Förhållandet skrovform/hastighet?

[kajaken_yahoo.com]

Bolger och böljor

Kul att du Hasse kikar på Bolgers båtar - Philip Bolger är ju en fritänkande själ, som säkert finner korn där andra bara ser dynga. Själv har jag faktist byggt och brukat en av hans roddbåtar för ett antal år sedan, den han kallar 19' Light Dory. En bra och snygg roddbåt, men om den hade några märkvärdiga hydrodynamiska finesser vet jag inte.

Du förvånas över att jag finner "alla kajaker lika". Det är inte riktigt vad jag menade. Jag menar att skillnaderna är så små att drunknar bland andra, mer avgörande variabler. Kikar man på sammanställningen av de kajaker "Sea Kayaker" testat är det ju inte direkt 10% det handlar om, snarare några enstaka %.

Jag ska inte göra mig alltför lustig över det där "komprimerade vattnet". Du slant nog bara lite på tangentbordet, Hasse, och det händer oss alla. Självklart kan man inte komprimera vatten, allra minst med en kajak. Men visst går det trögare på grunt vatten, det har vi väl alla känt av. Jag gissar dock att det ska till vattendjup mindre än en halvmeter för att åstadkomma någon kännbar botteneffekt på en kajak.

Visst kan man ju ha nytta av beräkningsformler, självklart. Man ska bara betrakta dem som just formler, förenklingar av en komplicerad verklighet. Du Hasse nämnde stabiliteten, och där blir det ju ännu mer ett teoretiskt gungfly. GZ-kurvans upphovsman, jag tror han hette Fraude, sade ju själv att denna kurva kan betraktas som en dubbelagent i krig - när du bäst behöver den, hugger den dig i ryggen!

Med förhoppningen att ingen ska välta bara för att jag skrev det ovanstånde,

Jens
[Ändrat av kajaken@yahoo.com 2003-01-21 kl 19:28]

 

[hassex]

Komprimerat vatten

Det var det som Jesus gick på viste ni inte det grabbar här måste man tydligen förklara allt

Japp Bolger är kung man kan inte annat än att bli imponerad av den mannens produktion. Många av hans tidiga båtar ser även helt "normala" ut jag vet att många tycker att hans senare båtar är för extrema men jag tycker dom ser coola ut.

Light Doryn är den båt som Bolger tydligen var mest nöjd med han sa att när det var hans tur att banka på perleporten och vår skapare frågade vad han uträttat i sitt tidiga liv så skulle han säga att det var han som designade Light doryn.

Stabilitets beräkningar är faktiskt dom uträkningar som jag litar mest på. När man ritar i moderna 3D program så är det lätta att göra volymberäkningar och man får ut alla viktiga värden och centra med automatik det som förut tog veckor att räkna ut och inte alltid blev rätt går nu att göra på några sekunder. Det är faktiskt imponerande. Förra året ritade jag en mindre ply kajak och gav den samma stabilitet som en större glasfiber kajak. Och när jag sedan provpaddlade kajaken stämde det nästa kusligt väl

Det som fortfarande är problematiskt är hur kajaken reagerar på vind (lov och fallgirighet) men jag har några erfarenhets förhållanden som funkar bra.

Att dynamiskt ballansera kajaken så att alla krafter är hyffsat jämna är trixigt.

Här är en roddbåt vi byggde förra sommaren

http://www.friedeldesign.se/rodd.htm

Kul som omväxling

Hasse

 

[PeterOom]

Jag håller med om att det bara är på vattendjup <1 meter som effekten är märkbar (=stor). dock är det givetvis så att effekten avtar då det blir djupare, men den finns där. JAg tror inte att effekten är försumbar på vattendjup som 3.5 meter som i OS-bassängen. Jag har för mig något om att det blir en stående våg under kajaken med en våglängd på en kajaklängd. INgen som kan bekräfta eller dementera?

/PEter

 

[kanotisten]

Farkostens våg lär vara lika lång som farkosten, o lika djup som lång. Ett av de skalpigaste platserna jag kört race på är i Nyköpings kanotstadion, ca 3 m djupt.... (jag har ej mätt men grunt är det)

En annan plats där det blev nästan halvmeterhöga vågor o en ruskig krabb sjö, var på en damm i England under en tävling. Djupet på den? ca 4 m.

