustav
Hur mânga liv har du räddat idag? Skicka lite hjälp till ett u-land sâ kan du rädda mânga halvdöda personer. Personer som inte själv har valt att befinna sig i ett utsatt läge. Det brukar även gâ att bestämma âlder, kön och hudfärg pâ personen man vill rädda livet pâ...
/Stellan
Om media framställer äventyrare, som att dom kliver över lik och halvdöda personer, ja då har dom ett problem. En vanlig Svensson har ingen aning om förhållanden som råder där, men det är dom mer vanliga personerna som många sponsorer vill åt. Då måste ju i så fall många äventyrare göra klart för folk hur det funkar på en sådan plats. Eller dom kanske inte bryr sig om halvdöda personer?! men då har dom nu fått ett image-problem.
Ja i så fall, så är det en konstig inställning en del äventyrare måste ha.
Är det som en oskriven lag att ingen bryr sig om man hamnar i en utsatt situation på Everest??
Konstigt då att det aldrig va några tveksamheter om att försöka rädda Tomas Olsson.
Så bara för att man gör en missbedömning, eller ett misstag, så får man skylla sig själv??
Vilka i-landsproblem vi har. Vi är ju så många, så varför bry sig om några dör på Everest?!
Knappast varje dag jag räddar någon från ett u-land. Men jag har ändå oerhört svårt att fatta hur man skulle kunna lämna en halvdöd person, om det fanns en chans att rädda den.
//Gustav