Förlust av muskelmassa?

Jag har precis kommit tillbaka från en drygt två veckor lång Alptur, och kunde till min förskräckelse konstatera att jag tappat mellan 4-6 kg i vikt. Jag vet att somliga skulle tjuta av glädje, men nu är det så att jag månar om mina kilon. Jag har jobbat hårt för att få dem ;) Att det delvis är fett jag har förlorat kan jag känna när jag nyper kring magen och "kärlekshandtagen", men jag misstänker att jag har förlorat en del muskelmassa också, pga. att kroppen gärna börjar kannibalisera på kroppens proteiner vi höghöjdsvistelse.

Min fråga är om kroppen per automatik "minns" sin tidigare status och återtar sin form, bara den får rätt näring, eller får jag leva med att viss muskelmassa är förlorad för alltid, dvs. jag måste återbygga den med tunga pass på gymmet?

Mvh /Joel
 
Imho

är det så att förluster går per automatik och bygge kostar på....Så det finns anledning till att det behövs Kkalorier dårute. Ditt antagande om fett och protein stämmer, blod ersätter kroppen med automatik.
 
Min erfarenhet är att det går mycket snabbare att få tillbaka förlorad muskelmassa än att bygga upp den från början. Erfarenheten gäller muskelmassa som förlorats pga långvarigt träningsuppehåll (från hård styrketräning) så jag tar inte gift på att samma sak gäller i ditt fall - men jag skulle bli förvånad om det är annorlunda. Kroppen har gott minne.
 
4-6 kilo ligger inom ramarna för vad man kan tappa i vikt från kolhydratreserv, fettreserv och kroppsvatten under två veckor. Så jag tror inte att det är så himla mycket muskler som gått åt.
 
Tackar för svaren! Jag tolkar det som att jag kan pusta ut.

Nåväl, jag tänker ta och lassa i mig en rejäl portion pasta nu, för som en kollega brukar säga: Man kan aldrig få igen en förlorad kalori ;)

Mvh /Joel
 
Tar inte kroppen näring från följande källor och i följande ordning :
1 Kolhydrater, dvs blodsocker
2 Kroppsfett som bryts ned och omvandlas till socker smo kroppen kan använda
3 Muskler som omvandlas till näring

Men muskler används väl bara vid väldigt hög höjd eller vid rejält långa matuppehåll (>dygn).
Vätska är ju också lätt att tappa, dels svettning som man enkelt märker men även genom andningen, särskilt i torr luft (mer i kall än varm).

Och har du vandrat antar jag att du ändå ätit tre mål mat om dagen så jag tror också på att du förlorat mest vätska och fett.

/Patrik
 
Tar inte kroppen näring från följande källor och i följande ordning :
1 Kolhydrater, dvs blodsocker
2 Kroppsfett som bryts ned och omvandlas till socker smo kroppen kan använda
3 Muskler som omvandlas till näring

Men muskler används väl bara vid väldigt hög höjd eller vid rejält långa matuppehåll (>dygn).
Vätska är ju också lätt att tappa, dels svettning som man enkelt märker men även genom andningen, särskilt i torr luft (mer i kall än varm).

Och har du vandrat antar jag att du ändå ätit tre mål mat om dagen så jag tror också på att du förlorat mest vätska och fett.

/Patrik
Nja, den tar snarare lite av varje hela vägen än att den börjar med kolhydrater och slutar med muskler. Proportionerna varierar en del beroende på belastning. Muskelnedbrytningen vid lätt och kortvarig belastning är förmodligen ytterst begränsad men ökar med belastning och tid. Om jag fattat det rätt. På hög höjd (och relativ syrebrist) kan det förmodligen ganska annorlunda ut. Hade det gällt havsnivå så hade jag hållt med efred om att tappet inte behöver betyda någon förlust av muskelmassa värd att tala om.

Är du förresten säker på att fett bryts ner till socker?
 
Inte riktigt sant.

