Förstagångstur i Sarek – några frågor…

[Wilde Sau]

I början av nästa vecka gör jag min första fjälltur i Sarek. Trots sju vandringsdagar är min planerade färdväg rätt kort eftersom jag hoppas kunna vid vänta in topptursväder genom att spendera någon extra natt eller två i avvaktan på rätt förutsättningar. Jag börjar i Aktse med en tur upp till Skierfe och sedan en övernattning ovanpå Tjahkkelij. Grundsten beskriver en väg upp på den ganska branta östra sidan. Min tanke är att ta båten över Laitaure för att bestiga berget från Kungsleden. Målet därefter är Pårek med sikte på kamvandring mellan topparna i Pårtemassivet. Därefter avslut i Kvikkjokk.

Och nu undrar jag… När man passerat Pårtestugan på Kungsleden i riktning mot Kvikkjokk, så passerar man en bro över Tjoaltajåhkå. Enligt kartan torde man kunna följa den jokken åt nordväst förbi en renvaktarstuga där en stig leder vidare mot Pårek. Detta som en alternativ väg mot Pårek istället för att följa Kungsleden halvvägs ner mot Kvikkjokk och där ta stigen rakt norrut. Funkar det vägvalet?

Jag undrar vidare om det är möjligt att, istället för att gå tillbaka ner på östra sidan av Tjahkkelij och fortsätta sydväst på Kungsleden, gå ner på den västra sidan och därifrån ta sig vidare mot Pårek? Fjällkartan antyder både svårframkomlig terräng och flera jokkar som måste vadas. Är terrängen särskilt svårforcerad och är något av vaden att betrakta som svårt?

I ett inlägg från 12 juli (http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=44689) berättar en utsidanmedlem att snööverhängena på de smalare kammarna mot Bårddetjåhkkå (2005) tycktes för riskabla för en säker kamvandring. Känner någon till hur snöläget ser ut just nu (eller kan väntas se ut i andra veckan av augusti)?

 

[fowwe]

Jag svarar utan att själv ha gått just här, men jag funderar att själv åka upp till området kring Aktse sista veckan i augusti och vill också gärna bearbeta möjliga turidéer.

När man ser på kartan ser ju Tjahkkelijs långa nordöstsida först helt omöjlig ut. Grundstens ord om att klyftan "forceras lätt" ska troligen tas med en rejäl nypa salt, särskilt om man har tung packning på ryggen. Stigningen är säkert grym, och man ska ju upp hela 600 meter. Medellutningen på det branta partiet har jag mätt upp på kartan till ca 45 grader och jag skulle inte vilja tappa fotfästet där med full packning.

När det gäller nerfärden så ser på kartan Tjakkelis långa sydvästsida bitvis väldigt brant ut, så nerstigning där kanske inte är möjlig någonstans. Däremot ser nordväständen fullt rimlig ut, och det borde ni kunna undersöka om ni ändå ska slå läger uppe på toppen (rasbranter med mycket sten skulle kunna vara ett möjligt problem). Därefter borde man kunna gå i riktning mot platsen där båten från Aktse till Litnok lägger till, för att sedan runda Bågevárásj och gå uppför på dess norra sida och söder om toppen Vájggántjåhkkå. Man ska dock upp ca 600m även dar, så det kommer att kännas i kroppen. Den vidare vandringen norr om Ijvvárlahko borde inte vålla några större problem.

Att försöka ta sig mellan sjöarna Suobbatjávvre ser på kartan vanskligt ut med risk för oframkomliga myrmarker och vattendrag. Kanske man kan avspana med kikare från Tjahkkelijs topp. Att runda Alep Suobbatjávvre på dess norrsida ser däremot fullt möjligt ut, och sedan borde det kunna gå att ta sig uppför Jieggejåhkå.

Allt detta förutsätter att ni som går har erfarenhet att ta er uppför berg samt i stiglös fjällterräng med hjälp av karta och kompass. Det är inte så välkända marker här, så det kan bli en hel del problemlösning utefter vägen. Eller att man rentav måste vända någonstans. Ska bli intressant att se om någon som själv har gått här svarar.

