Re: Var och en...
Folk får bära hur mycket de vill. De får tillochmed skryta med det;
när det handlar om så grova överdrifter som 55 kg tror jag
folk börjar tänka själva.
Jag kanske rentav är avundsjuk på den som kan bära
35 kg ty kunde jag det så skulle jag kunna gå 35 dagar utan att
proviantera.
Men jag tycker det är på sin plats
att påpeka att det inte är särskilt slugt att bära så tunga bördor,
och uppriktigt sagt tror jag inte dem som påstår att de bär
30 kg för en veckotur i Jotunheimen (jag har mött sådana).
De kanske gissar. De TYCKER att det är tungt.
Att bära tungt är inte bara en fråga om starka benmuskler,
vilket jag har. Jag träffade
i somras en tysk på Korsika; han var i början av sin tur
och jag var i slutet av min. När jag såg säcken han bar
på undrade jag häpet hur mycket den vägde.
"Keine Ahnung" var hans svar, men det borde
han ha haft. Ett par dagar senare mötte jag honom på stranden
i L'Ile Rousse. Knäproblem. Kan man träna knäna?
Keine Ahnung, men man kanske kan träna sig att belasta
dem mindre, alternativt lära sig använda stavar.
Ännu en öm punkt är ryggen. Eftersom jag måste så gymnastiserar
jag varannan timme på turen. Därför är jag medveten om hur
ryggraden trycks ihop, åtminstone jag blir ordentligt stel
och då har jag alltså numera satt en gräns vid 18 kg.
Jag tror att karlakarlarna gör klokt i att känna efter
på dessa båda punkter, och jag tror ALLA mår
bra av lite McKenzie-gymnastik.
Besök en sjukgymnast vid minsta tvivel. När jag fick diskbråck
1999 hade jag turen att min "husläkare" var på semester.
Han skulle bara ha sagt "sluta vandra".
Nu fick jag en annan som förstod. Hon skickade mig till
en terapeut som också förstod. Vandring är bra för dig,
var hennes inställning. Hon gav mig ett program och
råd per telefon. Tipset är gratis och besöket kostar
kanske en hundring.
il C.
walk_alone; sa:BOBO_superstar; sa:jag skriver för jag är van att bära tung rygga ..
runt 35 - 55 kg ...
SWE3171 (Magnus Samuelsson) skrev:
Han kanske gör Keb med siege tactics och lägger fasta rep ända nere från fjällstationen...Eller har ryggan full med Ringnes.
pehac@mai.liu.se (Peter Hackman) skrev:
Jag är naturligtvis mycket mer inponerad av den som klarar 14 dar med 14 kg än av den som kan bära 35. Till det förra krävs både mod och förslagenhet, till det senare, ja, knappast några intellektuella kvaliteter.
Lite elitistiska ironiska toner...*hmm*... får man inte gå i bergen med massor av grejer i ryggan? Jag anser att var och en är bäst lämpad att avgöra vad man vill ha med sig och hur mycket man vill bära.
kan man kalla lätt rygga. ;-D ... och jag tränar inte vandring som sagt var, jag bara vandrar... //Roland
Folk får bära hur mycket de vill. De får tillochmed skryta med det;
när det handlar om så grova överdrifter som 55 kg tror jag
folk börjar tänka själva.
Jag kanske rentav är avundsjuk på den som kan bära
35 kg ty kunde jag det så skulle jag kunna gå 35 dagar utan att
proviantera.
Men jag tycker det är på sin plats
att påpeka att det inte är särskilt slugt att bära så tunga bördor,
och uppriktigt sagt tror jag inte dem som påstår att de bär
30 kg för en veckotur i Jotunheimen (jag har mött sådana).
De kanske gissar. De TYCKER att det är tungt.
Att bära tungt är inte bara en fråga om starka benmuskler,
vilket jag har. Jag träffade
i somras en tysk på Korsika; han var i början av sin tur
och jag var i slutet av min. När jag såg säcken han bar
på undrade jag häpet hur mycket den vägde.
"Keine Ahnung" var hans svar, men det borde
han ha haft. Ett par dagar senare mötte jag honom på stranden
i L'Ile Rousse. Knäproblem. Kan man träna knäna?
Keine Ahnung, men man kanske kan träna sig att belasta
dem mindre, alternativt lära sig använda stavar.
Ännu en öm punkt är ryggen. Eftersom jag måste så gymnastiserar
jag varannan timme på turen. Därför är jag medveten om hur
ryggraden trycks ihop, åtminstone jag blir ordentligt stel
och då har jag alltså numera satt en gräns vid 18 kg.
Jag tror att karlakarlarna gör klokt i att känna efter
på dessa båda punkter, och jag tror ALLA mår
bra av lite McKenzie-gymnastik.
Besök en sjukgymnast vid minsta tvivel. När jag fick diskbråck
1999 hade jag turen att min "husläkare" var på semester.
Han skulle bara ha sagt "sluta vandra".
Nu fick jag en annan som förstod. Hon skickade mig till
en terapeut som också förstod. Vandring är bra för dig,
var hennes inställning. Hon gav mig ett program och
råd per telefon. Tipset är gratis och besöket kostar
kanske en hundring.
il C.