Det finns minst tre olika nivåer.
Första hjälpen i akuta situationer är ju mest en fråga om rejält tryckförband (typ militärens) och elastiska lindor, samt att man kan ringa 112 och har kunskap om närmaste hjärtstartare.
Det jag ibland bär på för personlig bruk är ett tryckförband, elastisk linda samt minimal mask för mun-till-mun. Det ska tåla att ligga i fickan om man tror att det ska med.
Det som inte är akut (värktablett, plåster, sårvård, alu-filt osv) kan ju vara tillgängligt i necessären eller ryggsäcken, det duger som skydd för innehållet.
Om jag har ansvar för sjukvården för många personer, så tar allt som ska med en hel "ryggsäck" eller motsvarande, men då finns lokalbedövning och nål/tråd samt lite sterila verktyg med också, förutom ett urval av mediciner och olika förband. Och det är då bara för första hjälpen på plats, vård får ske i vården. Det kan man ju inte ha med på utflykter.
Om det är någorlunda stationärt ofta också en hjärtstartare (det är nog det som gör störst nytta sett till att det verkligen gör skillnad om den finns tillgängligt i en akut situation, och det är nog dessutom en av de vanligare typsituationerna med hjärtrelaterade händelser).
Jag känner till ett par händelser de senaste åren där man med snabbt insatt hjärt-lung-räddning kunnat hålla på ute i skogen tillräckligt innan hjälp anländer, men också andra där det inte räckt med snabb hjärt-lung-räddning. Varken när det gick bra eller dåligt hade man ju med sig hjärtstartare.
Men det går ju inte att släpa runt på allt, och man får relatera innehållet till det förväntade behovet, samt vad man klarar av att hantera, och vad man kan få för stöd från annat håll (finns ingen mobiltäckning blir ju tidsaspekten en annan), och andra saker gör skillnad än om helikoptern kommer efter 20 minuter.