/Hans

 

[Wilde Sau]

Ja, jag tyckte också att bestigningen av Tjahkkelij från ostsidan lät lite väl smidig i Grundstens beskrivning med tanke på hur berget ser ut på kartan. Och tung last blir i mitt fall ofrånkomligt eftersom all packning måste med upp. Vad värre är, sen ska man ner också...

Hur som helst; jag fick ett nummer att ringa angående båttrafiken på Laitaure, och passade på att där fråga om att specifikt bestiga Tjahkkelij från Kungsleden och fick svar att det låter sig göras, men att medan vägen upp (genom klyftan) faller sig ganska naturlig på uppvägen, så kan det vara betydligt svårare att hitta ner samma väg. Om man går fel på nervägen kan man bli tvungen att vända tillbaka. Därför fick jag tipset att på nåt sätt markera vägen. Min tanke är att ta bilder med digitalkameran i syfte att kunna orientera mig. Jag fick även tipset att tala med Lennart, som kör båten över Laitaure, personligen när jag väl kommer dit.

Jag tänkte slå en signal de närmsta dagarna till turistbyrån i Jokkmokk. Får jag veta något mer genom dem ska jag posta det här.

/Omar

 

[fowwe]

Det skulle förvåna mig om Turistinformationen har så detaljerad kännedom om Sarek, men jag kanske underskattar dem ;-).

Jag har funderat även om det där om vägvalet vid Tjoaltajåhkå, via renvaktarstugan till Pårek. Återigen blir det delvis spekulationer, även om jag har varit i området mer än vad jag tänkt (gick vilse där en natt). Området runt sjön Stuor Dahta är fyllt av mindre och större stenblock. Besvärlig terräng att gå i, det går långsamt. Om det är lika jobbigt utmed Tjoaltajåhkås nordsida vet jag inte, men jag skulle för säkerhets skull utgå från det.

Således går det långsamt, men förhoppningsvis säkert, upp till renvaktarstugan. Där kommer nästa fråga, och det gäller stigen. Är den väl använd och tydlig, eller är den svår att följa? Problemet med myrvandringar är att det är lätt att "gå vilse" i den meningen att man upptäcker att man gått in sig mellan sjöar och vattendrag och måste vända och söka upp en ny väg. Ut hittar man alltid, men det kan ta tid.

Idén med genvägen över stugan är ju att man skulle bespara sig 6-7 km på leden, vilket innebär 2 timmar eller mer. Men man får räkna med att en del av tidsvinsten äts upp av vandring i obanad terräng och på en i värsta fall svårorienterad myr. När det gäller den kända Pårekstigen över myren så är den ju ordentligt spångad och snabb. Min bedömning är att renvaktarvarianten är intressant men inte tidsbesprande, när man inte känner terrängen. Kanske någon är av annan åsikt? Dessutom: Båtföraren vid Laitaure kan säkert ge upplysningar, om han har tid.

Däremot verkar ett bra alternativ från Kungsleden vara att passera vindskyddet vid Rittak, gå över bron 2km längre bort och sedan ge sig upp mot Ijvvárláhko. Man rundar Ijvvárláhko och går norr om de snårigheter som kartan är full av just där och alltså söder om Suolanjunnje. Denna väg skulle jag själv testa om jag på snabbast möjliga sätt ville ta mig från Laitaure till Bårdde (Pårte).

Genom detta vägval får man visserligen inte se Pårekmyren, men den kan man ju besöka på hemvägen om man vill.
/Hans

 

[Wilde Sau]

Varmt tack för de tipsen!

Jag ska överväga den alternativa vägen efter Rittak, och i annat fall håller jag mig till leden/stigen.

Jo, som väntat kunde inte turistinformationen förmedla några specifika erfarenheter och kunskaper... Jag får höra mig för när jag kommer dit, och skulle jag finna att toppturen blir för vansklig med full packning, så är kanske en dagstur med lättpackning går bättre.

Nå, inom två veckor ska jag berätta hur allt gick – förhoppningsvis med ett trevligt bildreportage.

