Fråga ang. firning

[zardoz]

Hello!
I grannforumet var det för ett tag sedan en diskussion om olika tekniker för att fira av och ta sig ner om man inte har kommit upp till toppen och kan fira ner och rensa uppifrån. Det fick mig att tänka på hur ni som klättrar multipitch och bigwall gör när det väl är dags att ta sig ner (om man inte kan vandra ner från toppen på något annat sätt). Hur firar man sig ned och vad firar man i egentligen om man inte tänkt lämna kvar skräp på berget, vilket dessutom skulle bli en stor förlust i arsenalen på en klippa som innebär många firningsetapper? Eller blir det så att den som väl firar ner sig först sätter nya säkringar som siste man sedan får rensa uppifrån och ner (motsatta tekniken för ett replagsarbete uppåt?).

Har som sagt ingen erfarenhet av denna form av klättring men är mycket nyfiken och intresserad!

 

[Trad Rob]

Det enkla svaret är att de allra flesta klättrar etablerade leder, dvs leder som många klättrar. Då finns det i allmänhet en "firningspist", med antingen träd, bultar, fasta kilar, eller slingade block som man kan använda sig av. Efter inspektion givetvis! Om något inte ser bra ut, sätter man nytt och tar bort det gamla. Dessa har byggts upp allt efter som av klättrare själva.

Om man gör nya turer, eller sådana som väldigt få gör, får man vara beredd på att offra en hel del för att kunna ta sig ner, om nedstigning inte är möjlig.

Många leder, som ej är av bigwall typ, har ju en mänd naturliga firningspunkter. Träd, stenblock, horn.

 

[Trad Rob]

Eller blir det så att den som väl firar ner sig först sätter nya säkringar som siste man sedan får rensa uppifrån och ner (motsatta tekniken för ett replagsarbete uppåt?)

Det är ju något som är möjligt att göra, men som jag tror väldigt få gör planerat. Jag skulle tro att man i de flesta fall hellre offrar lite skrot för att komma ner en replängd, men om det är nöd och skrotet är slut så är det ju så man får lösa det. Eller om skrotet är slut, så kan man ju inte göra så, men om man i början av firningen inser att man inte kommer ha tillräckligt så kanske man gör så.
Men visst, finns inga naturliga eller fast punkter, och man absolut inte vill lämna något så är det väl det enda sättet tror jag.

 

[avslut210607]

Hejsan!

Jag har ganska mycket erfarenhet av det här, det finns lite olika situationer.

Dels finns det multipitch-turer som slutar mitt på en vägg, och då vänder man. Spricksystemet man följt når helt enkelt inte till toppen. Eller så är det så mossigt högst upp att det inte är värt att klättra vidare. Ganska vanligt i Yosemite Valley. Då finns det i regel två bultar med firningsringar med cirka 45 meters mellanrum hela vägen ner, vanligt vid samma bultpar som man använt som standplatser på vägen upp. Anledningen till 45 metersavståndet är att klätterrepen traditionellt var 50 meter långa när de här lederna sattes upp. Även om ett rep idag oftare är 60-70 meter så krävs det två för att fira av på en sån här led. Så att man kan dra ner dem efter sig och fortsätta firningen från nästa bultpar.

Dels så finns det sk firningspister på populära berg där det är för långt, farligt eller annars olämpligt att gå ner på baksidan. Då är det också ofta bultpar med cirka 45m mellanrum. Men skillnaden är att detta är "vägen ner" från flera olika leder upp för berget. Ibland sitter det fasta rep knutna här som folk har lämnat, antagligen för att man ska kunna klättra turerna med enkelrep och ändå kunna fira ner efteråt. Lite obehagligt att fira från andras rep som man inte vet nåt om men det förekommer bl. a. på El Capitans nedstigningsled "East Ledges". Sist jag var där satt det tre rep i ankaret och det var bara att köra "ole-dole-doff". Jag satte min prussik backup på ett annat rep än det jag satte bromsen på så kändes det hela lite bättre..

När det är tal om att lämna grejer på vägen ner så är det som sagt antingen när man gjort en nytur eller när man av nån anledning "bailar" och vänder innan man nåt toppen.

Praxis då är att den tyngsta klättraren, lastar på sig det mesta av utrustningen man har med sig och firar från det ankare man tänkt lämna (träd, utstickande "horn", kil eller vad det nu är) men med en ordentligt säker backup i form av andra säkringar som finns där men inte utsätts för belastning. Om det hela håller för den tyngre och tungt lastade klättraren så håller det med all säkerhet för den lättare efterkommande klättraren som plockar bort backupen innan han/hon börjar sin firning.


Att klättra nedåt och sätta mellansäkringar som nästa person ner plockar bort är ovanligt och jag har bara gjort det en gång en kort bit när vi på multipitch klättrat fel och börjat följa en spricka som tog slut plötsligt. Då ledklättrade vi åt sidan/nedåt på det här viset för att komma tillbaka till leden igen.

Hoppas att det hjälpte till att förklara lite hur det kan se ut.

 

[zardoz]

Tack för bra info! Nu har det klarnat lite hur detta går till.

 

[Mezzner]

Praxis då är att den tyngsta klättraren, lastar på sig det mesta av utrustningen man har med sig och firar från det ankare man tänkt lämna (träd, utstickande "horn", kil eller vad det nu är) men med en ordentligt säker backup i form av andra säkringar som finns där men inte utsätts för belastning. Om det hela håller för den tyngre och tungt lastade klättraren så håller det med all säkerhet för den lättare efterkommande klättraren som plockar bort backupen innan han/hon börjar sin firning.

Det är ju bra att kunna de rätta termerna, och förfarandet ovan är ju helt enkelt enligt den gamla regeln: "Fettot först!"

/Fettot

 

[HannesG]

Om du gör nyturer så finns risken att du måste lämna en del skräp kvar. Favoriten tycker jag är knutna slingor av gamla halvrep som sätts runt naturliga formationer, dock blir dom kvar och skräpar. Var bara försiktig för det kan vara rätt mycket motstånd att dra ner repet, det sitter två rephalvor kvar på en vägg i Kirgizstan för att vi snålade på en maillon...

Ibland går det att sling repet runt nånting utan nåt mer, återigen kan det vara svårt att få ner det efteråt men du lämnar inget på det sättet.

 

[avslut210607]

Det är ju bra att kunna de rätta termerna, och förfarandet ovan är ju helt enkelt enligt den gamla regeln: "Fettot först!"

/Fettot

Hahaha!

Jag brukar också kvala in som förste man ner för berget..