-ska man tolka det så att du inte hade några särskilda detaljer att anmärka på?
Det behöver du inte göra, men Grayilingman är inne på rätt spår. Jag anser att skrivelsen genomsyras av en närmast rättshaveristisk ton där offermentalitet, stad/land-konflikt, felaktiga eller tvivelaktiga påståenden och en närmast konspiratorisk retorik används för att spä på människors rädsla och föreställningar om vargen. Det hela blir unket och tröttsamt upplevs knappast seriöst.
Jag har varken tid eller motivation att gå igenom hela skrivelsen men några saker reagerar jag på.
På sidan 3 och 4 kan man läsa följande
“Det är inte bara jägaren själv som drabbas när en hund blir rovdjursdödad, utan oftast är det en hel familj. Förutom en jaktkamrat så är det en kär familjemedlem, och barnens vän, som mister sitt liv i vargens käftar. Hur förklarar vi för våra barn att detta får de lov att lära sig att acceptera därför att vårt lands politiker har bestämt att det skall vara så? Hur skall vi få dem att kunna känna sig trygga i dagens samhälle, när de inte ens kan gå ut med sin hund utan att behöva vara rädda för att den skall blir dödad? Och hur säkra kan vi vara på att vi eller våra barn själva inte blir attackerade?”
Visst förstår jag att det är hemskt om ens jakthund dödas. I vår släkt har ett antal jakthundar (gråhund och stövare) gått åt, men ingen av dem har dödats av rovdjur. Däremot har de gått ner sig i kärr, sprungit bort och i ett fall trafikdödats. Använder man en hund som jakthund är det helt enkelt något man får ta i beräkningen.
Författarna påstår också att “de inte ens kan gå ut med sin hund utan att behöva vara rädda för att den skall bli dödad?” Är det verkligen så undrar jag då. Ja, inte är det varg som attackerar hundar som man är ute och går med, snarare är ju andra hundar ett betydligt större hot.
Dessutom undrar jag hur man ställer sig till alla fall av tamdjursattacker som hundar gör sig skyldiga till. Bara i denna kommun känner jag till några fall där jakthundar bitit ihjäl små sällskapshundar. Är jakthunden att betrakta som mer värd än de sällskapshundar, höns, kaniner och andra djur som varje år attackeras? Är det mer ledsamt att förklara för sina barn att vargen tog hunden än att grannens stövare dödade den älskade vovven? Följande är ju bara några nyhetsnotiser som involverar jakthundars attacker på tamdjur:
“En jakthund tog sig in i fårhagen och löpte amok.
Sex får bets ihjäl och 16 skadades.”
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3461267.ab
En jakthund tog sig in på tomten och bet ihjäl ett lamm, en kattunge, nio höns och en tupp. När gårdens ägare sprang ut för att stoppa massakern blev han själv attackerad och slog ihjäl jakthunden med ett yxskaft.
http://www.nyhetskanalen.se/1.66535
Två norska jakthundar smet från sin ägare och dödade tio får på bete vid Hardangervidda i Norge, skriver Norsk Landbruk. Totalt dödades åtta lamm och två tackor vid attacken.
http://www.lantbruk.com/jakthundar-dodade-tio-far/2010-07-15
Organisationen Lammproducenterna kräver tillåtelse att skjuta hundar som attackerar får i hagar. "Vi har nolltolerans när fåren blir angripna av varg, björn, lodjur och örn och tycker att samma sak ska gälla hundar", säger Uno Fredriksson i Lammproducenternas styrelse.
/Rapporten visar också att det är de aktiva jakthundarna som står för de flesta angreppen, inte sällskapshundar och jakthundraser som hålls som sällskapsdjur, som man tidigare trott./
http://www.aktivhund.se/hundforum/viewtopic.php?f=68&t=6905
Till skillnad från varg som är ett vilt djur utförs hundattacker av hundar som står under strikt ansvar av deras ägare. Empatin om andras djur verkar det uppenbarligen vara lite si och så med.
Vad säger ni till exempel till tjejen som kommenterat artikeln från Aftonbladet ovan: “Jag bor ute på landet uppe i västerbotten, och varenda år har vi problem med jakthundar som kommer och biter ihjäl våra tamdjur. Förra året och året innan har dom bitit ihjäl 3 får och 4 lamm för våran granne, och en tamtupp som var min pappas. Nu i år så bet dom ihjäl min finaste tamhöna vid namn Rut. och min 6åriga kanin Simon som jag älskar väldigt mycket. Nästa gång en hund kommer in på våran gård så tar jag hagelgeväret och gör slut på den.”
Uppenbarligen väger alltså andras djur lätt när det kommer till att försvara sitt eget särintresse.
Det om det. Den andra saken jag vill kommentera är påståendena om Dvärgbandmask. Hur ser ni på att Statens Veterinärmedicinska Anstalt verkar ha en annorlunda syn på saken än den att vargen skulle utgöra en särskilt stor riskfaktor?
“Hundar är ett långt större problem än vargen när det gäller spridningen av den farliga dvärgbandmasken i Sverige. Det anser Eva Osterman Lind, veterinär på Statens Veterinärmedicinska Anstalt.
Den i vissa fall dödliga parasiten dvärgbandmasken kan vara på väg att sprida sig till Sverige via vargar, det påstod Hans Boström som tidigare arbetat som distriktsveterinär i Örebro och som jobbat med vargmärkningar i Sverige.
På Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) betraktar man sällskapshundar som en långt viktigare smittbärare än vargen:
– Det vi är oroliga för är rävens dvärgbandmask. Det är framför allt trafiken med hundar och husdjur mellan Sverige och Europa som är problemet, sade Eva Osterman Lind på SVA i en intervju i tidningen Jakt & Jägare nyligen.
Hon får stöd av SVA:s biträdande statsepizootolog Susanna Sternberg Lewerin”
http://www.skogsland.com/vargen-inte-storsta-spridaren-av-dvargbandmask/2010-03-27
Och så skulle man kunna fortsätta sida upp och sida ner.. förstår du nu varför jag uttryckte ett "Gäsp" i min första kommentar.
/D