Ett litet exempel på vad som kan krävas för att återfå förlorad muskelkraft.
Den 12/2 förra året blev jag påkörd av en bil på en cykelöverfart. I fallet fick jag en bäckenfraktur
på vänster sida. Under en månad hade jag avsevärda svårigheter att gå (med en krycka) - någon kilometer var tillräckligt för att vålla smärta i låret och ljumsktrakten. Den 16/3 konstaterade min sjukgymnast att vänster rumpmuskel var kraftigt försvagad. Till största delen bör det ha berott på ngn traumatisk förändring i själva smällen, delvis kanske även på otillräcklig belatning och aktivitet.
Det tog två månader av träning att få tillbaka styrkan (kriterium: att kunna resa sig på ett ben från en 42 cm hög stol).
Sannolikt är det inte riktigt så illa med förluster genom långvarig lågintensiv aktivitet. 2005 gjorde jag en 31 dagar lång vandring genom Pyreneerna. Det var 18 fria övernattningar, 2 på camping, 1 på hotell och övriga 9 i bemannade stugor. Jag gick ned minst 5 kilo
(det kan ha varit mer, jag vägde mig ju först efter hemkomsten)
och det kan inte ha varit fett enbart. På den tiden tränade jag inte mina ben (som alltid varit kraftiga), men väl min rygg och mina bukmuskler, systematiskt. Jag åt tillbaka vad jag förlorat och det, tillsammans med normal aktivitet (löpning, cykling), verkar ha räckt. Tiden vet jag inte, jag bekymrade mig inte.