Huruvida kroppen prioriterar kroppsbundet fett eller muskeler som bränsle beror till stor del på intensiviteten på aktiviteten. Dvs kroppen kommer använda fett som energi om den hinner förvandla den i samma takt som den energi som aktiviteten använder (som vid lågintensiva sysslor som vandring).

Hinner inte kroppen täcka engergibehovet med fett så kommer den prioritera muskler (som vid högintesiva, jobbiga, aktiviteter
9

För mer läsning; Sök runt på www.kolozzeum.com/forum , där finns närmast oändlig kompetens om allt som har med muskler att göra.
 
Är du förresten säker på att fett bryts ner till socker?

Nu var jag ju tvungen att repetera metabolismvägarna (=skräckblandad förtjusning). Fettsyrorna bryts ner i beta-oxidationen till acetyl-CoenzymA och passerar inte sockerstadiet någonstans vid normal förbränning. Men socker och fett kan omlagras till det andra (annars skulle vi inte bli tjocka av kolhydrater). Och om jag minns rätt så bryts fett ner till ketonkroppar vid svår näringsbrist (eller felbehandlad diabetes) eftersom det bara är enkla sockerarter och ketoner som kan förse hjärnan med energi.

Jag tror inte att detta inlägg egentligen tillförde något i debatten och sannolikt skulle mina lärare i biokemi överväga mina betyg i efterhand om de råkade se det. Men skitsamma!
 
Huruvida kroppen prioriterar kroppsbundet fett eller muskeler som bränsle beror till stor del på intensiviteten på aktiviteten. Dvs kroppen kommer använda fett som energi om den hinner förvandla den i samma takt som den energi som aktiviteten använder (som vid lågintensiva sysslor som vandring).

Hinner inte kroppen täcka engergibehovet med fett så kommer den prioritera muskler (som vid högintesiva, jobbiga, aktiviteter
9

För mer läsning; Sök runt på www.kolozzeum.com/forum , där finns närmast oändlig kompetens om allt som har med muskler att göra.

För övrigt är kolozzeum ett riktigt bra forum för träningsfrågor, ja. ;)
 
Jag gick själv nyss 15 dagar i Pyreneerna. 12 av dessa åt jag egen skaffning. Jag hade 8 dagsransoner med mig och köpte på mig 4, tyngre, i Encamp i Andorra. Jag kunde konstatera att jag var rätt tärd efter dessa dagar och valde därför att avstå från ett västpyreneiskt projekt jag hade i reserv. När jag kom hem hade jag minskat 2 kg, men jag tror jag åt upp mig en hel del på hemvägen. Jag skulle gissa att jag under turen förlorade 4 kg. Mitt midjemått var nere i sådär 77 cm, vilket kan se bra ut med kläderna på.

Och jag var inte precis tung och fet före turen (70 kg, jag är 175 cm lång)

Nu är jag hemma och har återupptagit mitt normala dagsprogram, som innehåller en del styrkeövningar, bland annat för benen. Dessa går segare än normalt, ngt jag inte observerat efter mindre krävande turer som tidigare iår 11 dagar i Skottland. Jag kan bara sluta mig till att jag förlorat en del muskelmassa.
Det som är svårast på sådana här turer är att säkra ett rimligt intag av proteiner, antar jag.

Jag har klart starkare ben än flertalet i min ålder (64) och många betydligt yngre för den delen också. Jag hoppas förstås bygga tillbaka en del av vad jag förlorat inför nästa resa, som sannolikt blir om en dryg månad. Äter lite mer, lite proteinrikare mat, kör mitt program aningen dämpat och stegrar vartefter.
 
Camoscio: Hur lång tid är det sen du kom hem?
Jag skulle snarare gissa på att kolhydratreserven i dina muskelceller är uttömd. Därvid har de ingen snabb energi att ta till när du börjar anstränga dig. Min gissning är att ett par dagars vila och kolhydratrik kost kommer att få fart på benen igen.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Stenen23 Kroppsfett & muskelmassa, missvisande? Träning och hälsa 7

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg