Då har nog lättviktsvarianten tillkommit sedan jag var på "riktiga" fjällvandringar senast! För mig känns kängorna stabila och trygga men jag förstår tanken.
Gissar att alla de gamla sätten att vada lever kvar både gummistövlar och coverboots mm och jag tror att olika sätt passar olika människor. Det gäller att hitta sitt sätt.
Coverboots och gore-tex-byxor fungerar fint om man får det torrt med någon extrarem men kanske är varianten på utdöende eftersom det är lätt att göra små hål på dem på vassa stenar mm. Kan man inte köpa nya så...
/Anna
Jag tyckte lättpackarvarianten lät helt vansinnig först. Jag gick förut i gummistövlar. Det som fick mig att iallafall pröva på lite försiktigt var upptäckten att ingen ingen i sällskapet på en Sarekvandring, inklusive mig själv, hade torra fötter efter en dag eller två. Vi prövade alla varianter utom vadpåsar. Jag körde med sandaler, men fick överge dem i glaciärjokkarna. Fötterna blev för kalla. Det var också meckigt att hålla på att byta på fötterna hela tiden när man vadar en gång var 20e minut. Sedan blev ju fötterna fuktiga av svett snabbt iallafall.
Alla övergick efter ett tag till att vada med kängorna på. En kompis försökte med regnbyxevarianten och tejp, men vatten läckte ofelbart in. Sedan var hans gtx Meindl island pro fuktiga/blöta resten av turen.
Efter det övergick jag till låga kängor, var blöt, men upptäckte att det gick det med utan att frysa. Sedan tog jag steget och testade med lågskor. Det funkar kanon för mina fötter. Inga skvasår än så länge.
Summan av kardemumman är att lågskovarianten måste upplevas. Den passar inte alla, men jag tycker den är värd att pröva. Helst på en kortare tur.
Sent from my HTC Vision using Tapatalk