Jag har iband paddlat över långgrunda sandbankar. Kanoten gick fri över botten men paddel slog i då o då. Det känndes som om kanotskrovet sögs fast.

 

[Björn T]

Grunt vatten suger...

Ursäkta tonårsvokabulären i rubriken, men i det här fallet är den tämligen relevant. Alla vet att det känns som att paddla i sirap när man kommer in på grunt vatten men om orsaken tycks råda delade meningar.
När kajaken rör sig genom vattnet måste en vattenmängd motsvarande kajakens deplacement flyttas undan för att ge plats åt skrovet. Förflyttningen sker i form av en bogvåg plus ett antal parallella sekundärvågor riktade vinkelrätt mot kajakens kurs. Vid aktern flyttas motsvarande mängd vatten tillbaka varvid en häckvåg plus motsvarande sekundärsystem uppstår.
Eftersom vatten är inkompressibelt och helt saknar elasticitet kommer de vattenpartiklar som knuffas undan av skrovet att i sin tur knuffa på andra, som knuffar på andra osv ända tills rörelsen når vattenytan där vågbildningen kan ta upp övertrycket (för att återknyta till en tidigare fråga i tråden – större skrovbredd innebär längre sträcka och därmed större vattenvolym som sätts i rörelse).

Dessa förflyttningar/omplaceringar kommer att påverka ganska stora volymer vatten. När kajaken kommer in på grunt vatten försvinner en frihetsgrad – vattnet kan inte längre röra sig neråt, bara åt sidorna. Det innebär att en mindre mängd vatten står till förfogand för omplaceringarna, fler vattenpartiklar måste flyttas en längre sträcka med högre hastighet och därmed blir motståndet snabbt större. Dessutom ger den högre hastigheten ett lägre tryck (Bernoulli) med följden att skrovet sjunker djupare i vattnet och deplacerar ännu mer vatten (samma effekt uppkommer om man kommer för nära ett fartyg i god fart – kajaken sugs av det minskade trycket in mot fartygsskrovet. Även två kajaker som paddlas parallellt dras mot varandra.). På grund av vattenrörelserna blir det också svårare att hålla kursen på grunt vatten och roderutslagen, för den som nyttjar dylik apparatur, blir svårberäkneliga.

För att inte påverka farten skall vattendjupet (i meter) enligt traditionell teori vara minst 5,5 x djupgåendet (meter) x farten (knop) genom roten ur vattenlinjelängden (meter). Det innebär ca 2 meter för en tävlingskajak i full fart.

Björn

 

[PeterOom]

var kommer faktorn 5.5 från? snittkajaklängd?

 

[Björn T]

5,5 är en konstant för att korrigera för valda enheter (meter, knop). Formeln gäller alla flytetyg oavsett längd.

Björn

 

[jonnyw]

Vatten går visst att komprimera. redan vid 3000bar så har volymen minskat med ca 10%.
Inte för att det blir så höga tryck vid kanotpaddling

/jonny

 

[Fibbe]

Kul med formler

det är det allt, men finns det inga randvillkor till denna? Jag roade mig med ett extremt exempel: En radiostyrd båt 0,5 m lång, 5 cm djupgående, 50 knop toppfart skulle alltså kräva ett djup på minst 20 meter utan att bromsas upp.

För oss paddlare finns det dock hopp, redan vid en kajaklängd på 500 meter understiger det bromsande djupet kajakens eget djupgående, fast då får man ju å andra sidan inte någon varning för grunt vatten som uppbromsningen normalt utgör.

Själv tycker jag att problemet med grunt vatten är risken för att man kör ner paddeln i botten och kvaddar....

Stefan

 

[Björn T]

Jag ser att jag glömde den sedvanliga men oundvikliga brasklappen, att hela föregående resonemang gäller deplacerande båtar, dvs sådana som går genom vattnet till skillnad från sådana som planar, dvs går ovanpå vattnet.
Men nu är det sagt, så ingen behöver fråga om lågflygande sjöflygplan, Don Arronow-cigaretter, motortorpedbåtar eller hypotetiska fantasifarkoster - åtminstone inte i den här tråden.

Björn