/Omar

 

[Wilde Sau]

Iväg och tillbaka igen!

Wow! Min första ensamvandring, min andra fjällvandring överhuvudtaget, och den första sedan 1992! En fantastisk, och fantastiskt lärorik, upplevelse.

Jag ska bara kort kommentera de frågeställningar jag öppnade tråden med, eftersom jag nu efteråt fått en del svar. Så snart jag hinner ska jag skriva en reseskildring med bilder, och kanske även göra lite filmklipp tillgängliga.

Jag hoppades bestiga Tjahkkelij, men när jag kom dit låg den sista biten av berget, den höga vertikala palissadväggen, inhöljd i moln. När molntäcket höjde sig något fick jag se klyftan eller ravinen på ostsidan genom vilken man alltså tar sig upp, och det blev minst sagt en överraskning! Den är brantare och mer dramatisk än jag föreställt mig. Tyvärr lättade aldrig molnen helt, så jag vågade inte forscera hela klyftan, men jag lyckades ta mig upp och ner för den första och till synes brantaste biten utan packning. Jag övernattade på sluttningen i hopp om bättre väder nästa morgon, men vaknade upp i det lägsta molntäcket som förekommit under sässongen! Det blev till att navigera ner från berget och genom skogen med kompassen i handen. Jag har bilder på klyftan och jag videfilmade även medan jag gick/kravlade i den.

Jag talade med en som tältat på toppen av berget, och som tagit sig upp genom klyftan i östbranten och sedan ner för de västra sluttningarna. På västsidan finns det flera ned/uppvägar som är fullt gångbara, och det ska gå att gå runt berget på både nord- och sydsidan vid dess fot, även om det är ett tidskrävande och mödosamt projekt. Enligt kartan ser det inte omöjligt ut att gå runt sluttningen från ostsidan till sydsidan och där skråa upp. Allt detta är något jag ska undersöka vid senare besök.

Jag har sett att Axel Hamberg skriver om en väg till Pårek från just Tjahkkelijs nordvästsida genom den enligt fjällkartan troliga besvärliga terrängen. (Se sid 54 i faksimiletrycket av hans bok). Det är definitivt något jag vill titta närmare på.

Jag fick även veta att den föreslagna genvägen från Kungsleden (efter bron efter Rittak) runt Ijvvarlahko och under Stuor Jiertta bör vara en lämplig genväg till Pårek utan några besvärliga vad. Jag kunde dock inte undersöka saken på grund av tät dimma. Men senare fick jag faktiskt den genväg jag tog upp tidigare i tråden beskriven i närmare detalj för mig, dvs. den längsmed renstängslet lite längre ner på leden – och jag provade den. När man kommer till renstängslet några kilometer efter Pårtestugan, går man tillbaka en bit, tar sig lätt över vattendraget och går in MELLAN renstängslen, följer dem runt hela Tjoallta och går sedan rakt österut över myren tills man hamnar på stigen mot Pårek. Genvägen fungerar utmärkt; är man i brådska sparar man ett antal kilometrar och några timmar, men det kan vara lite ansträngande. Om någon vill se det i detalj kan jag visa bilder på den exakta vägen.

Tyvärr hade jag ingen tur i Pårek heller med vädret, så någon bestigning som jag längtat så efter blev det inte.... Men jag fick en fantastisk dag i Kvikkjokk nästa dag, där jag från Vallespiken kunde fotografera observatoriet, Bårddetjåhkkå (2005) och Saitaris genom min 300mm telezoom!

/Omar

 

[CarlH]

Tjoaltajåhkå

Är det någon som har testat att vandra från Pårtestugan via Tjoaltajåhkå till Boarek? Eller är den genvägen för svår och all tidsvinst kontra den vanliga från Kvikkjokk.

 

[blåmes]

Renflyttningsleden Stuortata

Man kan enkelt följa renflyttningsleden efter Tjoaltajåhkå till Boarek. Det är bara att gå i kanalen upp till renhagen. Sedan är det stig till Boarek.